Socialförvaltningen anmäler tre ärenden enligt lex Sarah
Socialförvaltningen anmäler tre ärenden enligt lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Alla tre ärenden berör brukare inom hemtjänsten som under 2024 upplevt ett obehagligt och otryggt bemötande från en anställd inom Region Gotlands hemtjänst. Beskrivningarna som brukarna ger är att det handlat om sexuella övergrepp. Det är en och samma anställd som brukarna berättar om.
En tidigare lex Sarah-utredning beskrev upplevelser av sexuella övergrepp från samma anställde. I det fallet gjorde brukaren en polisanmälan i januari. Polisen gjorde en utredning. Utredningen är nedlagd. I samband med polisutredningen har de tre nya ärendena tillkommit.
Region Gotlands utredningar enligt lex Sarah behandlar inte skuldfrågan, utan konsekvenserna för brukarna, samt hemtjänstens agerande i samband med att brukare berättat.
Den anställde stängdes av från arbetet i början av januari och anställningen har nu avslutats i samförstånd.
– Vi ser mycket allvarligt på ärendena. Dels berättelserna från brukarna, dels att vi trots utbildningar och tydliga rutiner kring avvikelser brast i att rapportera brukarnas berättelser, säger Magnus Björk, chef för Region Gotlands hemtjänst.
– Vi måste ta brukarnas upplevelser på allvar och agera därefter, säger kvalitetschef Öystein Berge.
– Vi har fått information om det här och det är ytterst allvarligt. Vårt ansvar som politiker är nu att se till så att verksamheten lägger fokus på att alla i hemtjänsten ska känna sig trygga, säger socialnämndens ordförande Håkan Ericsson.
De tre nya ärendena som nu anmäls enligt lex Sarah är:
Ärende 1
I januari 2025 återger en medarbetare att en brukare under hösten 2024 vid flera tillfällen berättat att en anställd varit närgången. Det gjordes under hösten varken någon skriftlig eller muntlig rapport om avvikelse, då man i stunden bedömde att informationen inte var så pass allvarlig att man behövde informera enhetschef.
I utredningen framkommer att konsekvensen för brukaren är att hen varit orolig och mått dåligt. Utredningen visar också att rutiner som finns för avvikelser, inte har följts trots utbildningsinsatser.
Det inträffade är att betrakta som ett allvarligt missförhållande och en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande.
Ärende 2
I januari 2025 inkommer en avvikelse då en medarbetare drar sig till minnes, i ljuset av de andra avvikelserna, att en brukare i januari 2024 berättat om en omvårdnadssituation. Brukaren upplevde i situationen sexuella inviter och sa nej. Det skrevs ingen avvikelserapport vid tillfället. Däremot togs ett beslut om att den anställde inte skulle gå hem till brukaren mer.
Utredningen visar att rutiner som finns för avvikelser, inte har följts trots utbildningsinsatser.
Det inträffade är att betrakta som ett allvarligt missförhållande och en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande.
Ärende 3
I januari 2025 återger en medarbetare att en brukare i augusti 2024 berättade att hen hade en sexuell relation med en anställd. Brukaren berättade också att hen ville avbryta relationen. Verksamheten skrev ingen avvikelserapport. Däremot togs ett beslut om att den anställde inte skulle gå hem till brukaren mer.
Det framgår av utredningen att flera i verksamheten hört talas om en relation mellan brukaren och den anställde. Det framgår också att brukaren har känt sig orolig och rädd.
Utredningen visar att rutiner som finns för avvikelser, inte har följts trots utbildningsinsatser.
Det inträffade är att betrakta som ett allvarligt missförhållande och en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande.
Detta gör hemtjänsten nu och framåt
De tre utredningarna har lett fram till handlingsplaner för en rad åtgärder i hela hemtjänstorganisationen. Åtgärderna ska leda till att liknande brister inte ska inträffa igen. Det handlar bland annat om mer utbildningar och handledning i grupp samt översyn av introduktionen för medarbetare och chefer.
Frågor och svar
Vad gör ni för att säkerställa att brukare kan känna sig trygga?
- Vi har förberett samtalsstöd så att chefer, medarbetare och kontaktpersoner kan prata med de brukare som önskar det.
- Socialförvaltningens handläggare kommer i samtal än mer trygga brukaren. Det gäller både när vi erbjuder en insats första gången och när vi gör uppföljningar. Vi frågar redan i dag om våld men vi behöver ännu tydligare informera och trygga.
- I de utredningar som nu gjorts finns handlingsplaner som hela avdelningen hemtjänst ska jobba med. Det handlar bland annat om mer utbildningar, handledning i grupp och översyn av introduktion för medarbetare och chefer.
Vad gör ni för att trygga för dem som har berättat om upplevda övergrepp?
Vi säkerställer att de nu känner sig trygga. Vi har erbjudit en tätare dialog med brukare och anhöriga. Vi har även erbjudit extrainsatser, till exempel samtalsstöd.
Vad gör ni för medarbetare?
- Vi lyfter frågor om avvikelser rörande våld och sexuella övergrepp på våra arbetsplatsträffar.
- I berörd verksamhet har medarbetare och chef fått handledning.
- Hela avdelningen hemtjänst ska följa de handlingsplaner som har tagits fram.
Vad händer med den anställde som lex Sarah handlar om?
Den anställde stängdes av från arbetet i början av januari och anställningen har nu avslutats i samförstånd. Enligt kollektivavtalet har den anställde, i det fall arbetstagaren sägs upp av arbetsgivaren, rätt till en uppsägningstid på sex månader. Villkoren för anställningens upphörande ligger i nivå med kollektivavtalet.
Hur ser era rutiner ut när ni anställer medarbetare till hemtjänsten?
Innan vi anställer någon tar vi referenser och den som söker ett jobb ska visa utdrag från belastningsregistret. Utdrag ur belastningsregistret används för att säkerställa att kandidaten är lämplig för den sökta tjänsten.
I övrigt görs en individuell bedömning av ansvarig chef huruvida anställning ska erbjudas eller inte.
Hur ser era rutiner för polisanmälan ut?
- Vi för alltid dialog med den person som misstänks ha utsatts för brott. Det är viktigt att förtroendet mellan verksamheten och personen inte påverkas i situationen.
- Om verksamheten är osäker på om polisanmälan ska göras förs en dialog med polisen. Det är viktigt att förhålla sig till tystnadsplikten vi har inom socialtjänsten.
Vart vänder jag mig om jag inte känner mig trygg?
- Det finns flera väger om du känner oro. Prata med din kontaktperson i hemtjänsten eller med enhetschefen för din hemtjänstgrupp.
- Ta kontakt med den handläggare du har.
- Prata med en vän eller anhörig som du känner dig trygg med. Den personen kan hjälpa dig vidare.
- Du kan lämna en synpunkt
- Läs mer om våld mot äldre
Vem kan jag som anhörig prata med om jag känner oro?
Förutom kontaktvägarna som finns i frågan ovan kan du vända dig till vårt anhörigstöd.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 23 maj 2025