Besöksnäring

Traditionell destinationsutveckling fokuserar främst på besökarna, platsutveckling tar ett bredare perspektiv där turismen blir ett verktyg för att skapa en attraktiv plats för boende, företag och – så klart besökare.

Platsutveckling handlar om respekt för de som bor på platsen för att de ska bli en del av utvecklingen. När invånarna blir aktiva och involverade kan det leda till långsiktig samverkan mellan personer, företag, civilsamhälle och offentlig verksamhet. Gotlänningarna blir med och skapar sin egen plats och framtidens turism.

Geografiskt kan det upplevas som en förminskning av målet – men i själva verket flyttar vi ribban uppåt. Sverige ligger i topp på internationella rankinglistor över världens mest hållbara destination och den nya formuleringen innebär att Gotland siktar högre än tidigare.

Nyckeln är lokal samverkan, då kan Gotland bli en bra plats för de som bor här och en ö med attraktionskraft för besökare, företag och även locka människor att flytta till Gotland. Kopplingen mellan turism och landsbygdens utveckling är väldigt stark och tydlig.

Vill vi öka antalet besökare och gästnätter behöver vi bredda säsongen. Bland annat med internationella gäster. Företagen blir lönsamma, livskraftiga och hållbara när vi balanserar ökningen genom en jämnare fördelning över säsongerna.

Genom ökad källsortering och återvinning är ambitionen att restavfallet ska minska med 20 procent till 2026. Det finns också ett mål att minska kranvattenförbrukningen på Gotland till år 2026 med 20 procent från en förbrukningsnivå på 140 liter per person och dygn. Samma mål gäller för besöksanläggningar.

För att nå en långsiktig tillgång till bra vatten krävs en rad insatser kring hållbara kretslopp. När det gäller transporter ligger fokus på omställning utifrån hållbara och fossilfria transportalternativ. Och Gotland ska vara föregångare i klimat- och energiomställningen genom att skapa ett energisystem baserat på förnybar energi.

Vi vill stimulera företag inom besöksnäringen att utvecklas och i samverkan bygga affärsmodeller året runt. Fokus ska vara Gotlands styrkeområden kultur och kulturarv, naturupplevelser samt mat- och dryck.

Om företag går samman och skapar kluster kan man erbjuda ett bredare utbud av aktiviteter och det skapas nya affärsmöjligheter. Evenemang och möten kan till exempel användas som verktyg för att stärka attraktionskraften.

Platsvarumärket är grunden, där vi menar att gemensam marknadskommunikation är viktig för att nå ut till tänkta marknader och målgrupper. Samtliga aktörer inom besöksnäringen kan genom att vara smarta digitalt bygga lojalitet och engagemang hos sina gäster. Alla besöksnäringsföretag är dessutom viktiga i inflyttningskedjan.

Region Gotland har en nära och kontinuerlig dialog med Gotlands Förenade Besöksnäring (GFB) i många frågor, bland annat förebyggande arbete, källsortering och nedskräpning.

För att långsiktigt och hållbart stärka serviceutbudet kommer Region Gotlands berörda förvaltningar behöva arbeta nära varandra. Nya arbetssätt kan innebära att gamla strukturer rivs för att bli starka i samhällsutvecklingen.

Det är avgörande att utvecklingen går mot ett mer klimatsmart resande. Många initiativ pågår redan och här kan den gotländska besöksnäringen vara drivande och bidra tillsammans med andra centrala aktörer. Det behöver också skapas smidigare möjligheter att ta sig runt på Gotland.

Precis, turism och samhällsplanering behöver gå hand i hand för att bli ett verktyg för plats- och samhällsutveckling. Det centralt att bygga ut infrastruktur som cykelvägar, vandringsleder, vatten och avlopp, offentliga toaletter och kollektivtrafik.

Vår ambition är att främja en plats med starkt självförtroende, en plats som tar initiativ och ställer krav på hållbarhet. Med delaktighet och samverkan kan vi få lönsamma och livskraftiga företag, ett socialt hållbart Gotland, minska turismens miljöpåverkan och möjliggöra förutsättningar för bra infrastruktur och serviceutbud.

Samtliga förvaltningar inom Region Gotland har haft möjlighet att svara på en internremiss. Näringslivet och andra centrala aktörer har genom genom hela översynsarbetet också haft möjlighet att komma med förslag, synpunkter och inspel.

De kommer integreras med och ligga som grund för prioriteringar i kommande handlingsplan. Vi tror på kraften i partnerskap och samhandling för att med turism och besöksnäring som verktyg, gemensamt utveckla och implementera hållbara lösningar för Gotlands natur, kultur, människor och djur, nu och för framtiden.

Turismen stärker både lokal ekonomi och långsiktig inflyttning och fungerar som en väg till ön – många som besöker Gotland första gången väljer senare att flytta hit, starta företag eller ta ett arbete. Besöksnäringen fungerar som en introduktionsport till Gotland. Varannan av de ”sannolika inflyttarna” har besökt Gotland de senaste fem åren. Deras flyttindex ligger på 92, (100 är max) att jämföra med 35 i genomsnitt. Gotlands flyttindex har skapats genom att kombinera tre frågor som ger en indikation på benägenhet att flytta till Gotland – de är: inställning till Gotland som en plats för permanentboende, sannolikhet för att kunna tänka sig att flytta till Gotland samt uppfattning om i vilken grad Gotland är en attraktiv plats att bo på permanent.

Genom tydlig och inkluderande kommunikation lyfter vi ett gemensamt ansvar. Alla aktörer – bofasta, besökare, sommarboende, föreningar och företag – uppmuntras att bidra till en hållbar sommar. Tillsammans skapas ett socialt kapital där engagemang och samverkan bidrar till trivsel, trygghet och välkomnande. Arbetet pågår året runt med särskilt fokus på dialog, samarbete och delaktighet där alla är en del av lösningen.

Turismen innebär både möjligheter och utmaningar. Sommargäster stärker gotländska företag och bidrar till arbetstillfällen, men sätter också tryck på infrastruktur, service, natur och kulturarv. Genom att sprida besöken över säsonger och platser, samt investera i exempelvis cykelvägar, kollektivtrafik och vattenlösningar som gynnar boende, verksamma och besökare, kan vi minska slitaget. Samtidigt får fler gotlänningar möjlighet att bo kvar, arbeta och trivas – året runt.

Information ges från det att besökaren kliver på färjan eller in i ankomsthallen på Visby Airport. Genom digital skyltning, information på boenden, sociala medier och gotland.se/vattenbrist sprids uppdaterad information – ofta på flera språk. Även lokalmedia är viktiga kanaler. Region Gotland sprider vattenbudskap internt och externt och det finns en gemensam uppförandekod kopplad till platsvarumärket Gotland.

Avtalet med Copenhagen Malmö Port (CMP) sades upp eftersom hyran inte bedöms täcka de ökade kostnader som följer av kryssningstrafiken – till exempel för infrastruktur, service och investeringar som gångbro i hamnen. Samtidigt har förutsättningarna förändrats i Östersjön, vilket påverkar trafik och ekonomi. Regionen vill nu omförhandla villkoren för ett mer hållbart samarbete framåt. Avtalet gäller till 2033 om inget nytt avtal sluts tidigare.

En genomsnittlig kryssningsgäst spenderar omkring 568 kronor på Gotland, vilket årligen genererar cirka 78 miljoner kronor i lokal omsättning. Intäkterna hamnar främst hos gotländska företag inom handel, guidning, restaurang och transport.

Vissa dagar under högsäsong märks ett ökat tryck i Visby innerstad – särskilt vid evenemang och när flera fartyg anlöper. Region Gotland arbetar med att styra besöksflöden, utveckla fler upplevelsezoner och lyfta alternativ utanför stadskärnan.

Kryssningstrafiken innebär både möjligheter och utmaningar. Genom att samla in data, sprida besöken geografiskt och tidsmässigt och ha en nära dialog med berörda aktörer, arbetar Region Gotland för att göra kryssningstrafiken mer hållbar. Målet är att verksamheten ska skapa nytta utan att belasta öns infrastruktur eller resurser. Vi ser att kryssningsturismen ger incitament för att stärka kvaliteten på gästupplevelser, infrastruktur, service och guidning – vilket gynnar hela besöksnäringen och även bofasta.

I dag finns ingen turistskatt på Gotland, och svensk lagstiftning tillåter i nuläget inte kommunal beskattning av turism. Det pågår diskussioner både på lokal och nationell nivå, men det finns i dagsläget ingen samsyn i frågan. Det är viktigt att skilja på avgifter som parkeringsavgifter eller entréer och skatter, som kräver lagändring.

Stockholmsveckan arrangeras av privata aktörer, men Region Gotland är aktiv i trygghets- och servicearbetet. Veckan har förändrats över tid och lockar i dag fler målgrupper – från unga vuxna till familjer och kulturintresserade. Trygghetsinsatser som Säker Hemgång, fältgrupper och god samverkan bidrar till en trivsam vecka för alla.

Region Gotland arbetar långsiktigt för att förbättra tillgången till bostäder, både för fastboende och säsongsarbetare. En bostadsförsörjningsplan pekar ut behov av fler hyresrätter, småhus och tillfälliga boenden. Regionen samarbetar med privata aktörer och planerar för bostadsutveckling i hela länet. Korttidsuthyrning följs och dialog förs med branschen – även om reglering styrs av nationell lagstiftning.

Under sommaren 2024 gjordes cirka 828 000 resor av besökare med färja, även flyget bidrar med tusentals ankomster. Prognosen för 2025 ligger i linje med tidigare somrar.

Under 2024 hade Gotland även 102 kryssningsanlöp och totalt 169 622 kryssningsbesökare. 2025 väntas det bli cirka 105 kryssningsanlöp.
Hotellbokningarna för juli och augusti visar en något högre beläggning än förra året – vilket tros bero på att lägre räntor och inflation gör att fler väljer hotell framför andra boendeformer.

Gotlands platsvarumärke samordnar och kommunicerar bilden av Gotland – som en plats att bo på, arbeta från, besöka och utvecklas i. Det sker via gotland.com, turistbyrån, sociala medier och i samverkan med näringsliv och andra organisationer. Målet är en långsiktigt hållbar utveckling där rätt målgrupper nås med rätt budskap.

Region Gotland, näringslivet och andra samverkanspartners jobbar för att turismen ska bli en del av platsens utveckling – inte stå vid sidan av. Turismen ska bidra till inflyttning, jobb, företagsamhet och samhällsservice. Den regionala besöksnäringsstrategin visar att platsutveckling behöver stå i fokus där invånarperspektivet har stärkts liksom ökat fokus på delaktighet och lokalt inflytande. Målet är att Gotland ska bli Sveriges mest hållbara och attraktiva resmål till år 2030.