Sök

Trafiksäkerhet

Så här arbetar Region Gotland med trafiksäkerhet på det kommunala gatunätet.

Trafiksäkerhetsarbetet bygger på nollvisionen

Nollvisionen, att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken är styrande. Inom åtgärdsområdena för trafiksäkerhet och säkra skolvägar arbetar teknikförvaltningen bland annat med beteendepåverkan, anpassning av hastighetsgränser, korsningsåtgärder, säkra passager för oskyddade trafikanter samt åtgärder för ökad och säker cykling.

På grund av begränsade resurser är det inte möjligt att bygga bort alla brister i infrastrukturen och det är därför viktigt att planerade åtgärder utgår från ett helhetsperspektiv och prioriteras där de gör störst nytta.

Teknikförvaltningens mål är att skapa en tillgänglig infrastruktur som drivs av effektiva processer och bidrar till trafiksäkerhet och trygghet över hela Gotland. Genom dialog med medborgare, företagare och organisationer skapas förutsättningar för delaktighet i samhällsutvecklingen.

Säkra skolvägar

Som väghållare för det kommunala gatunätet är ett av teknikförvaltningens uppdrag att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten till skolorna på Gotland. Arbetet syftar till att säkerställa att alla har samma förutsättningar att ta sig till och från sin skol- och läromiljö på ett tryggt, säkert och inkluderande sätt.

Säkra skolvägar skapas genom investeringar och utveckling av befintlig infrastruktur i anslutning till skolor på Gotland. Stort fokus läggs också på att förbättra trafiksituationen genom beteendepåverkansåtgärder. Det kan handla om att få flera att ta sig till och från skolan genom att gå och cykla eller åka kollektivt. I många fall skapas en otrygg trafiksituation i skolans närområde på grund av den fordonstrafik som uppstår då vårdnadshavare hämtar och lämnar sina barn med bil. När gatumiljön och trafiksituationen upplevs som otrygg väljer flera vårdnadshavare att hämta och lämna sina barn med bil vilket i sin tur skapar en negativ utveckling för trafiksäkerhet och trygghet.

Om fler barn får möjlighet att ta sig till och från skolan genom att gå eller cykla uppstår hälsofrämjande effekter i form av ökat välbefinnande och bättre koncentration i skolmiljön.

Som en del av Region Gotlands trafiksäkerhetsarbete riktat mot skolor stöttar teknikförvaltningen arbetet med Trafikkalendern.

Trafikkalendern är Sveriges största läromedel om trafiksäkerhet för barn. Trafikkalendern arbetar för att med glädje och engagemang inspirera skolor i låg- och mellanstadiet att arbeta med trafik-, miljö- och hälsofrågor som en del av lärandet för hållbar utveckling.

Genom samarbetsprojektet Gå & cykla till skolan kan teknikförvaltningen öka medvetenheten om trafiksäkerhet hos barn och unga.

Mer information om projektet Gå & cykla till skolan.

Åtgärder enligt fyrstegsprincipen

Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi som ursprungligen kommer från Trafikverket och tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Teknikförvaltningens arbete med trafiksäkerhet och åtgärdsplanering utgår från fyrstegsprincipen vilket innebär ett systematiskt förhållningssätt till utvecklingen av transportsystemet. Genom att kontinuerligt fokusera på beteendepåverkan, effektivisering av befintliga system och minskning av transportbehovet strävar teknikförvaltningen efter kostnadseffektiva och hållbara lösningar.

Syftet med fyrstegsprincipen är att använda infrastrukturen mer effektivt genom att analysera hur ett eventuellt trafikproblem kan lösas på bästa sätt i olika steg. I första hand ska problemet lösas genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom nyinvesteringar.

Fyrstegsprincipen omfattar stegen:


1. Tänk om - Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt.

2. Optimera - Åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om - Begränsade ombyggnadsåtgärder.

4. Bygg nytt - Nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Mer information om fyrstegsprincipen hittar ni på Trafikverkets hemsida

Anpassning av hastighetsgränser

Anpassning av hastighetsgränser är den effektivaste och mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärden på gator där andra åtgärder ännu inte genomförts. Störst nytta uppnås genom att kombinera anpassning av hastighetsgränser med fysiska åtgärder i gatumiljön.

Hastigheten påverkar den totala stoppsträckan som består av reaktionssträcka och bromssträcka.

  • Kör man i 30 km/tim hinner man stanna för ett hinder som befinner sig på cirka 17 meters avstånd.
  • Vid 50 km/tim kommer man att kollidera med hindret i 50 km/tim eftersom man inte ens hunnit börja bromsa. Bilen stannar vid 35 meter.
Stoppstäcka
Frontalkrock effekt

Hög hastighet gör det svårare att ha kontroll över fordonet och hinna reagera i tid om något oväntat händer. Stoppsträckan blir längre ju högre hastighet du har och det blir då också svårare att upptäcka andra trafikanter eller hinder på vägarna.

Källa: Trafikverket

Utöver beteendepåverkansåtgärder och trafikreglering behövs ibland andra åtgärder som kräver ombyggnation av befintlig infrastruktur eller nyinvesteringar. Teknikförvaltningen genomför årligen trafikprojekt med fokus på förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Nedan följer ett urval av åtgärder:

  • Avsmalningar
    Genom avsmalning av gatan skapas en sidoförskjutning som tar ner hastigheten för fordonstrafiken. För dig som fotgängare blir det säkrare då du får en kortare sträcka att passera körbanan på.
  • Farthinder (vägkuddar, platågupp etc.)
    Passar bäst på gator med stora trafikmängder där hastighetsgränsen inte efterlevs. Används restriktivt på gator med busstrafik. Marken ska vara så pass stabil att fordon inte orsakar vibrationer i intilliggande byggnader.
  • Upphöjda korsningar och övergångsställen
    Kan användas för att hastighetssäkra ett större område. Hänsyn behöver tas till marklutning och vattenavrinning. Den hastighets­dämpande effekten varierar efter hur ramperna är ut­formas (längd och lutning).
  • Cirkulationsplatser
    Osäkra korsningar ersätts av cirkulationsplatser. Cirkulationsplatser sänker hastigheten och minskar risken för skadliga fordonskollisioner.

Av trafiksäkerhetsskäl är det inte tillåtet att sätta ut blomlådor eller andra hinder på kommunala gator. Det är endast Region Gotland i egenskap av väghållare som har tillåtelse att placera ut väganordningar på det kommunala gatunätet.

Du som har en häck, ett staket eller en mur mot en gata eller gång-/cykelbana måste se till att växtlighet och byggnader inte skymmer sikten eller påverkar framkomligheten på gatan. Du kan hjälpa till att minska olycksrisken för trafikanter genom några enkla åtgärder.

Mer information kring riktlinjer för häckar och buskage

Kontakta Region Gotland

Region Gotlands kundtjänst

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  Stängt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
5 februari 2024

Sidfot

Sidfot logga

Kontakta Region Gotland

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  Stängt