Anga: Kyrkan

Under 1810-talet uppfördes sakristi- och magasinsbyggnaden under gemensamt tak vid korets norra mur.

Kyrkan stegras i jämn rytm från absiden i öster till tornet som reser sig över långhusets västra hälft. Tornet har ursprungliga ljudgluggar åt fyra håll, men klockvåningen har senare flyttats till tornspiran som försetts med ljudöppningar och ett mindre skärmtak.

Portaler kor och långhus

Tre romanska portaler med huggna omfattningar och klöverbladsformade dörröppningar leder in i kyrkorummet, som är en av Gotlands mest välbevarade medeltida interiörer.

Långhuset samlar sig kring en mittkolonn som, förutom att bära de fyra kryssvalven, även bär tornets östra mur. I öster öppnar sig den romanska triumfbågen mot koret och bortom den bågen mot absiden.

Målningar

Rummet pryds av kalkmålningar från olika perioder. Från 1200-talet härrör huvudsakligen ornamentala målningar i valven och målad stenimitation i valvbågar, kring fönstren och i bågarna mellan långhus, kor och absid.

En inskrift berättar om kyrkans uppförande och meddelar att målarens namn var Halvard.

Passionsmästaren

Från 1400-talet härrör en ovanligt omfattande svit målningar på långhusets väggar av den så kallade Passionsmästaren.

Altarskåpet är ett välbevarat arbete från 1300-talets slut. Predikstolen härrör från 1600-talets slut och målades på 1740-talet, liksom den välbevarade bänkinredningen från 1700-talets början.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.