Samhällets beredskap

Det försämrade säkerhetsläget, hybridkrigföring och ökade klimat- och hälsohot ställer höga krav på Gotlands beredskap. Som strategiskt nav i Östersjön är ön särskilt utsatt för både militära och civila hot, vilket kräver robusta system, redundans och samordning mellan samhällsviktiga funktioner. Erfarenheter från exempelvis dricksvattenstörningen 2023 visar behovet av bättre planering och före-byggande arbete.

I regeringens Totalförsvarsbeslut 2025–2030 prioriteras sex sektorer: energi, vård och omsorg, transporter, kommunikation, livsmedel och dricksvatten samt räddningstjänst. Gotland pekas ut som ett strategiskt viktigt område. Utifrån totalförsvarsbeslutet preciserar Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 Sveriges, inklusive Gotlands, planering och utveckling av totalförsvaret.

Nya lagförslag (bl.a. NIS2 och CER-direktivet) skärper kraven på kommuners och regioners bered-skap, kontinuitetshantering och informationssäkerhet. För Gotland innebär detta behov av stärkt ledningsförmåga i kris och krig, förbättrad försörjningsberedskap och utökad intern och extern sam-verkan – exempelvis med Försvarsmakten, näringslivet och frivilligorganisationer.

Samtidigt ökar hoten mot demokratiska värden. Påverkanskampanjer, desinformation och våldsbejakande extremism riskerar att urholka tilliten till samhällets institutioner. För att möta detta krävs ett aktivt arbete med informationssäkerhet, kommunikation och förtroendeskapande åtgärder. Gotlands beredskap måste bygga på helhet, samverkan och tillit – där alla aktörer, offentliga som privata, tar ansvar för att skydda liv, samhällsfunktioner och demokratiska värden.

Alla megatrender

Här kan du läsa hela omvärldsanalysen