Klimat och energi

Världen står inför en accelererande klimatkris där sju av nio planetära gränser redan överskridits, samtidigt som de globala utsläppen fortsätter att öka trots internationella åtaganden som Parisavtalet och EU:s Fit for 55. Energiomställningen är central, men riskerar att tränga undan andra miljöfrågor som biologisk mångfald och markanvändning. Inom EU pågår stora satsningar på förnybar energi och klimatanpassning, men COP30 levererade inte de skärpta formuleringar som efterfrågats om utfasning av fossila bränslen, höjda utsläppsmål eller tidigarelagd finansiering till utvecklingsländer.

I Sverige drivs klimatomställningen av elektrifiering och fossilfri industri, där kalk- och cementindustrin är avgörande för Gotland. Avsaknad av nationellt stöd för Heidelberg Materials ansökan om stöd för en CCS-anläggning i Slite bromsar en potentiell utsläppsminskning motsvarande fyra procent av Sveriges totala nivå. Samtidigt skapar regeringens beslut att stoppa 13 planerade vindkraftparker i Östersjön stor osäkerhet för både regional och nationell energiomställning.

Behovet av stabil elförsörjning växer snabbt, särskilt för industrins omställning, elektrifiering och koldioxidavskiljning. Samtidigt ger utbyggnad av vind- och solel samt elnät lokala målkonflikter kring markanvändning, naturvärden och attraktivitet. Jordbrukets utsläpp och ökade krav på klimatanpassning till torka, värme och skyfall förstärker behovet av ett helhetsperspektiv.

För Gotland handlar utmaningen ytterst om att balansera energiomställning, klimatanpassning och biologisk mångfald för att säkra ett långsiktigt robust, hållbart och attraktivt energisystem i ett snabbt föränderligt klimat.

Alla megatrender

Här kan du läsa hela omvärldsanalysen