Våld i nära relationer

Kvinnofridslinjen

Nationell stödtelefon som är öppen dygnet runt.
Telefon: 020-50 50 50. (Samtalet syns inte på telefonräkningen.)
Webbplats: Kvinnofridslinjen

BRIS – barnens rätt i samhället

Telefon: 116 111
Webbplats: Bris

Terrafem jourtelefon

Nationell stödorganisation för kvinnor med utländsk härkomst. Terrafem har öppet dygnet runt.
Telefon: 020-52 10 10. (Samtalet syns inte på telefonräkningen.)
Webbplats: Terrafem

Stödlinje för våldsutsatta män

Stödlinjen för män är öppen alla dagar kl. 7–21.
Telefon: 020-80 80 80
Webbplats: Stödlinjen för män

Mansjouren

Stödlinje för dig som man i olika frågor
Stödlinjen är öppen måndag-fredag och söndag: 12-14, 18-20
Lördag: 12-14
Telefon: 08-30 30 20
Webbplats: Mansjouren

Stödlinje för transpersoner

Stödlinjen för transpersoner är öppen alla dagar kl. 7–19.
Telefon: 020-55 00 00
Webbplats: Stödlinjen för transpersoner

Tantjour

Telefon: 072-045 45 61
Webbplats: Tantjouren

Välj att sluta

Telefonlinje för dig som riskerar att skada den du älskar.
Telefon: 020-555 666
Webbplats: Välj att sluta

Äldrelinjen

Äldrelinjen riktar sig till dig som mår psykiskt dåligt eller som behöver någon att prata med.
Telefon: 020-22 22 33
Webbplats: Äldrelinjen

Du som utsätts för våld kan få:

• Råd och stöd – enskilda stödsamtal där du får hjälp att hantera din situation och få verktyg att stärka dig själv.
• Kvinnogrupp – där möter du andra i liknande situation. Du får möjlighet att ta del av kunskap och utbyta erfarenheter som kan ge nya insikter samt en ökad förståelse för din livssituation.
• Kontakt med socialsekreterare.

• Familjefrid jobbar med partnerkontakt i syfte att öka våldsutsattas säkerhet.
  Partnerkontakt är samtal som hålls med en våldsutsatt person när våldsutövaren går i individuella samtal eller icke våldsgrupp för män.
  Samtalen ska ge den våldsutsatta personen information, kunskap, förståelse och stöd för att planera för sin egen och andra närståendes säkerhet.
  Samtalen ska också säkra våldsutövarens förändringsarbete.

Du har möjlighet att vara anonym. De som arbetar på familjefrid har tystnadsplikt. Det innebär att de inte får dela med sig av det du berättar för andra. Det enda undantaget är om det framkommer att barn under 18 år far illa. Då tar familjefrid, i första hand tillsammans med dig, kontakt med barn- och familjeenheten för att säkerställa att barnet får nödvändigt stöd och hjälp.

Om du känner oro för ditt eget eller någon annans barn kan du även själv ta kontakt med barn- och familjeenheten.

Familjefrid erbjuder vuxna våldsutövare:

• Råd och stöd – enskilda stödsamtal där du får hjälp att hantera och verktyg att förändra din situation.
• Icke våldsgrupp för män (ATV) – där möter du andra i liknande situation. Du får träffa andra män i grupp där du får kunskap, ges möjlighet till bearbetning och får öva dig i att hitta andra uttryck för din ilska och dina känslor.

Som anhörig påverkas även du av våld i nära relationer.
Familjefrid erbjuder 1–2 samtal till dig som inte är i våldets direkta närhet.

Rensa webbhistoriken gör man oftast så att andra personer inte kan se vilka sidor man har besökt på datorn. Hur man gör det varierar beroende på enhet: dator, surfplatta, smartphone men även webbläsare.

Viktigt att veta att när du rensar webbhistoriken döljer det inte din surfning från skolan, arbetsgivaren eller internetleverantören. Webbhistoriken kan också synas i en router i hemmet.

Nedan finns det instruktioner för hur du rensar webbhistoriken på vanligt förekommande enheter:

iPhone och iPad (Safari)

Starta appen ”Inställningar”. Scrolla ner till ”Safari” och klicka dig in där. Scrolla ner tills man ser ”Rensa historik”, klicka sedan på ”Rensa historik”.

Edge

Använd knappkombinationen "Ctrl + Shift + Delete". Det kommer upp en ruta, välj där tidsintervall och rensa webbhistoriken.
Alternativ gå in under de tre punkterna och välj "Historik" och sen "Rensa webbdata". Välj där tidsintervall och rensa webbhistoriken.

Safari

För att rensa webbhistorik i Safari på Mac klickar man på ”Historik” i menyraden.
Klicka sedan på ”Rensa historik”. Om man inte vill ta bort allt kan man istället trycka på ”Visa all historik”, där kan man välja vad som skall tas bort.

Firefox

Klicka på ”Historik” i menyraden, ser man inte menyraden går det att klicka på ”Alt” knappen på tangentbordet.
Klicka sedan på ”Rensa ut tidigare historik…”. Kryssa i de fält som ska tas bort och sedan klicka på ”Ta bort”.

Google Chrome

Klicka på Chrome-menyn (knappen med tre streck). Klicka sedan på ”Historik”.
Välj ”Ta bort webbinformation”, kryssa i det som ska tas bort och välj hur långt tillbaka du vill rensa (för att ta bort all historik välj ”Tidens början”). Klicka på ”Ta bort webbinformation”.

Surfa i anonymnt läge

Om du vill surfa utan att någon historik sparas så kan du surfa i anonymt läge.
Denna funktionalitet finns på de flesta webbläsare.
I Google Chrome kallas detta för ”Inkognito-mode”, i Edge "InPrivate" och i Safari och Firefox heter det istället ”Privat surfning”.

Fysiskt våld

Fysiskt våld är varje form av fysisk handling som skadar eller kontrollerar en annan människa. Detta inkluderar till exempel slag, sparkar, knuffar, örfilar, fasthållande, angrepp med olika föremål, att luggas, nypas, bitas, strypningsförsök, att använda vapen eller kniv.

Psykiskt våld

Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som kontrollerar, skadar eller kränker partner och barn. Detta inkluderar direkta eller indirekta hot, sårande kritik, ignorerande, nedsättande och förödmjukande beteende, isolering, falska anklagelser, förhör, svartsjuka, hot att ta sitt eget liv. Att som barn bevittna våld är även det en form av psykiskt våld.

Sexuellt våld

Sexuellt våld är handlingar riktade mot en persons sexualitet och kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade sexuella handlingar som känns onaturliga eller som skapar smärta, tvång att bevittna sex eller att se på pornografi.

Materiellt våld

Materiellt våld innebär våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker, kasta saker på någon, förstöra, sparka eller slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell betydelse för den som är utsatt för våldet.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar eller undanhållande av gemensamma ekonomiska tillgångar, kontroll över hur partnern använder pengar, eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Det ekonomiska våldet kan även ta sig uttryck så tillvida att den utsattas personuppgifter används för att teckna avtal och göra diverse inköp. Den utsatta kan även tvingas att avstå från att jobba eller studera. Det skapar ett begränsat handlingsutrymme och beroende.

Latent våld

Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld. Latenta våldet är det våld som sitter i längst efter att våldet har upphört och det våld som är svårast för utövaren att ha förståelse för.

Försummelse och vanvård

Försummelse eller omsorgssvikt är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg på grund av funktionsnedsättning eller ålder. Försummelse innebär att man försvårar i stället för att underlätta vardagen, exempelvis genom medveten felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, förvägras hjälp att komma ur sängen, samt att lämna någon utan hjälp och tillsyn under längre perioder.

Våld relaterat till funktionsnedsättning

Våld som riktas mot en persons funktionsnedsättning, till exempel att tvingas att vara utan batterier till hörapparaten, att bli fråntagen sin rullstol eller käpp.

Definition av våld

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill.

Definition av nära relation

”Närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Bedömningen av vem som kan betraktas som närstående ska göras utifrån familj- och levnadsförhållanden i det enskilda fallet.