Eget dricksvatten
På Gotland är det anmälningspliktigt att borra eller gräva en ny vattentäkt. Det innebär att man måste anmäla och invänta beslut från miljö- och byggnämnden innan du anlägger en brunn.
Ansvaret för eget dricksvatten
Region Gotland är inte skyldig att trygga VA-försörjningen för alla som bor på Gotland, utan områden som saknar kommunalt VA måste lösa vatten- och avloppsfrågan genom enskilda eller gemensamma anläggningar.
Du som fastighetsägare har ansvar för vattnet i din egen brunn.
Gotlands VA-förutsättningar
Gotlands grundvatten är extra sårbart på grund av våra tunna jordtäcken och sprickiga kalkberggrund. Detta gör att magasineringsförmågan av grundvatten är liten och att skyddet mot föroreningar är dåligt överlag.
Dessutom måste man beakta att det finns relikt saltvatten under det söta grundvattnet på hela Gotland med varierande djup. Klimatförändringarna komplicerar situationen ytterligare med bland annat längre torrperioder och växtsäsong som kan medföra vattenbrist. För att möjliggöra byggutveckling krävs därför god VA-planering även för enskilt VA.
Eftersom grundvattnet är så sårbart är det extra viktigt med rätt placering och utförande vid anläggande av avlopp samt av brunnar för både energi och dricksvatten. Detta skapar förutsättningar för en mer hållbar vattenförsörjning på Gotland så att god kvalitet och kvantitet på vattnet bevaras på bästa sätt samtidigt som man undviker påverkan från föroreningar och relikt saltvatten.
Ny brunn anmälningspliktigt
Om du ska anlägga en ny vattenbrunn gäller anmälningsplikt över hela Gotland.
Inom vissa vattenskyddsområden (VSO), som till exempel inom Visby VSO, gäller istället tillståndsplikt.
Prövningsplikten innebär att du måste göra en anmälan/ansökan till miljö- och byggnämnden innan du planerar att anlägga en ny brunn. Invänta sedan nämndens beslut innan du börjar anlägga brunnen.
Lämna din anmälan/ansökan i god tid för att kunna få ditt beslut innan arbetet påbörjas.
Anmäl eller ansök om ny vattenbrunn i e-tjänsten
Anmälningsplikten regleras i våra lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter och gäller sedan 1 april 2022.
Sköt om din brunn
Beroende på vilken typ av brunn du har och hur gammal den är, så finns det en del saker man kan göra för att få bättre kvalitet på sitt vatten. På länken nedan hittar du information om vilka åtgärder som kan vara lämpliga för vilken brunnstyp.
Utöver det behöver du som fastighetsägare med egen brunn säkerställa att du har till räckliga skyddsavstånd till avloppsutsläpp eller andra föroreningskällor.
Har du saltpåverkat vatten i brunnen så rekommenderar vi att du tar kontakt med en brunnsborrare. Det finns åtgärder som är lämpliga även för att minska inträngningen av saltvatten.
Tillstånd för vattenuttag
Om brunnen avses nyttjas av tre hushåll eller fler, och/eller om det finns flera konkurrerande vattenanspråk i samma upptagsområde, kan den planerade brunnen/vattenuttaget vara en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken.
Tillstånd för vattenverksamhet söks då hos mark- och miljödomstolen. Om vattendom krävs, ersätter denna anmälningsplikten enligt våra lokala hälsoskyddsföreskrifter samt tillståndsplikten enligt vattenskyddsföreskrifter som då inte ska göras.
Tillståndsplikt för ny vattentäkt
Inom vissa vattenskyddsområden (VSO), till exempel Visby, Burs och Träkumla, krävs tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden innan du anlägger en ny vattentäkt. Här måste du ansöka om, och ha fått, ditt tillstånd innan du påbörjar arbetet.
För mer information om vad som gäller just ditt område se vår sida om vattenskyddsområden.
Avgift
Du som står för ansökan/anmälan blir också betalningsansvarig. Ärendet kommer att debiteras med timavgift enligt gällande taxa.
Till taxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område
Vad ska ansökan eller anmälan innehålla?
Utöver anmälningsformuläret i e-tjänsten ska ansökan innehålla en situationsplan (tomtkarta, skala ca 1:500-1:1000) över fastigheten där följande är markerat:
- Den nya brunnens läge.
- Avstånd från brunnen till egen fastighetsgräns (riktvärde minst 15 meter).
- Avstånd och riktning till alla vattenbrunnar (även oanvända) inom 100 meter från den nya brunnen (riktvärde minst 30 m). Ange om brunnarna är borrade eller grävda.
- Avstånd till alla energibrunnar inom 100 meter (även oanvända) från den nya brunnen (riktvärde minst 50 m).
- Avstånd och riktning till alla avloppsutsläpp ( t ex infiltration/markbädd) inom 100 meter från den nya brunnen, uppge även om avloppsutsläppet ligger högre eller lägre i terrängen jämfört med brunnen (riktvärde minst 50 m).
- Avstånd till närmaste åkermark från den nya brunnen (riktvärde minst 50 m).
- Rita även in den närmaste avloppsanläggningens olika delar (slamavskiljare, pumpbrunn och tank mm). Avstånd från vattenbrunn till avloppsbrunnar o tank bör vara minst 20 m.
- Rita in befintliga och planerade byggnader. För ny brunn beaktas säkerhetsavstånd till byggnader för att undvika påverkan på huskonstruktion/husfasad vid anläggning eller underhåll (riktvärde minst 4 m).
Provtagning
Du som fastighetsägare har ansvar för vattenkvaliteten i din brunn. Ta prov på din brunn minst vart tredje år enligt livsmedelsverkets råd.
Om brunnen används i kommersiellt bruk eller om brunnen använder minst 10 m3/dygn eller nyttjas av minst 50 personer oavsett användning, ska brunnen registreras som livsmedelsverksamhet. Då ska man följa livsmedelsföreskrifterna där provtagning krävs minst varje år av särskilt bestämda parametrar.
Eget dricksvatten vid bygglov och förhandsbesked
En lösning för vatten och avlopp måste alltid finnas för att du ska kunna få ett positivt förhandsbesked eller bygglov. Om det krävs provpumpning eller annan brunnsredovisning i byggärendet hör med din brunnsentreprenör hur du bäst kan samordna detta med anläggandet av brunnen.
Mer information finns på vår sida om vatten och avlopp i Bygglovsguiden
Salt brunnsvatten
Relikt saltvatten finns under det söta grundvattnet över hela Gotland, fast på olika djup. Kustnära kan det också tränga in östersjövatten i grundvattnet. På Gotland återfinns saltskiktet på mellan 15-60 m djup men på sina håll kan det vara ytligare och även djupare.
Uppgifter från SGUs brunnsarkiv, från de 100-undersökningar som gjorts samt uppgifter från vattenlabb indikerar att cirka 20-25% av Gotlands borrade brunnar är saltpåverkade ( kloridhalt om minst 100 mg/l) och dessa brunnar ligger mer eller mindre utspritt över hela ön.
Om du ska borra en brunn är det viktigt att inte borra så djupt så att du riskerar att komma ner i saltvattenskiktet. Om saltvatten skulle påträffas kan du behöva åtgärda eller återställa brunnshålet enligt Normbrunn 16. Användning av så kallat mjukt upptag minskar punktbelastningen och därmed också risken för saltvatteninträngning.
Brunnstyper och åtgärder
Grävd brunn från 1800-tal med borrhål 1900-tal
Grävd brunn med vacker stensättning från 1800-talet. Under 50-talet har brunnen försetts med ett borrhål i mitten av brunnen. Foderröret står under vatten och förorenat ytvatten kan strömma direkt ner borrhålet. I första hand behöver foderröret förlängas så att det når upp över vattenytan.
Grävd brunn med döda råttor på grund av otätt lock
Nyanlagd grävd brunn. På grund av springor mellan lock och brunn har storråttor kommit in under den torra årstiden.
I första hand behöver brunnen göras ren, chockkloreras och locket behöver tätas. Ventilation kan anordnas med huv som har skyddsnät.
Tänk på att möss tar sig igenom en 8 mm springa. Sniglar och insekter behöver mindre än så!
Grävd brunn där ytvatten rinner in
Grävd stensatt brunn från 1901 som även är spettad ner i berget. Ca 20 m från brunnen ligger hästarnas gödselhög. Ytvatten strömmar in igenom stensättningen. Brunnen har tagits ur bruk på grund av att den har en föråldrad konstruktion.
Om brunnen är sprängd ner i berget bör man täta med lermassor upp till där berget övergår till jordlagret för att förhindra att förorenat ytvatten tar sig ner i berggrundssprickor och vidare till borrade brunnar.
Tänk på att sådana här vattenbrunnar har ett kulturhistoriskt värde och bör bevaras. De utgör dessutom ett trevligt inslag på tomten och berättar om äldre tider, innan man hade vatten indraget.
Vattenbrunn med översvämmat forderrör
Så kallad ”nedstigningsbrunn” med borrhål. Den ska egentligen vara torr och fungera som en inspektionsbrunn, men ofta tränger ytvatten in genom sprickor i brunnens sidor under vinterhalvåret. Vanligt är även att möss och sniglar och andra smådjur tar sig in under torrsomrar för att söka vatten.
Här ser man att borrhålets foderrör mynnar under vattenytan och eventuella föroreningar i ytvattnet kan rinna direkt ner i borrhålet. Brunnstypen är vanligt mellan ca 1950 till 1980-talet.
Foderröret behöver förlängas eller tätas av mot ytvattnet. I första hand är detta ett arbete som bör utföras av en fackman såsom en brunnsborrningsfirma eller rörmokare.
Kontakta oss
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 26 maj 2025