Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 26 maj, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 26 ärenden, varav det mest omfattande ärendet var Mål och budget 2026-2028. Här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dagens ärenden.

Ärende 14 – Mål och budget 2026 – 2028

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Driftbudget 2026 fastställs.
  
• Skattesatsen lämnas oförändrad.
• Investeringsbudget 2026-2027 med investeringsplan 2028-2030 fastställs.
  
• Personalkostnadskompensationen 2026 fördelas med ett generellt påslag till samtliga nämnder.
  
• Internräntan 2026 är oförändrad och uppgår till 2,5 procent.
  
• Förslaget till regionfullmäktiges mål för 2026 godkänns.
  
• Återrapportering av uppdraget att ta fram ett samlat förslag till effektivisering 2026-2027 tas emot (RF 2025-02-17 § 4).

Regionstyrelsens beslut:

• Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till fördelning av budget till nämnderna för höjda internhyror, måltidspriser och höjda priser inom försörjningsverksamheten. Uppdraget återrapporteras till regionstyrelsens sammanträde den 30 september 2025.

Här kan du läsa alla 44 handlingar i det här ärendet Det är nummer 14 i listan. Där finns bland annat beredningsunderlaget till budget 2026-2028, alla budgetförslag alla uppdragsförslag samt fullmäktiges och alla nämnders mål för perioden.

Här kan du läsa det pressmeddelande som skickades ut efter budgetberedningen den 14 maj, majoritetens budgetförslag och ta del av ekonomidirektörens presentation på pressträffen efter det mötet.

Det slutliga beslutet om mål och budget 2026-2028 tas på regionfullmäktiges möte den 18 juni.

Ärende 22 – Uppdrag. Översyn av ägandet i GEAB

Regionstyrelsens beslut:

• Delrapporteringen av uppdraget godkänns.
  
• Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en ekonomisk värdering och inleda förhandlingar, för att därefter återkomma med ett beslutsunderlag inför en eventuell försäljning av Region Gotlands aktieinnehav i Gotlands Energi AB.

Sammanfattning:
Konsultföretaget PwC har gjort en utredning som ligger till grund för en delrapport till regionstyrelsen om översynen av regionens ägande i Gotlands Energi AB (GEAB). Region Gotland äger i dag 25 procent av GEAB och det statliga bolaget Vattenfall äger 75 procent. I rapporten har man jämfört de två huvudsakliga alternativen mot varandra, alltså att sälja eller behålla regionens ägarandel i GEAB.

Regionstyrelseförvaltningen konstaterar att PwC, utöver några mindre risker, framför allt ser positiva effekter för Region Gotland vid en eventuell försäljning av minoritetsandelen i Gotlands Energi AB.

De största fördelarna är att en försäljning skulle ge ett kapitaltillskott och minska risken att regionen i framtiden behöver skjuta till pengar till bolaget, vilket stärker Region Gotlands ekonomi.

De mindre risker som lyfts fram gäller bland annat minskad insyn och påverkan i bolaget, risk för förlorade arbetstillfällen och kompetens, samt försämrad kontroll över priser och lokal förankring. Dessa risker bedöms dock som hanterbara och begränsade.

Mot bakgrund av detta föreslås att regionstyrelsen godkänner delrapporten, och att regiondirektören får i uppdrag att göra en ekonomisk värdering, inleda förhandlingar och därefter återkomma med ett beslutsunderlag inför en eventuell försäljning av aktieinnehavet.

Läs rapporten: Strategisk utvärdering av ägande i Gotlands Energi AB

– Vi går nu vidare med nästa steg i frågan om en eventuell försäljning av regionens andel i GEAB. Utredningen visar att det finns ekonomiska fördelar, samtidigt som riskerna värderas som hanterbara. Nu handlar det om att få fram en ekonomisk värdering och ett bra beslutsunderlag, så att vi kan fatta ett klokt beslut i frågan. Det är viktigt att vi agerar långsiktigt och ansvarsfullt för att säkra Region Gotlands bästa, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 23 – Återrapportering av uppdrag. Utredning avseende uppdelning av region och kommun

Regionstyrelsens beslut:

• Återrapporteringen av uppdraget tas emot.

Sammanfattning:
Regionstyrelsen har beställt en rapport om uppdraget att utreda om Region Gotland kan delas upp i en kommun och en region. Regiondirektören fick uppdraget i oktober 2024 och har nu tagit fram både juridiska och ekonomiska underlag. Arbetet har gjorts tillsammans med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och konsultbolaget PwC.

Fokus i utredningen har varit på juridiska och ekonomiska frågor, inte på vardagliga konsekvenser för gotlänningarna, som till exempel om välfärdstjänsterna skulle bli bättre, sämre eller förändras på något sätt. Det är något som man eventuellt kan titta på i ett kommande steg, om frågan går vidare.

Enligt SKR är det i dag inte tillåtet enligt lagen att en kommun har två olika skattesatser, vilket skulle krävas om Gotland fortsätter att vara en enda organisation med både kommunala och regionala uppgifter. Ett alternativ kan vara att skapa särskilda regler bara för Gotland – till exempel krav på separata budgetar och tydligare kontroll.

Om man istället delar upp Region Gotland i två olika organisationer (en kommun och en region), så uppstår andra problem. Då måste man skapa nya politiska organ, hantera frågor om personal, avtal, sekretess, fastigheter, säkerhet och mycket mer. Dessutom behöver lagen ändras, eftersom dagens lagar inte är anpassade för en sådan uppdelning.
Den ekonomiska analysen visar att det i dag är kommunens ekonomi som täcker regionens underskott.

I ett exempel visar beräkningarna att kommunen skulle gå med överskott, medan regionen skulle gå med stort minus. I ett annat exempel, där man delar kostnaderna efter hur mycket varje del står för, skulle både kommun och region gå med underskott. Regionskatten skulle i så fall behöva bli den högsta i hela landet.

Utredningen visar att det finns många juridiska hinder för att dela upp Region Gotland, och att ekonomin redan är pressad. Gotland står också inför stora utmaningar i framtiden, med färre barn och fler äldre. Det gör att regionen behöver ställa om sin verksamhet. Om det inte sker, kommer man behöva höja skatten mer eller spara ännu mer i andra delar av verksamheten.

Läs rapporten: Långsiktig finansiell analys

– Här ser vi tydligt det omöjliga i uppdraget att vara en kommun och en region i ett. Svaret på vår raka fråga är att kommundelen finansierar regiondelen. Det betyder att vi blöder i alla delar när vi försöker hantera det dubbla uppdraget. Samtidigt ser vi en situation i Sverige där det är allt svårare att vara en liten region, och vi är landets i särklass minsta. Vi hoppas att kostnadsutjämningssystemet inom kort ska ta hänsyn till detta – ingen annan har den här situationen. Om man inte vill prata om ö-läget så kan vi prata om Gotlandsläget. Vi flyttar på riktigt pengar från barn och äldre för att driva sjukvård – vi måste agera på detta, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 26 – Information om dom gällande Heidelberg Materials ansökan om långvarigt tillstånd för fortsatt täkt- och vattenverksamhet

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen överklagar inte domen utifrån att Region Gotland har fått gehör för huvuddelen av vad regionen anfört, att domstolen inte bedöms ha gjort en felaktig bedömning avseende villkor 36 och att vårt juridiska ombud har gjort bedömningen att ett överklagande inte kommer att få framgång.

Beslutet fattades efter ett yrkande från Meit Fohlin (S).

Sammanfattning:
Mark- och miljödomstolen beslutade i början av maj att bevilja Heidelberg Materials tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet i bolagets täkter i Slite, i 30 år. Tillståndet gäller Filehajdar-täkten och Västra brottet och omfattar även att bygga anläggningar för att sortera, krossa och transportera sten samt att leda bort vatten.

Området är känsligt och skyddat för både totalförsvaret, naturvård och riksintresse för mineralutvinning. Därför har domstolen prövat om verksamheten är förenlig med regler om Natura 2000, artskydd och vattenförvaltning. Domstolen bedömer att det är möjligt att ge tillstånd och dispenser enligt dessa regler.

Domstolen har ställt upp många villkor för att minska påverkan på miljö och människor, till exempel om buller, damm, vibrationer, vatten- och artskydd.

Regionstyrelseförvaltningen har tillsammans med regionens juridiska ombud gjort bedömningen att det inte finns skäl att överklaga mark- och miljödomstolens tillståndsdom gällande villkor 36. Det villkoret handlar om skyddet av enskilda brunnar utanför det definierade påverkansområdet. Region Gotland föreslog ett tillägg till det villkoret, för att säkerställa att även dessa brunnar skulle omfattas av skyddsåtgärder.

Domstolen bedömde dock att den risk som Region Gotland påtalade redan hanteras genom förfarandet för oförutsedd skada. Det betyder att om enskilda brunnar påverkas negativt av verksamheten, är bolaget skyldigt att vidta åtgärder, som att ordna ny dricksvattenförsörjning för de drabbade.

Regionens beslut att inte överklaga domstolens beslut grundar sig i följande:

1. Den risk som Region Gotland pekade på, med sitt tillägg om privata brunnar utanför påverkansområdet, omhändertas genom förfarandet för oförutsedd skada.
2. Det bedöms att domstolen inte vidtagit någon felaktig bedömning genom att inte ta med Region Gotlands tillägg. Den bedömning som domstolen har gjort svarar mot lag och etablerad praxis.
3. Det bedöms som uteslutet att Region Gotland skulle nå rättslig framgång med ett sådant överklagande.

– Vi bedömer, tillsammans med vår jurist, att domstolen och bolaget har gått oss till mötes i väldigt hög utsträckning. I stort har det Region Gotland fört fram tagits om hand och därför är bedömningen att det inte finns grund för överklagan, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).