Budgetberedningen avslutad – ekonomiska läget påverkar framtida prioriteringar

Budgetberedningen genomförs varje år i början av maj. Då samlas ledande politiker och ledande tjänstepersoner inom regionen för att diskutera och tydliggöra förutsättningarna inför kommande år. I dag avslutades det arbetet med att den politiska majoriteten presenterade sitt budgetförslag för åren 2026–2028.

Den senaste perioden har kännetecknats av ekonomisk osäkerhet på både nationell och internationell nivå. Den allmänna konjunkturens utveckling påverkar skatteintäkterna, som är den huvudsakliga intäktskällan för Region Gotland. Nämndernas bedömningar i delårsrapport 1 visar att det blir utmanande att hålla verksamheterna inom nuvarande budgetramar. Samtidigt är behovet av ytterligare resurser stort för att kunna möta kommande krav.

Delårsrapport 1 och beräknat resultat för 2025

För perioden januari till mars 2025, visar regionen ett minusresultat på 51 miljoner kronor, och för helåret ser det just nu ut att bli ett minusresultat på 79 miljoner kronor. De stora börsfallen som skett under första kvartalet har medfört att värdet på pensionsmedelsplaceringarna har sjunkit, och det påverkar resultatet trots att förlusterna inte är realiserade. Även om de orealiserade förlusterna räknas bort, beräknas ett minusresultat på 29 miljoner kronor vid årets slut.

De flesta nämnderna har ett bättre resultat än budget för de första 3 månaderna 2025. Hälso- och sjukvårdsnämnden har dock ett underskott på minus 39 miljoner kronor för perioden. För helåret väntas totalt fyra nämnder gå med underskott, framför allt sjukvården, och sammanlagt väntas nämnderna göra ett minusresultat på 130 miljoner kronor för 2025.

– Regionens ekonomi har försvagats under 2023 och 2024. Trots att pensionskostnaderna nu har sjunkit till en mer normal nivå finns det inte tillräckligt med utrymme för att nå tillbaka till läget 2022. Samtidigt krävs investeringar och större omställningar, bland annat på grund av det nya säkerhetsläget, klimatförändringar och demografiska förändringar – där färre barn och fler äldre över 80 år väntas, säger regiondirektör Stefan Hollmark.

– Regionen har under en period lånat pengar för att kunna göra stora investeringar. Låneskulden är nu uppe i 776 miljoner kronor och kan bli nästan 1 miljard vid årets slut. Behovet av att göra investeringar i vår verksamhet är stort men ekonomin tillåter inte att vi gör alla dessa. Just nu ligger vi på för höga kostnader för investeringar i förhållande till vårt resultat, säger ekonomidirektör Ulrika Jansson.

Majoritetens budgetförslag och den vidare processen

Under dagens möte i regionstyrelsens arbetsutskott presenterade majoriteten sitt budgetförslag. Det ska nu vidare till regionstyrelsens möte den 26 maj och sedan upp på regionfullmäktiges bord för slutligt beslut den 16 juni.

– Efter flera år av stora ekonomiska utmaningar ser vi inför 2026 ett mer normalt år. Vi lägger en budget som landar på 75 miljoner plus på sista raden, låter skattesatsen vara kvar som den är och vi lägger inte några besparingar på verksamheterna. Vi har haft effektiviseringar varje år sedan 2017 och att fortsätta med det nu skulle riskera gå ut över kvaliteten i våra verksamheter och påverka gotlänningarna negativt. Därför lägger vi en ansvarsfull budget som värnar den gotländska välfärden, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).