Varför samlar vi inte regnvattnet i dammar?

Det är en vanlig och logisk fråga: Varför bygger vi inte bara stora dammar för att lagra regnvattnet på Gotland? Region Gotland reder ut varför lösningen är mer komplex än så.

Svaret är att öppna dammar innebär för stora risker för dricksvattenproduktionen. För att få tillräcklig volym krävs mycket stora ytor där vattnet samlas in, så kallade tillrinningsområden. Dessutom värms ytvatten i dammar upp snabbt under sommaren, vilket ökar risken för bakterier och alger. Det gör vattnet betydligt svårare och dyrare att rena till dricksvatten.

– Vi vill absolut ta vara på regnvattnet, men vi vill göra det på rätt sätt, säger Nora Björk, VA-ingenjör vid Region Gotland.

Naturens eget magasin

I stället för öppna dammar ser Region Gotland över möjligheter att använda landskapet för att hjälpa naturen att hålla kvar vattnet i marken. Det handlar bland annat om dagvattenlösningar som kan fördröja vattenflödena. Genom att motverka effekterna av gamla utdikningar kan marken på sikt fungera som ett naturligt filter och magasin. Det är ett sätt att samla regnvattnet som är både säkrare och mer hållbart.

Även om arbetet med att stärka naturens egen förmåga att lagra vatten är viktigt, behöver det kompletteras för att möta en hel stads behov. För att skapa en långsiktig trygghet fram till år 2100 behöver vi därför en källa som inte är beroende av nederbörd.

Avsaltning som strategisk försäkring

Därför utreder Region Gotland avsaltning av havsvatten som ett viktigt komplement för Visby. Det ger en källa som i praktiken är obegränsad och som fungerar oavsett om det regnar eller är torka.

– Avsaltningen var det starkaste alternativet när vi prioriterade leveranssäkerheten. Det kommer att bli vår försäkring, så att Visby kan fungera och utvecklas oavsett hur regnmängderna ser ut, säger Nora Björk.

En del av en större plan

Behovet av dessa lösningar beror på att vattenförsörjningen i Visby länge varit ansträngd på grund av för låg kapacitet, och under vissa perioder har även vattenkvaliteten varit ett problem. Det är en del av en större trend där vattenbrist har blivit ett nationellt problem.

För att hitta rätt väg framåt har Region Gotland genomfört en multikriterieanalys. Det innebär att faktorer som vattenkvalitet, miljöpåverkan, driftsäkerhet och ekonomi har vägts samman för att hitta den bästa lösningen.

Samtidigt som de långsiktiga källorna utreds pågår ett intensivt arbete med att säkra driften här och nu. Det handlar om att renovera ledningar, vattenverk och reservoarer för att minska läckage. Sammankopplingar mellan olika anläggningar skapas också för att bygga in nödvändiga reserver i nätet.

Ett gemensamt ansvar

Att bygga ut infrastrukturen tar tid. Tills de nya lösningarna är på plats är alla vi på Gotland beroende av att vi tillsammans förvaltar vårt grundvatten på ett ansvarsfullt sätt.

– Vi jobbar intensivt med de långsiktiga lösningarna, men det krävs att vi alla är medvetna om vattnets värde. Genom att undvika onödig förbrukning avlastar vi försörjningen, säger Nora Björk, VA-ingenjör vid Region Gotland.

Läs mer