Frågor och svar om dricksvattnet på Gotland
På denna sida har vi samlat de flesta frågor som på något sätt berör dricksvattnet på Gotland. Efter hand som nya frågor och svar tillkommer uppdateras sidan.
Allmänna frågor
Hur mycket vatten i snitt går det år per person och dygn?
Det genomsnittliga dagsbehovet av dricksvattenpå Gotland är ungefär 130 liter per person. Ungefär 10 liter av dessa går åt till mat och dryck. Där är kravet på god kvalitet viktigast. I ett hushåll med fyra personer går det alltså åt ungefär 600 liter vatten per dygn. Det mesta vattnet som används i ett hushåll går åt vid tvätt, disk, personlig hygien och toalettspolning.
För att en brunn ska ge tillräckligt med dricksvatten behöver det strömma in minst 25 – 40 liter vatten i brunnen per timme. Det bör också finnas ett vattenmagasin i brunnen eller huset som en buffert för tillfällen när det används mer vatten än vad som rinner till.
Ska jag anmäla fel och läckor till Region Gotland?
Anmäl läckor och fel i det kommunala ledningsnätet till Region Gotland. För läckor inom din egen tomt eller fastighet anlitar du en certifierad VVS-installatör.
Var hittar jag aktuell information om driftstörningar?
Om förändringar påverkar anslutningar eller vattenförsörjningen på olika platser, kommer berörda att informeras i god tid och på ett tydligt sätt. Kommunikation är en prioritet för att undvika missförstånd
Region Gotland publicerar fortlöpande driftmeddelanden på sin webbplats. Du kan också prenumerera på SMS-aviseringar via vårt driftstörningssystem.
Drift och servicemeddelanden
Varje vecka, året runt pågår underhåll och andra arbeten runt om på Gotland. Här hittar du aktuella och planerade driftstörningar och servicemeddelanden från Region Gotlands verksamheter.
Sms vid driftstörning
Registrera dig för en sms-tjänst och få automatisk information om störningar i driften av det kommunala vatten- och avloppssystemet.
Vad betyder ABVA?
ABVA är en förkortning för "allmänna bestämmelser för brukande av allmän vatten- och avloppsanläggning".
Vad innebär Region Gotlands nödvattensplan och vilket ansvar har allmänheten?
Vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen (t.ex. driftstörningar eller extrem torka/vattenbrist) kan Region Gotland aktivera en nödvattenplan för att säkerställa, utifrån en prioriteingslista får tillräckligt med vatten.
- Du behöver reducera din vattenförbrukning enligt VA-huvudmannens anvisningar.
- Du ansvarar för att införskaffa vattendunkar eller andra kärl, samt att hämta och transportera dricksvatten från nödvatten-/tappställe.
- Du rekommenderas att ha sparat dricksvatten hemma för att klara dig upp till 72 timma
Vattenbrist
Vad menas med vattenbrist?
Vattenbrist betyder att tillgången på vatten inte räcker för de behov som finns, till exempel för att försörja hushåll, verksamheter, jordbruk eller samhällsfunktioner.
I praktiken pratar vi om vattenbrist när det inte längre finns tillräckligt med vatten i ledningsnätet för att trygga leveransen, alltså när det kan börja rinna lite ur kranen, eller i värsta fall inte alls.
Så när vi säger att det finns en förhöjd risk för vattenbrist, betyder det inte att vattnet tagit slut, utan att vi behöver hjälpas åt för att det inte ska hända.
Gotland har återkommande utmaningar med låga grundvattennivåer. Läs mer här för att se det aktuella vattenläget och vilka åtgärder Region Gotland gör för att säkra dricksvattentillgången.
Handlar det om att spara vatten inför en torr sommar eller av andra beredskapsskäl?
Beslutet om bevattningsförbud grundar sig i att det har regnat för lite under höst och vinter, vilket har gjort att våra vattentäkter inte har återhämtat sig. Vattennivåerna är låga i samtliga vattentäkter och grundvattenmagasin.
Är det här ett tillfälligt problem, eller något vi får vänja oss vid?
Låga grundvattennivåer är återkommande på Gotland. Klimatförändringar gör att vi behöver anpassa oss. Det är klokt att vänja sig vid att använda vattnet hållbart året runt.
Vilka källor finns för att vi ska veta om vi riskerar vattenbrist?
Region Gotland följer vattennivårer i våra vattentäckter.
SGU och SMHI har en tjänst ”risk för vattenbrist”. I bedömningen ingår både nuvarande nivåer och förväntade nivåer inom de närmsta månaderna. Framför allt jämförs nivåerna med hur de varit historiskt, oavsett årstid, men en jämförelse med avvikelse från normala nivåer för årstiden ingår också i bedömningen som avgör om det finns en förhöjd risk för vattenbrist eller inte.
Vad gör Region Gotland och vad måste jag själv göra?
Region Gotland ansvarar för produktion av dricksvatten, kvalitetskontroll och distribution i huvudledningarna. Du ansvarar för installation och underhåll av egna rör, armaturer och eventuella tryckförstärkare inom fastigheten. Under bevattningsförbudet ansvarar du också för att bara använda dricksvattnet till mat, dryck, hygien och tvätt.
Vad kan jag göra för att minska på vattenförbrukningen?
Använd vattnet klokt och sprid ut din vattenförbrukning. Det finns saker vi kan göra som inte innebär att vi behöver ändra så mycket i vår vardag. Till exempel:
- Duscha kortare och på tider då färre använder vatten, som till exempel före 06 och efter 21. Använd gärna en timer på max 5 minuter.
- Diska och tvätta med fulla maskiner – undvik handdisk under rinnande vatten
- Stäng av kranen när du inte använder den – t.ex. vid tandborstning eller tvålning
- Samla regnvatten till växter – om du har möjlighet
- Fixa droppande kranar och toaletter – små läckor slösar mycket vatten över tid
- Förvara dricksvatten i kylskåpet – då slipper du spola länge för kallt vatten
- Använd balja i diskhon – så sparar du vatten vid sköljning och rengöring
- Laga droppande kranar och rinnande toaletter. Små läckor gör stor skillnad över tid.
- Samla regnvatten till bevattning. Det sparar dricksvatten till det viktigaste.
Tekniska lösningar för att spara vatten
Idag kan man med relativt enkel teknik samla dag- och regnvatten för att spola i toaletten. För att göra det krävs en ansökan och tekniska åtgärder som klarar säkerhetskraven: luftgap, mätare och rätt installation så att regnvattnet aldrig riskerar att infektera dricksvattnet.
Läs mer om regnvatten till toaletterna här: https://gotland.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/ledningsnat-anslutning-till-fastighet/samla-dagvatten---regnvatten-till-toalett
Hur ser Gotlands förutsättningar ut för grundvattnet?
Gotlands grundvatten är extra sårbart på grund av våra tunna jordtäcken och sprickiga kalkberggrund. Större vattenhållande avlagringar i form av till exempel rullstensåsar saknas nästan helt. Kalberggrundens magasinerande förmåga är låg, förutom i enstaka sprickrika så kallade karstområden.
Detta gör att magasineringsförmågan av grundvatten är liten och att skyddet mot föroreningar är dåligt överlag. De sand -och grusavlagringar som finns är sällan skyddade och används ofta som recipient för avloppsvatten. Dessutom måste man beakta att det finns relikt saltvatten under det söta grundvattnet på hela Gotland med varierande djup, vilket gör att endast en del av det vattnet är tillgängligt som användbart sötvatten.
Hur kan vi få till en hållbar vattenanvändning?
- Klimatförändringar innebär att vi alla måste använda vatten smartare.
- Vi behöver samla regnvatten, tänka på hur och när vi använder vatten – både hemma och i offentlig verksamhet.
- Gotland är inte ensamt – fler kommuner inför restriktioner i takt med förändrat klimat.
Optimera din vattenanvändning
Hur kan jag optimera min vattenanvändning?
Optimera din vattenanvändning genom smart tajming. Att vara medveten om när på dygnet och veckan vattenförbrukningen är som högst kan hjälpa oss att fördela vår användning mer jämnt, vilket minskar belastningen på vattensystemet och främjar en hållbar vattenförsörjning.
Underhåll och reparation
Åtgärda läckor omgående
Läckande kranar och toaletter slösar vatten dygnet runt. Genom att snabbt reparera dessa minskar du kontinuerlig vattenförlust.
Installera snålspolande toaletter och kranar
Dessa minskar vattenförbrukningen vid varje användning, oavsett tid på dygnet.
Matlagning och köksrutiner
Använd diskmaskin under lågförbrukningstider
Kör diskmaskinen sent på kvällen eller mitt på dagen när vattenanvändningen är lägre för att minska belastningen på vattensystemet.
Diska bara fulla maskiner
Samla disk och kör maskinen när den är full, helst under lågförbrukningstider, för att optimera vattenanvändningen.
Skölj grönsaker i en balja
Genom att använda en balja istället för rinnande vatten kan du spara vatten oavsett tid på dygnet.
Tvätt och badrumsvanor
Tvätta kläder under lågförbrukningstider
Planera tvättar till tider då färre använder vatten, exempelvis mitt på dagen eller sent på kvällen.
Vädra kläder istället för att tvätta
Om kläderna inte är smutsiga kan vädring vara ett alternativ till tvätt, vilket sparar vatten oavsett tid på dygnet.
Välj ett kortare tvättprogram
Använd snabbprogram när möjligt för att minska vattenförbrukningen, särskilt under högförbrukningstider.
Trädgård och utomhus
Vattna tidigt på morgonen eller sent på kvällen
Dessa tider minskar avdunstning och säkerställer att växterna får maximal nytta av vattnet.
Samla regnvatten
Använd regnvatten för bevattning istället för dricksvatten, vilket är effektivt oavsett tid på dygnet.
Dagliga vanor
Stäng av kranen vid tandborstning och rakning
Detta enkla beteende sparar vatten varje gång, oavsett när på dagen det utförs.
Duscha vid lågförbrukningstider
Kortare duschar minskar vattenförbrukningen betydligt, särskilt om de genomförs under lågförbrukningstider.
Spara dricksvatten i kylen
Ha en kanna med vatten i kylskåpet för att undvika att låta kranen rinna tills vattnet blir kallt, vilket är särskilt viktigt under högförbrukningstider.
Bevattningsförbud
Varför införs bevattningsförbud?
Under perioder med låg nederbörd och hög vattenförbrukning kan vattennivåerna sjunka till kritiska nivåer. För att säkerställa att det finns tillräckligt med vatten för nödvändiga behov införs därför ibland bevattningsförbud.
- Genom att begränsa icke-nödvändig användning av vatten kan vi prioritera vatten för matlagning, dryck och personlig hygien.
- Bevattningsförbudet gäller hela Gotland för att vi ska kunna fördela vattnet dit det behövs som mest och säkerställa en stabil vattenförsörjning, även i områden med lägre vattennivåer.
- Lågvattennivåer kan påverka våra ekosystem negativt. Genom att minska vattenuttaget hjälper vi till att bevara våra vattendrag och grundvattenresurser.
Varför är det bevattningsförbud på hela Gotland?
- Det handlar om att hela ön påverkas av grundvattenläget, även där det finns avsaltning.
- Anläggningarna har begränsad kapacitet och är känsliga för höga toppar morgon och kväll.
- I vissa områden måste vatten flyttas via ledningsnätet eller köras med lastbil – därför krävs ett brett grepp.
Vad innebär ett bevattningsförbud?
När ett bevattningsförbud är i kraft innebär det att dricksvatten endast får användas till:
- Personlig hygien
- Matlagning och dryck
- Tvätt och disk
Det är inte tillåtet att använda dricksvatten för:
- Bevattning av gräsmattor, blommor eller annan växtlighet med vattenslang eller vattenspridare. Det är tillåtet att vattna med vattenkanna.
- Fylla eller fylla på pooler, badtunnor eller upplåsbara barnpooler.
- Tvätt av fordon, altan eller liknande med högtryckstvätt eller vattenslang.
Vad gör ni om folk struntar i bevattningsförbudet?
Vi har tillsyn och uppföljning. Ser vi att en abonnent har hög förbrukning kontaktar vi dem via telefon, sms och brev och gör dem uppmärksamma på att de använder för mycket vatten. I de flesta fall är det ett misstag, som en kvarglömt vattenslang, men skulle någon motsätta sig bevattningsförbudet kan vi stänga av vattnet till fastigheten. Vi jobbar också mycket med att få folk att förstå varför det är viktigt
Vad säger lagen om bevattningsförbud?
Bevattningsförbudet baseras på de allmänna bestämmelserna för användning av Region Gotlands vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Dessa bestämmelser, som följer Vattentjänstlagen, fastställer hur den allmänna VA-anläggningen ska användas.
Spolning av vattenledningsnätet
Varför behöver vattenledningarna spolas?
- Underhåll av vattenledningssystemet är en viktig och årlig åtgärd för att säkerställa att dricksvattnet håller en hög och konstant kvalitet.
- Förra året fick vi rapporter om förändringar i lukt och smak på vattnet inom några områden, och därför har vi beslutat att genomföra en mer omfattande spolning inför sommaren.
- Spolningen innebär att en stor mängd vatten kommer att spolas genom ledningarna, vilket innebär att vatten kan synas från brandposter, rör och slangar.
- Under tiden som en spolning genomförs kan tillfälliga förändringar i vattnets utseende, lukt och smak, men det är helt normalt och försvinner när arbetet är klart.
Varför genomförs spolning när det är bevattningsförbud och risk för vattenbrist?
Ett av bevattningsförbudets syften är att vi ska kunna fortsätta göra planerade underhåll som denna spolning och säkerställa kvaliteten på dricksvattnet över hela året.
Spolningen är en planerad åtgärd och är en av många saker vi tar med i beräkningen när det kommer till beslutet om bevattningsförbud.
I år (2025) genomförs spolningarna för att säkerställa att vi inte får problem med smak och lukt under sommaren, och det är en nödvändig åtgärd för att vattnet ska hålla en god kvalitet.
Trycksänkning i vattennätet
Vad innebär en trycksänkning?
En trycksänkning i det kommunala vattennätet betyder att det kommer ut mindre vatten ur kranen och vattnet kan rinna lite långsammare. Vattnet är fortfarande drickbart och kan användas som vanligt. Det är en mindre teknisk justering, men den ger stor effekt i form av besparingar, särskilt i perioder med låga grundvattennivåer och lite nederbörd.
Trycksänkningar är en av flera åtgärder Region Gotland tar till i tider av vattenbrist. Flera åtgärder är bevattningsförbud och uppföljning av de som bryter mot bevattningsförbudet utförs redan.
Hur går en trycksänkning till?
Målet är att nå största möjliga besparing med minsta möjliga påverkan.
- En mindre sänkning i trycket införs som ett första steg.
- Efter varje steg utvärderas effekten och påverkan hos abonnenterna.
- Fler steg av trycksänkning genomförs bara om det behövs.
– Vi gör det här i flera steg för att ha kontroll och kunna spara så mycket vatten som möjligt utan att påverka vardagen för abonnenterna i onödan. Vi lärde oss mycket av erfarenheterna från 2016, då trycksänkningar gav större påverkan än vi önskade. Den här gången arbetar vi för att våra abonnenter ska märka så lite som möjligt, säger talesperson Region Gotland
Hur mycket vatten räknar ni med att spara på detta?
Vi kan inte gå in på exakta siffror när det kommer till förbrukning, men effekten är stor. Exakt mängd beror på hur trycket anpassas och hur abonnenterna påverkas, därför gör vi det stegvis med uppföljning
Behöver jag koka vattnet när trycket är lågt?
Nej. Trycksänkning påverkar inte vattenkvaliteten. Vattnet är fortfarande drickbart och säkert.
Du behöver bara koka vattnet om Region Gotland har gått ut med en särskild anvisning om det behövs.
Vattnet är missfärgat efter trycksänkningen, är det farligt?
Missfärgning beror oftast på luftbubblor eller rostpartiklar i ledningarna. Spola kranen tills vattnet är klart. Läs gärna mer om vanliga variationer i dricksvattnet.
Räcker det inte med ett bevattningsförbud?
Tyvärr inte. Bevattningsförbud är viktigt, men det påverkar bara viss användning. För att verkligen sänka totalförbrukningen behöver vi också tekniska åtgärder som trycksänkning.
Varför behövs trycksänkningar om vi redan har bevattningsförbud?
Både trycksänkningar och bevattningsförbud är allvarliga åtgärder, det är inte symbolhandlingar. Det visar att vattenläget är ansträngt. Vi följer upp efterlevnaden och arbetar aktivt med information
Hur mycket vatten räknar ni med att spara på detta?
Vi kan inte gå in på exakta siffror när det kommer till förbrukning, men effekten är stor. Exakt mängd beror på hur trycket anpassas och hur abonnenterna påverkas, därför gör vi det stegvis med uppföljning.
Kommer alla steg införas även om förbrukningen går ner?
Nej. Vi går bara vidare med fler steg om det verkligen behövs. Om vattenförbrukningen minskar tillräckligt tidigt, kan ett steg räcka.
Vad blev fel 2016, och hur undviker ni det nu?
Då sänktes trycket för snabbt och för mycket, vilket orsakade störningar, särskilt i högt belägna fastigheter. I år har vi planerat bättre, samrått med verksamheter och näringsliv och nu sänker vi i små steg, utvärderar noga och har tät kontakt med berörda. Påverkan vi såg för abonnenter under 2016 ryms inte inom de stegen vi planerar.
Vad har ni lärt er om var trycket påverkas mest?
Högt belägna bostäder och översta våningar märker tryckförändringar först. Det gäller till exempel delar av Terra Nova. Vi har identifierat sådana områden i förväg och följer dem extra noga
Är det här farligt för äldreboenden eller sjukhus?
Nej. Sjukhuset och de flesta äldreboenden är inte högt belägna och påverkas inte. Vi har kontakt med de verksamheter som ligger i riskzon, t.ex. vissa äldreboenden som ligger lite högre belägna.
Vad säger lagen om trycksänkning?
Region Gotland ansvarar för att leverera dricksvatten av god kvalitet till alla fastigheter inom det kommunala VA-nätet. Detta regleras av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) och de lokala bestämmelserna, ABVA. Enligt dessa regler kan vattentrycket justeras vid behov, till exempel för att säkerställa en trygg och hållbar vattenförsörjning. Det finns inga garantier för ett specifikt tryck eller flöde, men vattenkvaliteten ska alltid hålla hög standard.
Trycksänkning privatpersoner
Hur vet jag om min fastighet omfattas?
Region Gotland informerar innan en trycksänkning geomförs. Som fastighetsägare kan du vända dig till Teknikförvaltningens kundtjänst om du har frågor. Som hyresgäst vänder du dig till din hyresvärd, bostadsrättsförening eller fastighetsägare.
Jag bor i hyresrätt. Vem åtgärdar problem vid lågt tryck?
Kontakta hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Fastighetsägaren ansvarar för fastighetens system och eventuella pumplösningar.
Jag har väldigt lågt tryck på övervåningen i min villa, vad beror det på?
Trycksänkningarna minskar trycket på ledningsnätet, vilket gör att vattenflödet till högre våningar kan bli otillräckligt. Du kan själv säkerställa trycket i din fastighets ledningar genom att installera en tryckförstärkare eller utjämningstank.
Hur kan jag märka att det är en trycksänkning?
- På de flesta platser blir påverkan liten eller ingen alls vid en första trycksänkning.
- Bor du högst upp i ett hus kan du märka att vattentrycket är svagare och dusch och kranar kan fungera sämre, särskilt under morgon och kväll då många använder vattnet.
- I vissa fastigheter som ligger högre upp kan det märkas att vattentrycket bli lägre, särskilt om fler steg införs.
Trycksänkning företag
Vad gör Region Gotland och vad måste jag själv göra?
Region Gotland ansvarar för produktion av dricksvatten, kvalitetskontroll och distribution i huvudledningarna.
Du som företagare ansvarar för att under bevattningsförbudet bara använda dricksvattnet till mat, dryck, hygien, städ och tvätt. Sedan är det möjligt att söka dispens för att använda vatten till andra behov. Kontakta teknikförvaltningens kundtjänst nedan om du har frågor om dispenser.
Du som är fastighetsägare ansvarar för installation och underhåll av egna rör, armaturer och eventuella tryckförstärkare inom fastigheten.
Varför sänker Region Gotland trycket i vattensystemet?
Region Gotland inför ibland trycksänkningar i det kommunala vattennätet som en åtgärd för att hantera vattenbrist på Gotland.
Hur påverkas min verksamhet?
Erfarenheten från sänkningen av vattentrycket som gjordes 2016 är att viss utrustning kan påverkas för dig som företagare, exempelvis:
- Självrengörande ugnar
- Läskautomater
- Kylar
Vad händer om någon felaktigt använder vatten till kylaggregat?
Enligt nya regler får man inte använda vatten till kylning. Därför är det viktigt att byta ut eventuell kylning som kräver vatten. Det gäller exempelvis livsmedelskylar och kylning till datorservrar.
Region Gotland kan stoppa tillförseln av kommunalt vatten till fastigheter som använder det kommunala vattnet på ett sätt som bryter mot ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av allmän vatten- och avloppsanläggning).
Egna brunnar
Vad gäller för egen brunn?
Du som har egen brunn, eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, är själv ansvarig för dricksvattnets kvalitet och bör ta vattenprov på dricksvattnet minst var tredje år – i vissa fall varje år.
Annat att tänka på är att se över anläggningen regelbundet och att ha en plan för tillfällig vattenbrist vid till exempel torka eller strömavbrott.
Behöver jag som har egen brunn spara vatten?
Ja. Grundvattnet är en gemensam resurs och när bevattningsförbud råder är det viktigt att du med enskild brunn också sparar på vattnet.
Under torra perioder kan grundvattnet i din brunn minska, eller helt ta slut, och risken för att du ska få salt brunnsvatten ökar. Därför är det viktigt att du är sparsam med vattnet och inte tar ut för mycket av det. Speciellt viktigt är detta år 2025, då det är stor risk för vattenbrist som kommer att påverka Gotland i stort.
Ansvaret för eget dricksvatten?
Region Gotland är inte skyldig att trygga VA-försörjningen för alla som bor på Gotland, utan områden som saknar kommunalt VA måste lösa vatten- och avloppsfrågan genom enskilda eller gemensamma anläggningar.
Du som fastighetsägare har ansvar för vattnet i din egen brunn.
Hur kan jag mäta vattennivån i min egen brunn?
Om du har egen brunn, kan du själv hålla koll på vattentillgången. Läs av vattennivån i brunnen med ett lod (sänke med långt rep) med jämna mellanrum. Du kan också använda en tryckgivare som skickar uppgift om vattennivån till din mobiltelefon.
För dig med egen brunn är det också bra att ha en plan för tillfällig vattenbrist, till exempel vid torka eller strömavbrott.
Hur kan jag få tag på vatten om min brunn sinar?
Region Gotland har ett antal dricksvattenhämtställen där det går att hämta vatten till djur och människor. Det finns två typer av hämtställen: vattenkiosk och vattenkiosk med tappställe.
Information om hämtställen för dricksvatten och hur det fungerar
Ett tips kan vara att kolla med grannar om de har vatten och om det går att hämta i den brunnen.
Det går inte att få dricksvatten i den mängd som behövs för att fylla på den egna brunnen.
Hur går jag till väga om jag måste borra en ny brunn?
Om du behöver borra en ny brunn ska det anmälas till miljö- och byggnämnden. Läs mer om det här.
Kontakta oss om du har en sinad brunn och det är bråttom att anordna en ny. Här hittar du våra kontaktuppgifter.
Var och när kan jag hämta vatten till mitt lantbruk?
Länsstyrelen i Gotlands län har samlat information till dig som funderar på hur och var du kan hämta vatten till ditt lantbruk: Var och när kan jag hämta vatten till mitt lantbruk? – Länsstyrelen i Gotlands län
Så arbetar Region Gotland för att säkra dricksvattnet
Genomförda satsningar
Gotland har särskilt svåra förutsättningar för vattenförsörjning. Kalkberggrunden lagrar väldigt lite vatten och nederbörden är låg och ojämnt fördelad. För att möta detta har Region Gotland genomfört stora investeringar i VA-systemet de senaste tio åren.
Exempel på genomförda satsningar:
- Nytt vattenverk i Fårösund som tar tillvara ytvatten, samt förnyelse av ledningsnätet i området.
- Två bräckvattenverk
- Förstärkta reservoarer
- Cirka 70 km nya eller försärkta ledningar
- Nytt verksamhetsområde för VA i Ihre, med utbyggnad till Lickershamn och ny stor reservoar.
- Ledningsförbindelse från Lärbro till Othem.
- Avsiktsförklaringar och samarbeten med Nordkalk och Heidelberg Materials för nya vattenresurser.
- Nya och förnyade tillstånd för vattentäkter på Fårö och i Vibble.
Pågående och kommande satsningar
- Förnyelse av ledningsnätet i hela Gotland, särskilt Visby innerstad.
- Fokus på att säkra dricksvattnet i Visby, både genom att renovera, klimatanpassa och hitta nya vattenkällor.
- Ny vattenförsörjning till Hideviken senast 2028, med vatten från Heidelberg Materials kommande vattenverk.
- Fortsatt anpassning till nya EU-direktiv som ställer högre krav på produktion, rening och distribution av dricksvatten.
Varför påverkar detta VA-taxan
Det är stora och nödvändiga investeringar som ska finansieras långsiktigt – precis som i övriga Sverige. Vi bygger uthållig infrastruktur för att säkra dricksvattnet dygnet runt, året om.
Behöver vi också spara på vatten?
Ja. Förutom att säkra tillgången behöver vi minska vår förbrukning. Vi använder redan mindre vatten än förr, men vi kan ännu bättre. Våra grannländer har visat vägen.
Bevattning av de egna parkerna
Använder Region Gotland dricksvatten för bevattning av parker och växthus i Visby?
Nej, Region Gotland använder inte dricksvatten för bevattning. Det vatten som används för att vattna parker och växthus är spillvatten från reningsprocessen av dricksvattnet, alltså vatten som annars skulle rinna ut med dagvattnet.
VA-kollektivet
Vad innebär VA-kollektivet?
VA-kollektivet består av alla anslutna hushåll och företag delar på ansvaret för vattenförsörjningen och avloppshanteringen. Det innebär att alla som är anslutna delar på ansvaret för att vi ska kunna leverera rent vatten och ta hand om avloppsvatten på ett hållbart sätt.
Region Gotland jobbar hela tiden med bland annat kostnadskontroll och upphandlingar.
Hur fungerar VA-taxan?
- VA-taxan bygger på att vi på Gotland, precis som i övriga Sverige, ingår i ett VA-kollektiv. Det betyder att alla anslutna hushåll och verksamheter delar på kostnaderna för att producera och leverera dricksvatten, och ta hand om avloppsvatten. Regionen får inte gå med vinst, taxan ska bara täcka kostnaderna.
- Grunden för en eventuell höjning är flera saker: Vi måste förnya gamla vattenverk, avloppsreningsverk och ledningar och samtidigt bygga nya, eftersom många anläggningar är slitna eller inte klarar framtida behov. Både nya och gamla anläggningar behöver dessutom klimat- och säkerhetssäkras, bland annat med tanke på det förändrade omvärldsläget.
- Att förbrukningen minskar kan påverka VA-taxan, men är inte huvudorsak. En del av VA-taxan är rörlig (baserad på hur mycket vatten man använder), men många kostnader är fasta. De finns kvar även om vi använder mindre vatten
- Region Gotland gör bara åtgärder som minskar förbrukningen när det verkligen behövs. Som när risken för vattenbrist är stor och vi inför bevattningsförbud och trycksänkningar.
Turismen
Hur påverkar turismen Gotlands vattenförsörjning?
Turismen innebär ett ökat behov av vatten under sommarmånaderna, men är inte den bakomliggande orsaken till vattenbristen. Gotlands kalkstensberggrund har låg magasineringskapacitet, vilket gör ön särskilt känslig för torka. Under sommaren är grundvattennivåerna som lägst – samtidigt som antalet personer på ön är som högst. Det ställer krav på smart vattenanvändning och samverkan mellan alla på ön.
Vilka insatser görs för att informera besökare om vattenläget?
Information ges från det att besökaren kliver på färjan eller in i ankomsthallen på Visby Airport. Genom digital skyltning, information på boenden, sociala medier och gotland.se/vattenbrist sprids uppdaterad information, ofta på flera språk. Även lokalmedia är viktiga kanaler. Region Gotland sprider vattenbudskap internt och externt på olika sätt.
Tankar kryssningsfartyg och färjor vatten på Gotland?
Kryssningsfartygen som anlöper Visby tar inte vatten från det lokala dricksvattensystemet. De flesta har egna reningssystem ombord som omvandlar havsvatten till dricksvatten och återcirkulerar resurser. Färjor från Destination Gotland bunkrar inte heller färskvatten i Visby, utan det fylls upp på fastlandet. Även det nya rederiet Birka Gotland har rutiner som innebär att de inte belastar öns vatten.
Vad bidrar turismen med till Gotland?
Turismen skapar förutsättningar för en levande ö – året runt. Många verksamheter, till exempel livsmedelsbutiker på landsbygden, vittnar om att de kan erbjuda service tack vare intäkter från turistsäsongen. Besöksnäringen är en av Gotlands två basnäringar och skapar arbetstillfällen i många olika branscher, inte minst för ungdomar. För många är sommarjobbet inom restaurang, handel eller logi det första steget in i arbetslivet. Gotland ligger på tredje plats när det gäller turismens andel av bruttoregionprodukten (BRP) år 2022 – 2,9 procent. Högst andel har Jämtland (4,0 procent), följt av Dalarna (3,1 procent).
Hur skapar Gotland en god gemenskap mellan boende och besökare – även under intensiva sommarveckor?
Genom tydlig och inkluderande kommunikation lyfter vi ett gemensamt ansvar. Alla aktörer – bofasta, besökare, sommarboende, föreningar och företag – uppmuntras att bidra till en hållbar sommar. Tillsammans skapas ett socialt kapital där engagemang och samverkan bidrar till trivsel, trygghet och välkomnande. Arbetet pågår året runt med särskilt fokus på dialog, samarbete och delaktighet där alla är en del av lösningen.
Vem bestämmer hur många turister som kommer till Gotland?
Ingen enskild aktör kan styra turistflödet till Gotland. Ansvaret för turismen är delat mellan flera parter: staten, regionen, näringslivet och civilsamhället. Region Gotland har inte mandat att säga hur många som får komma, men vi arbetar för att hantera konsekvenserna av turismen på ett hållbart sätt.
Har man övervägt att begränsa antalet besökare till Gotland?
- Rörligheten är fri i Sverige och människor har rätt att resa fritt inom landet. Det finns inga lagliga möjligheter för en kommun eller region att förbjuda eller begränsa besökare utifrån resmål.
- Vi tar de frågor som lyfts om turismens påverkan på samhälle och miljö på största allvar. Det är just därför Region Gotland samarbetar nära med Gotlands Förenade Besöksnäring och andra aktörer inom besöksnäringen.
- Turismfrågan ägs inte av en enskild aktör och ansvaret är delat mellan många parter: staten, regionen, näringslivet och civilsamhället. Det finns ingen aktör med mandat att ”styra” flödet av människor till Gotland.
- Gotland är ett attraktivt resmål, och det är en styrka även om det i vissa lägen innebär utmaningar för exempelvis vattenförsörjning. Vår uppgift är inte att hindra resande, utan att hantera konsekvenserna på ett ansvarsfullt sätt.
- I stället jobbar vi för att sprida besöken över året och över hela ön. Det minskar trycket på särskilt populära platser och bidrar till att fler delar av Gotland får del av turismens positiva effekter.
Vilka positiva respektive negativa aspekter finns det med sommarturismen?
Turismen innebär både möjligheter och utmaningar. Sommargäster stärker gotländska företag och bidrar till arbetstillfällen, men sätter också tryck på infrastruktur, service, natur och kulturarv. Genom att sprida besöken över säsonger och platser, samt investera i exempelvis cykelvägar, kollektivtrafik och vattenlösningar som gynnar boende, verksamma och besökare, kan vi minska slitaget. Samtidigt får fler gotlänningar möjlighet att bo kvar, arbeta och trivas – året runt.
Säkerhet
Vad menar ni när ni säger att något är sekretessbelagt?
När vi säger att något är sekretessbelagt handlar det om att skydda verksamheten från yttre hot genom att inte avslöja sårbarheter. Om någon med ont uppsåt vill skada vår verksamhet, skulle vi i praktiken ha pekat ut exakt hur det kan göras om vi delar för mycket information. Därför kan vi inte gå in i tekniska detaljer som volymer, pumpar, processer, tillverkare eller styr- och regelsystem.
Varför kan ni inte berätta mer om olika fakta gällande vattnet?
Vi måste säkerställa att skyddsvärd information inte hamnar i fel händer och orsakar samhällsstörningar. Därför kan vi inte ge detaljer om varifrån dricksvatten levereras, var våra verk finns, vilken utrustning och kapacitet vi har, eller information om leverantörer och reservkraft. Detta är för att säkerställa att det alltid finns rent dricksvatten till allmänheten.
Åtgärder som genomförs
Vad gör Region Gotland?
- Vi tar frågan på största allvar – och vi har ett ansvar för framtida generationers tillgång till vatten.
- Region Gotland satsar på utbildning och kommunikation, bland annat genom en utställning om hållbar vattenanvändning i samarbete med Fenomenalen.
- Vi vill rusta både barn och vuxna för att förstå och ta ansvar – nu och i framtiden.
Arbete som genomförs just nu
- Södra Gotlands bräckvattenverk är i drift, – men har begränsad kapacitet.
- Samarbete med industrin för att ta tillvara processvatten, till exempel från kalkindustrin.
- Bevattningsförbud införs i förebyggande syfte – vi vill undvika akut brist.
Arbete på sikt
- Fokus på att förnya vattenverken i Visby, Väskinde och Vibble.
- En helt ny vattenanläggning utreds – kostnad cirka 250–500 miljoner kronor.
- Alternativa vattenkällor analyseras: Bästeträsk, dammar, renat spillvatten, mer avsaltning.
- En aspekt som tillkommit är beredskap och säkerhet.
Finns det planer på att utöka kapaciteten i bräckvattenverk?
Bräckvattenverket har tekniska begränsningar i produktionen som gör att vi inte kan leverera full kapacitet. Det handlar om hur mycket vatten vi kan producera varje dag och fördela effektivt över hela Gotland.
Fokus just nu är på:
- Förnyelse Visby
- Behov att bygga ut på Fårö
- Samarbeten Nordkalk och Heidelbergs
För många av de insatser som behöver politiskt beslut tas.
Kontakta oss
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 11 juli 2025