Lokala utvecklingsplaner

Arbetet leds av lokala föreningar, utvecklingsbolag och andra aktörer i bygden. Vid tidigare LUP-processer har Region Gotland varit ett aktivt metodstöd, men de senaste uppdateringarna har genomförts självständigt av bygderna med stöd i form av finansiering från Region Gotland.

Sedan 2017 har flera bygder tagit fram egna utvecklingsplaner, bland annat Fårö, Östergarnslandet, Hemse, Burgsvik/Storsudret, Fårösundstrakten, Slite och Roma. Flera av dessa planer är nu under revidering – som en del av ett levande utvecklingsarbete på hela Gotland.

Aktuella lokala utvecklingsplaner

Här finns länkar till några av de lokala utvecklingsplanerna:

Metod för att ta fram en lokal utvecklingsplan

Arbetet med en lokal utvecklingsplan följer en modell i flera steg:

Organisering och arbetsgrupp

En lokal arbetsgrupp formas med representanter från föreningsliv, näringsliv och andra delar av samhället. Gruppen håller ihop processen och driver arbetet framåt.

Nulägesanalys

Planen inleds med att nuläget kartläggs – exempelvis befolkning, service, boende, näringsliv, miljö, kultur och lokalt engagemang. Underlaget kan baseras på statistik, lokal kunskap och dialog med invånare.

Vision och mål

En gemensam målbild formuleras för bygdens framtid. Visionen konkretiseras i prioriterade teman, med fokus på attraktivitet för boende, företag och besökare.

Handlingsplan

Utifrån målbilden formuleras konkreta åtgärder, ansvar och tidshorisont. Vissa insatser kan genomföras lokalt, medan andra kräver stöd eller samverkan med exempelvis Region Gotland.

Dialog med Region Gotland

När ett utkast till lokal utvecklingsplan och handlingsplan är klart skickas det till Region Gotland. Planen delas där med landsbygdsverkstaden – en tvärfunktionell grupp med tjänstepersoner från olika förvaltningar såsom samhällsbyggnad, teknik, kultur och näringsliv.
Landsbygdsverkstaden träffar sedan den lokala arbetsgruppen för ett gemensamt möte, en förbättringsdialog. Syftet är att samtala om planens intentioner, möjliga kopplingar till Region Gotlands arbete och att stärka genomförbarheten inför det slutliga fastställandet.

Slutlig plan och återkoppling

Efter dialogen kan planen justeras vid behov. Den färdiga versionen skickas till Region Gotland och lyfts som ett informationsärende till förtroendevalda.
En lokal utvecklingsplan blir därmed både ett verktyg för platsens långsiktiga utveckling och en grund för samverkan med offentliga aktörer.

Genomförande och uppföljning

När en lokal utvecklingsplan har tagits fram och förankrats, går arbetet vidare till genomförande. Aktiviteter i handlingsplanen drivs av lokala aktörer – ofta i samverkan mellan föreningsliv, företag, utvecklingsbolag och andra engagerade. Genomförandet anpassas efter lokala resurser och kan även stärkas genom projektfinansiering eller offentligt stöd.

Uppföljning sker både inom den lokala arbetsgruppen och vid de förbättringsdialoger som Region Gotland regelbundet bjuder in till. Dessa dialoger fungerar som en plattform för att följa upp framsteg, identifiera hinder och skapa gemensam riktning framåt. Planen kan uppdateras vid behov och en översyn rekommenderas minst vart femte år, eller tidigare om förutsättningarna förändras.