Sök

Kan Gotland bli en året-runt-destination?

Hur kan Gotland få fler besökare under större delar av året? Det var utgångspunkten när Narcís Bassols Gardella, forskare inom hållbar destinationsutveckling vid Uppsala universitet Campus Gotland, presenterade resultaten från sin förstudie inom FRUGO-projektet.

En man som står vid ett talarstativ framför en projektionsduk.

Narcís Bassols Gardella, forskare inom hållbar destinationsutveckling vid Uppsala universitet Campus Gotland. Foto Amanda Ahlström, Tillväxt Gotland.

Förstudien handlar om säsongsutjämning som konkurrensstrategi för Gotlands besöksnäring och har genomförts i samverkan med FRUGO.

Vem vill besöka Gotland under lågsäsong?

I förstudien har Narcís bland annat undersökt hur andra destinationer med tydliga hög- och lågsäsonger arbetar för att locka besökare under en större del av året.

På Mallorca används exempelvis prisnedsättningar och sänkta avgifter för att locka mer priskänsliga målgrupper under lågsäsongen.

För Gotlands del kan det handla om att tänka bredare kring vilka som kan vilja resa hit under andra delar av året. Personer över 65 år har exempelvis generellt större flexibilitet att resa utanför de vanliga semesterperioderna. Även besökare från Tyskland, Polen och Baltikum kan vara intressanta målgrupper, eftersom semesterperioderna där skiljer sig från Sveriges.

En lågsäsong för en person kan alltså vara precis rätt tid att resa för en annan.

Det måste finnas en anledning att komma

Att människor har möjlighet att resa är en sak. Att de faktiskt vill resa är en annan.

I förstudien lyfts bland annat Jul på Gotland och tryffelturismen som exempel på satsningar som skapar anledningar att besöka ön under andra delar av året. Sportarrangemang, kulturevenemang och temapaket kring högtider skulle kunna bidra till ökade besökssiffror och samtidigt skapa möjligheter för verksamheter inom bland annat handel, restaurang och besöksnäring.

Men det handlar också om hur Gotland visar upp sig. Om besökaren främst möts av bilder på sol, bad och sommar blir också signalen att det är då ön ska upplevas.

För besökare från varmare länder kan däremot snö, vilda hav eller grönskande vårar vara minst lika lockande som sommarstränder. En mer året-runt-inriktad kommunikation skulle därför kunna bidra till att nå människor som söker andra typer av upplevelser.

–Låt kommunikationen spegla det du ser genom ditt fönster, sa Narcís och visade glatt upp stormiga, men charmiga, bilder på havet fotograferade från sitt arbetsrumsfönster i Visby.

Långsiktig förändring kräver samverkan

Efter presentationen följde ett panelsamtal med Narcís Bassols Gardella, Erik Öhrn från Gotlands Förenade Besöksnäring och Adam Jacobsson från Destination Gotland.

Samtalet handlade bland annat om betydelsen av samverkan och långsiktighet. För att återkommande evenemang och andra satsningar ska etableras behöver olika aktörer samarbeta och hålla fast vid en gemensam riktning.

Samtidigt finns begränsningar. Internationell marknadsföring är kostsam och i nuläget är det mest lönsamt för Gotland att i första hand rikta sig mot de nordiska länderna.

Tre män som sitter i stolar och pratar med varandra.

Från vänster: Narcís Bassols Gardella, forskare inom hållbar destinationsutveckling vid Uppsala universitet Campus Gotland, Adam Jacobsson från Destination Gotland och Erik Öhrn från Gotlands Förenade Besöksnäring. Foto Amanda Ahlström, Tillväxt Gotland.

En central fråga var hur olika aktörer kan samarbeta för att skapa återkommande satsningar som får möjlighet att etableras över tid.

Samtidigt finns en tydlig hönan-och-ägget-problematik. Företag har svårt att hålla öppet under lågsäsong om de inte vet att besökarna kommer, medan besökare har svårt att välja Gotland om restauranger, aktiviteter och andra verksamheter är stängda.

I diskussionen lyftes också behovet av bättre strukturella förutsättningar, bland annat genom en starkare nationell öpolitik och fungerande kollektivtrafik.

Förstudien ger inget enkelt svar på hur Gotland ska bli en året-runt-destination. Men den visar att frågan behöver hanteras brett: målgrupper, erbjudanden, kommunikation och samarbete bör utvecklas parallellt, av flera aktörer.

Förstudien är genomförd inom FRUGO, Forskningssamverkan för regional utveckling på Gotland, ett trippelhelixprojekt där näringsliv, akademi och offentlig sektor tillsammans arbetar för att stärka små och medelstora företag och utveckla Gotlands FoU-kapacitet.

Kontakta oss

Vanja Stenius
Projektledare, Region Gotland
Nadja Lindh
Projektledare, Tillväxt Gotland
Catrine Wikström
Region Gotland, samverkansledare
Gustav Melén
Samverkansledare, Uppsala universitet

Sidinformation

Senast uppdaterad:
8 oktober 2026

Sidfot

Sidfot logga

Kontakta Region Gotland

Välkommen att kontakta oss via telefon eller e-post.

Öppettider idag:  07.00 – 17.00