Trafikplaneringens målbild

• Region Gotlands mål är ett hållbart, säkert och tillgängligt kommunalt gatunät som är attraktivt för boende och besökande.
• Vi vill ha hög tillgänglighet och framkomlighet till alla resmål. Oavsett var på ön din resa börjar eller hur din egen rörelseförmåga är, så vill vi vara säkra på att ditt mål är möjligt att nå.
• Vi vill ersätta bilresor med gång, cykel och kollektivtrafik där det är möjligt. Du som har möjlighet att ersätta en bilresa med ett annat transportmedel hjälper till med att nå våra klimatmål och lämnar plats åt de resenärer som har ett behov av bilen.
• Vi strävar efter nollvisionen att ingen ska omkomma eller skadas i trafiken.

Visionen för vårt framtida Gotland lyder ”Gotland – en kreativ ö med plats för hela livet”.

Med utgångspunkt i Vårt Gotland 2040 har trafikplaneringen en viktig roll i att utveckla kreativa livsmiljöer, och underlätta för individen och samhället att göra val som gynnar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt att skapa närhet till platser oavsett ålder och rörelseförmåga.

Vårt Gotland 2040 – Gotlands regionala utvecklingsstrategi

Gotland är ledande nationellt i antal aktiva bilar per invånare. Vi når även högt i korta bilresor, där bilen är det vanligaste transportmedlet även för resor under 3 kilometer. Vi har ett mycket lågt utnyttjande av kollektivtrafiken och cykelinfrastrukturen.

En del av bakgrunden till detta är att Gotland är en glesbygd där bilen har en naturlig plats. En annan del är att det fortfarande finns behov av att göra satsningar i gång/cykel- och kollektivtrafiken för att göra dem till attraktiva alternativ.

Vägtrafiken i Visby har identifierats som den främsta källan till höga halter av skadliga partiklar i luften. Sådana partiklar beräknas bidra till flera tusen förtida dödsfall per år i Sverige och åtskilligt lidande i form av besvär och ökade sjukdomsfall i hjärta, kärl och luftvägar. De mest utsatta för negativa effekter av luftföroreningar är barn, äldre och personer med astma, lung- eller hjärtkärlsjukdom.

Sedan hösten 2019 har Region Gotland ett åtgärdsprogram för att minska halten partiklar i Visby. Läs mer om arbetet för att förbättra luften utomhus.

Även ljud har en inverkan på hälsa och livskvalitet. Buller i samhället är ett växande problem såväl i utomhusmiljö som inomhus. Barn och unga är extra känsliga för buller och särskilt de med nedsatt hörsel. Buller kan försämra barns inlärnings- och prestationsförmåga samt försämra sömnen. Många platser i våra tätorter har en hög bullernivå, vilket försvårar tillståndsprocessen för nybyggnation.

Som en av Sveriges mest populära turistdestinationer ändras förutsättningarna på Gotland under sommarsäsongen, då befolkningen mångdubblas. Trafikflödena måste anpassas för att hantera den ökade mängden fordon och fotgängare samtidigt som hållbarhet, säkerhet och tillgänglighet bibehålls. Planeringen behöver därför inkludera temporära åtgärder som parkeringsrestriktioner, tillfälliga parkeringar, omdirigering av trafik och utökning av kollektivtrafiken för att möta de behov som uppstår under högsäsong.

Visby har ett unikt kulturarv som måste bevaras, vilket sätter ramar för förändringar i infrastrukturen. Trafiklösningar måste utformas med stor hänsyn till den historiska miljön och stadens karaktär. Målet med tillgänglighet och framkomlighet behöver balanseras med bevarandet av de historiska och kulturella värdena. Begränsningar i biltrafiken inom de mest känsliga delarna av innerstaden är ofta nödvändiga för att skydda de historiska byggnaderna och gatustrukturen, samtidigt som man säkerställer att stadens kulturella värden inte äventyras av avgaser och vibrationer.

Syftet med trafiklösningar är att tillgodose persontransporter och även att stödja den lokala ekonomin och underlätta företagande. På så sätt kan en god balans uppnås mellan tillväxt och hållbarhet, där företagen kan växa samtidigt som kommunen upprätthåller sina mål för hållbarhet, säkerhet och tillgänglighet.

På Gotland finns en tydlig hållning att inte använda salt som halkbekämpningsmedel. Idag används vägsalt på ett par begränsade platser för att säkra framkomligheten, till exempelvis till lasarettet. Teknikförvaltningen kommer inte att använda salt som halkbekämpningsmedel utan ett politiskt beslut om detta.

Teknikförvaltningens arbete med trafikplanering utgår ifrån nationella riktlinjer och förordningar.

I allmänhet kan inte alla myndighetsbeslut och infrastrukturåtgärder tillgodose allas önskemål. Teknikförvaltningen måste planera utifrån ett bredare perspektiv för att inkludera så många intressen och perspektiv som möjligt i planeringsprocessen.

Alla gotlänningar och besökare använder sig av gatumark dagligen. Vi har alla olika förutsättningar och bakgrund som formar våra förväntningar och behov. Trafikplaneringen strävar efter att möta så många behov som möjligt på bästa sätt. Ingen trafiklösning kan dock möta alla individuella förväntningar. Vi tar gärna emot dina synpunkter på Synpunkter och förslag.

Trafikplaneringen fokuserar på helhetslösningar och kan därför inte alltid utgå ifrån privatpersoners önskemål. Detta gäller framförallt upplevda behov av farthinder, speglar, hastighetskameror, parkeringsförbud och annat som kan upplevas som bra för en plats men mindre bra om det sker på alla platser.

Att införa nya förändringar i samhället tar tid. Region Gotland som myndighet är en politisk styrd organisation som försörjs genom skattemedel, vilket också ställer krav på att ärenden och åtgärder ska förankras genom flera instanser, andra organisationer och mellan förvaltningar och enheter. Detta är av stor vikt då Region Gotland, tekniska nämnden och teknikförvaltningen arbetar med allmänheten och lokalsamhällets intressen där åtgärder och ärenden måste tillmötesgå så många intressen som möjligt.

På grund av att teknikförvaltningen har begränsade ekonomiska och personella resurser är det inte alltid möjligt att driva fram flera processer samtidigt. Det är därför viktigt att planerade åtgärder utgår från ett helhetsperspektiv och prioriteras där de gör störst nytta.

Region Gotlands arbetar med att sänka hastigheten i Gotlands tätorter. Hastighetssänkningen genomförs för att öka trafiksäkerheten, förbättra luftkvaliteten, möjliggöra bostadsbyggande och minska trafikbuller. Förändringen är ett del i att det ska bli mer attraktivt att göra korta resor med andra transportmedel än bil.

Genom att leda om genomfartstrafiken till Färjeleden/Visbyleden och minska trafikflödet innanför Visbys stadsgränser strävar vi efter att avlasta stadskärnan och skapa en mer lugn och trevlig miljö för både invånare och besökare. Detta bidrar även till bättre luftkvalitet, framkomlighet och en förbättrad livskvalitet i Visby som helhet.

Teknikförvaltningen kommer hålla Visby tillgänglig för din resa in till staden, men vi ser gärna att du kör runt staden när du kan!

”In, men inte igenom”!

Åtgärder i trafikflödet riskerar att bara flytta runt flödet om vi inte kan minska mängden biltrafik i systemet.

I nuläget är bilen det mest attraktiva valet för många resor på Gotland, och i vissa fall även det enda rimliga alternativet. För en ökad valfrihet i transportsystemet behöver gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Befolkade platser och stråk, där många går och cyklar ska upplevs som levande och trygga miljöer.

Planeringen utgår från en prioriteringsordning där gång- och cykeltrafikanter kommer först, följt av kollektivtrafik och därefter biltrafik. Detta innebär att infrastruktur och resurser fördelas på ett sätt som främjar hållbara transportmedel och minskar beroendet av biltrafik.

Genom att satsa på gång- och cykelvägar samt förbättra kollektivtrafiken, kan Region Gotland uppnå sina mål om en hållbar, säker och tillgänglig trafikmiljö.

Vid planering, utformning och drift av trafiknätet prioriteras generellt följande ordning:

1. Gång- och cykeltrafik
2. Kollektivtrafik
3. Varu- och godstransporter
4. Biltrafik