Personcentrerad vård
Lyssna
Bild: Centrum för personcentrerad vård - GPCC / Sveriges Kommuner och Regioner. Illustratör: Pamela Lindgren. (Bilden är beskuren.)
Personcentrerad vård handlar om att se varje patient som en självklar partner i vården. Det innebär att tillvarata personens kunskap om sig själv, erfarenhet och livssituation och tillsammans skapa en vård som bygger på delat ansvar, respekt och gemensamma beslut.
Den personcentrerade vården utgår från fyra etiska principer som gäller alla människor:
- Värdighet - rätten att bli sedd och respekterad som jämbördig
- Autonomi - rätten att välja sin egen väg genom livet
- Integritet - rätten att hålla gränser kring sin person och livssituation
- Sårbarhet – rätten att få vara sårbar
Personcentrerad vård påverkas av- och påverkar värderingar, attityder och kulturen i en verksamhet.
Vad är personcentrerat arbetssätt?
Ett personcentrerat arbetssätt innebär att omsätta det personcentrerade förhållningsättet i konkreta beteenden, både som medmänniska och yrkesperson. Som vårdgivare skiftar vi förhållningssätt från att göra något för en patient till att patienten är en del av teamet. Det innebär för det första att lyssna noga på vad som är viktigt för personen och dess närstående. Därefter att bygga en vårdrelation som bygger på ömsesidig respekt och förtroende. Slutligen att fatta gemensamma beslut utifrån personens berättelse, förmågor, sårbarhet och behov.
Hur gör vi i Region Gotland?
Vi möter våra patienter som personer med både resurser och sårbarhet, det innebär att:
- vi lyssnar på personens berättelse (Patientberättelse)
- vi planerar vården tillsammans med patienten (Partnerskap)
- vi ser till att dokumentera så att patienten förstår (Dokumentation)
Vad innebär det för mig som medarbetare?
Alla som arbetar i vården, oavsett roll, har en viktig del i att skapa en personcentrerad kultur. Det kan handla om att:
- Lyssna på berättelsen och ställa frågan "Vad är viktigt för dig?"
- Anpassa information och beslut till varje patients individuella behov och skapa en gemensam plan för vård och behandling när detta är möjligt
- Ta vara på patientens erfarenhet och inkludera patienten och anhöriga som en del av teamet
- Samverka mellan professioner för att ge en sammanhållen vård
Partnerskapet etableras genom att vi aktivt lyssnar på patientens berättelse och försöker förstå hens förutsättningar, resurser, sårbarhet, livssituation och vad hen tycker är viktigt.
I de flesta fall kan vi först efter att ha lyssnat på patienten göra en bedömning. Därefter startar vi tillsammans med patienten en process av gemensam planering där även vårdteamet runt patienten ofta ingår. Såväl patientens expertkunskap om sig själv, liksom våra professionella expertkunskaper tillvaratas.
Samverkansverktyg för medarbetare
Samordnad individuell plan – SIP
SIP är ett samverkansverktyg i ramavatalet mellan SOF, HSF och skolan.
Det används för att säkerställa att en person som har behov från flera aktörer samtidigt får en sammanhållen planering. Planen ska tas fram i samråd med personen och eventuella närstående.
Varför är det viktigt?
Alla individer har rätt att påverka beslut som rör deras egen person, hälsa och liv. Förutom att denna rättighet är fastställd i hälso- och sjukvårdslagen så visar forskning att personcentrerad vård leder till:
- Ökad trygghet och delaktighet för patienter
- Bättre vårdresultat
- Effektivare vård och bättre användning av resurser
- Stärkt arbetsglädje och engagemang hos medarbetare
Lagar, planer och riktlinjer
Från och med den 1 juli 2026 gäller enligt lag att patienten ska få reda på vem som är patientens fasta läkarkontakt, fasta vårdkontakt och hur hen kan komma i kontakt med dessa personer och sina vårdenheter (3 kap 2 § Patientlagen)
Kommunikationsplan Personcentrerad vård
Personcentrerad vård bedrivs redan inom HSF, men patientenkäten 2024 och IVO:s inspektion 2025 visar att arbetssättet inte ännu är fullt implementerat.
Kommunikationsplanen fokuserar främst på HSF:s interna arbete inom ramen för den framtagna handlingsplanen och ska säkerställa rätt kommunikation vid rätt tillfälle till rätt målgrupp.
Våra inspirationsberättelser
Framgångsexempel från Primärvården
Tillsammans för patienten – ett exempel på personcentrerad vård
På vårdcentralen möter man ofta patienter med komplex samsjuklighet, där psykiska och somatiska diagnoser påverkar både hälsa, arbetsförmåga och livskvalitet. I dessa fall kan kontinuitet och samverkan ofta vara helt avgörande för att patienten ska få rätt stöd.
Dávid Ojalvo, distriktsläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare på Vårdcentralen Wisby Söder berättar:
– Vi har följt en patient som sökte läkarkontakt 3–4 gånger per månad och där omkring 15 olika läkare var involverade över tid. Patienten saknade fast läkarkontakt och hade varit sjukskriven i flera omgångar varje år. Situationen blev både vårdmässigt och mänskligt ohållbar.
Rehabkoordinatorn fångade upp ärendet och tog rollen som en trygg och fast vårdkontakt för patienten. Patienten tilldelades också en fast läkarkontakt. Därefter samverkade den fasta läkarkontakten och rehabkoordinatorn med samtalsbehandlare från psykiatrin och personens arbetsgivare.
I samband med att patienten önskade ansöka om sjukersättning uppmärksammades en tidigare psykiatrisk utredning, där en betydelsefull diagnos identifierats men inte kodats korrekt i journalen. Genom ett nära samarbete med psykiatrin kunde underlaget kompletteras och ansökan beviljades.
Hur ser det ut för patienten idag?
I dag har patienten både en fast läkarkontakt och fortsatt stöd från rehabkoordinatorn. Samtidigt ser vi att vårdbehovet har minskat. Det visar hur kontinuitet, samverkan och ett genuint personcentrerat arbetssätt inte bara kan skapa trygghet för patienten, utan också bidra till en mer hållbar vård.
Framgångsexempel från Psykiatrin
Så banade psykiatrin väg för arbetet med fast vårdkontakt
Från 1 juli 2026 gäller enligt lag att alla patienter som har en fast vårdkontakt får tydlig information om vem kontakten är och hur man kan nå sin fasta vårdkontakt. Här ligger psykiatrin i framkant, de skickar sedan 2017 ett brev till varje patient som har en fast vårdkontakt.
Brevet innehåller:
- namn på den fasta vårdkontakten
- telefonnummer
- länk till 1177 e-tjänster
- mottagningens adress och öppettider
- en kort beskrivning av vad kontakten kan hjälpa till med.
Jenny Malm, enhetschef inom öppenvårdspsykiatrin förklarar:
– När vi införde fast vårdkontakt var det omöjligt att nå alla patienter per telefon. Istället skapade vi ett standardbrev som varje vårdkontakt kunde skicka ut till sina patienter. Det har gjort kommunikationen både snabbare och tryggare. Distributionen började med fysiska brev men går nu successivt över till digitala utskick tillsammans med kallelse.
Resultat och lärdomar
Tidigare arbetade psykiatrin med kontaktpersoner för patienterna med störst vårdbehov. När man skulle införa fast vårdkontakt gjordes det för alla patienter, vilket gjorde att det blev fler arbetsuppgifter för vissa sjuksköterskor. Men patienterna får nu all viktig kontaktinformation samlad på ett ställe, vilket ökar deras trygghet och minskar onödiga samtal. Samtidigt som personalen får tydlig information i journalen, något som underlättar bokning och uppföljning.
Digitala utbildningar
Här har vi samlat information om olika typer av utbildningar för personcentrerad vård.
Med människa
Med människa är ett verktyg för utbildning i och implementering av personcentrerad vård för alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt omsorg. Deltagarna guidas steg för steg genom teori, övningar och dikussioner.
Struktur och längd:
Utbildningen består av tre moduler – partnerskap, patientberättelse och dokumentation med totalt tio tillfällen om 50 minuter vardera. Det går också att genomföra valda delar. Passen leds av någon i gruppen, antingen samma person varje gång eller olika.
Personcentrerat bemötande
En utbildning i personcentrerat bemötande för dig/er som möter personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, Kursen är framtagen tillsammans med brukarorganisationer, personer med funktionsnedsättningar, vårdpersonal både från kommuner och region. Den baseras på forskning och kunskap i respektive område.
Struktur och längd:
Kursen kan genomföras individuellt eller i grupp. Den består av nio delar, 25-45 minuter vardera.
Steg för steg mot personcentrerad vård
Vårdförbundet erbjuder denna webbkurs till alla sina medlemmar till ett förmånligt pris. Kursen hålls av Hans-Inge Persson och bygger på egenupplevda händelser. Hans-Inge följde under tre månader verksamheten vid två kliniker på ett av Sveriges universitetssjukhus, där hans fru Christina Persson vårdades fram till sin död.
Du som är medlem i vårdförbundet kan komma åt kursen här:
Verktyg för kontinuerligt lärande
Här har vi samlat olika vertyg som du kan ha nytta av i arbetet med att utveckla den personcentrerade vården.
Att ändra perspektiv - en studiecirkel om personcentrerad vård
Vill du lära dig mer om personcentrerad vård? Starta en studiecirkel tillsammans med några kollegor! Du behöver ingen förkunskap för att delta i studiecirkeln - bara nyfikenhet och en lust att lära. Vårdförbundet har tagit fram ett material ni kan använda:
Struktur och längd:
Lagom gruppstorlek ca 8-12 personer. Det är bra om ni är mer än en person från varje avdelning, enhet. Man träffas vid fem tillfällen ca två timmar per träff, med hemuppgifter mellan träffarna.
Material om personcentrerad vård
Hos GPCC kan man ladda ner två PDFer:
- Populärvetenskaplig version
- Vetenskaplig version
Föreställningar och fakta om personcentrerad vård
Ett diskussionsmaterial som belyser vanliga föreställningar om personcentrerad vård och kopplar dem till relevant forskning.
Hälsolitteracitet – en guide för att göra det så bra som möjligt för den du möter
Hälsolitteracitet handlar om personens förmåga att förstå och använda information som rör hälsa för att fatta beslut om sin egen hälsa och livsstil.
Att stärka hälsolitteracitet innebär att underlätta för personer att:
- förstå och kritiskt värdera hälsorelaterad information
- bedöma hälsorelaterad information och ställa relevanta frågor
- agera i syfte att främja sin hälsa
Fyra snabba tips:
- Förklara saker tydligt
- Lyft fram de viktigaste sakerna
- Uppmuntra personen att ställa frågor
- Försäkra dig om att du gjort dej förstådd
Fler konkreta tips!
1. Anpassa informationen till individen
- Fråga hur patienten föredrar att ta till sig information – muntligt, visuellt, digitalt eller i text
- Ta hänsyn till kognitiva förmågor, ålder och hälsotillstånd
- Erbjud tolk vid behov
2. Skapa en trygg och inkluderande kommunikation
- Förklara tydligt och använd ett vardagligt språk
- Anpassa din rösts tonläge och ordflödet efter patienten
- Uppmuntra till frågor. Säg till exempel:
Vad tänker du om det jag just berättade?
Vilka frågor har du kring det här?
3. Kontrollera förståelsen
- Be patienten med egna ord återberätta vad som sagts för att säkerställa att din information uppfattats korrekt. Säg till exempel:
Jag vill bara se efter att jag har förklarat tillräckligt tydligt – kan du berätta hur du ska ta medicinen?
4. Ge visuellt och skriftligt stöd
- Använd bilder, symboler och korta listor.
- Ge sammanfattningar i skrift, till exempel steg-för-steg-instruktioner eller lokal information (som kontaktuppgifter).
- Säkerställ att skriftligt material är på en lättläst nivå.
5. Stärk delaktighet och egenmakt
- Involvera patienten i beslut: tydliggör alternativ, fördelar och risker.
Fråga till exempel: Vad känns viktigast för dig just nu?
- Hjälp patienten att sätta mål och planera nästa steg tillsammans med dig
- Spana efter om patientens kroppsspråk motsäger när hen svarar ja på en fråga eller förslag från dej. Om du ser sådana signaler, testa ditt antagande. Säg till exempel:
Du svarade ja på mitt förslag om xxx, men jag såg att du samtidigt skakade lite på huvudet. Det får mig att tro att du kanske är lite tveksam. Stämmer det?
6. Samverka inom teamet
- Dela information om hur olika patienter bäst förstår och tar till sig kommunikation
- Utveckla gemensamma rutiner för klarspråk och hälsolitteracitet på arbetsplatsen.
Prenumerera
Fyll i din e-postadress för att få en notis via e-post när sidan uppdateras.
Kontakta oss
Region Gotlands kundtjänst
Saknar du specifika kontaktuppgifter kan du alltid ringa eller skicka e-post så hjälper vi dig att nå rätt person eller verksamhet.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 16 juni 2026