Reformen om samsjuklighet – för förbättrat stöd och vård vid beroende och psykisk ohälsa

Beroende är ett sjukdomstillstånd och man har rätt till vård och behandling precis som vid andra sjukdomar. För att bättre hjälpa invånare till rätt stöd och vård krävs ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Den nationella samsjuklighetsutredningen visar att personer med både beroende och en psykiatrisk diagnos inte alltid får den hjälp och det stöd de behöver. Därför behövs det en reform, Samsjuklighetsreformen, och förändrad lagstiftning.

Målet är att den nya samsjuklighetslagen ska träda i kraft 1 januari 2027. Fram tills dess pågår förberedelser, analyser och gemensamt arbete mellan stat, regioner och kommuner.

Vad är samsjuklighetsutredningen?

Samsjuklighetsutredningen pågick 2020-2023 och syftade till att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.

Samsjuklighetsutredningen föreslår en omfattande reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet.

Utredningen föreslår att hälso- och sjukvården ska ansvara för all behandling av skadligt bruk och beroende, även för individer utan samsjuklighet och i alla åldrar. Syftet med förtydligandet av hälso- och sjukvårdens ansvar är främst att skapa förutsättningar för att hålla ihop behandlingen av alla psykiatriska tillstånd inklusive skadligt bruk och beroende. Utredningen omfattar psykiatrisk men inte somatisk samsjuklighet. Däremot finns det en tydlig koppling mellan psykiatrisk och somatisk ohälsa.

Det förändrade huvudmannaskapet innebär att socialtjänstens uppdrag renodlas och får ett tydligare fokus på förebyggande insatser och socialt stöd gällande boende, sysselsättning, försörjning och socialt nätverk.

Regeringen har uttalat sig positivt till utredningens förslag, vilket talar för att förslagen kommer att leda till lagstiftning.

Mer om reformen om samsjuklighet på samarbetswebben

Läs gärna mer om reformen här på samarbetswebben, sidan uppdateras löpande. Du kan välja att prenumerera på sidan, då får du ett mejl när den uppdateras med nytt innehåll.

Vad gör Region Gotland nu?

– Det vi gör nu är inte bara en förberedelse inför kommande lagstiftning. Det är viktiga steg i en långsiktig satsning för att skapa bättre förutsättningar för samverkan och ge gotlänningar med skadligt bruk och beroende en god och sammanhållen vård, säger Eva Lindvall, samverkansledare psykisk hälsa.

• Vi arbetar med att ta fram en gemensam ledningsstruktur för införande av reformen
• Det pågår ett utvecklingsarbete kring samordnad individuell plan (SIP)
• Vi har ett pågående projekt för att implementera ett nytt arbetssätt, IPS (individanpassat stöd till arbete) för personer med beroende
• En förstudie gällande en framtida vård och stödverksamhet har precis påbörjats.
• Det pågår ett arbete kring kunskapshöjande insatser gällande anhöriga och deras situation.

Mer strukturerat samarbete mellan vårdcentralerna och Alkohol- och drogrådgivningen

Ett annat uppdrag är ett utveckla ett mer strukturerat samarbete mellan alkohol- och drogrådgivningen (ADR) och vårdcentralerna. Som en avgränsad målgrupp inleder man detta samverkansuppdrag med fokus på individer som har kontakt med vårdcentralerna för att de önskar få tillbaka sitt körkort.

I slutet av januari träffades chefer och Medicinskt ledningsansvariga läkare (MLA) från vårdcentralerna och ADR från socialförvaltningen tillsammans med uppdragsledare Eva Lindvall och allmänmedicinskt sakkunnig Susanna Ahltini.

Mötet var det första mötet i denna konstellation och det identifierades många beröringspunkter och områden att utveckla tillsammans.

– Genom att stärka samverkan och arbeta mer sammanhållet kan vi ge bättre stöd till människor som inte mår bra och som ofta har komplexa livssituationer. Det handlar om att vård och stöd verkligen ska finns där när det behövs, säger Susanna Ahltini allmänmedicinskt sakkunnig primärvårdsledningen Region Gotland