Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i korthet

På dagens möte beslutade nämnden bland annat att inte gå vidare med planerna på att starta PCI-verksamhet (ballongvidgning av kranskärl) på Visby lasarett.

Nedan presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde. Om du vill fördjupa dig i något ärende kan du klicka på nedan länk till kallelsen och handlingarna.

Planerna på att starta PCI-verksamhet på Gotland verkställs inte

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att tidigare beslut om att etablera en PCI-verksamhet på Visby lasarett inte verkställs.

Beslutet fattades efter votering 9-4. Moderaterna reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Bakgrund: PCI-verksamhet på Gotland

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2018 att införa PCI-verksamhet (ballongvidgning av kranskärl) på Visby lasarett, då det är ett vanligt ingrepp och den största patientgruppen som kräver utomlänsvård. Eftersom beslutet av olika anledningar inte verkställdes, gav nämnden 2023 i uppdrag att göra en förnyad förstudie.

Förstudien visar att Gotlands geografiska läge innebär strukturella utmaningar i tillgången till jämlik vård, särskilt vid akuta hjärtinfarkter där transport till fastlandet behövs för PCI-behandling. En lokal PCI-verksamhet skulle dock ha landets lägsta volymer, vilket medför svårigheter att upprätthålla kompetens och dygnet-runt-bemanning. Verksamheten skulle kunna bemannas endast dagtid, måndag till fredag, vilket begränsar nyttan.

Efter fördjupad analys av kostnader, kompetensförsörjning och medicinsk bedömning konstaterar förvaltningen att fördelarna inte överväger riskerna. Statistiken visar dessutom att hjärtinfarktpatienter på Gotland har likvärdig överlevnad som i övriga landet.

Förvaltningens rekommendation:
Förvaltningen föreslår att det tidigare beslutet om att införa PCI-verksamhet på Gotland inte verkställs.

Filip Reinhag, ordförande (S):
- Frågan om etablering av PCI har funnits med i nämndens arbete under många år nu och idag beslutade vi att inte etablera PCI-verksamhet på Gotland. Det har inte varit ett enkelt beslut utan det innehåller många olika perspektiv som har fått brytas mot varandra. I slutändan valde vi att luta oss mot förvaltningens och sjukhusledningens samlade bedömning av att riskerna med en etablering överstiger fördelarna.

Första delårsrapporten 2025: Ekonomiskt underskott och fortsatt fokus på effektiviseringar

Hälso- och sjukvårdens första delårsrapport för 2025 visar ett prognostiserat underskott på 80 miljoner kronor, motsvarande -3,5 procent av budget. Underskottet för perioden januari till mars är 39 miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse på 7 procent.

Rapporten lyfter även att den faktiska arbetade tiden minskat med motsvarande 109 heltidsarbetare jämfört med samma period förra året.

Under perioden har hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om ett nytt huvudjournalsystem som ska införas successivt till 2029. Samtidigt noteras ovanligt låg beläggning inom slutenvården, både på sjukhuset och inom psykiatrin.

Förvaltningen fortsätter nu arbetet med effektiviseringar och verksamhetsanpassningar för att minska det förväntade underskottet.

Filip Reinhag, ordförande (S):
- Vi ser att de åtgärder vi beslutat om har haft effekt. Särskilt glädjande är att behovet av hyrpersonal minskat kraftfullt. Tyvärr väger det inte upp de omfattande kostnadsökningar vi ser inom framförallt läkemedel men också andra delar av verksamheten. I grunden behöver staten se Gotlands unika och särskilda förutsättningar och säkra en likvärdig vård över hela landet och det arbetet fortsätter med oförminskad kraft.