Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i korthet

På dagens sammanträde antog nämnden bland annat ekonomiskt resultat och verksamhetsberättelse för 2024 samt ett nytt ramverk som ska stärka samverkan mellan skola, vård och omsorg. Nämnden ställde sig också bakom förvaltningens förslag till långsiktiga investeringsbehov för 2026-2035.

Nedan presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde. Om du vill fördjupa dig i något ärende kan du klicka på denna länk till kallelsen och handlingarna.

Verksamhetsberättelse och ekonomiskt resultat 2024: Gotlänningarna får god vård med hög tillgänglighet

Hälso-och sjukvården fortsätter att ge invånare och besökare en god vård, med hög tillgänglighet och kvalitet. Medborgarundersökningar visar att gotlänningarnas förtroende för hälso- och sjukvården är stort.

2024 präglades av flera viktiga händelser för hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Gotland. Ett nytt nationellt bemanningsavtal för hyrpersonal trädde i kraft, vilket bidrog till minskade kostnader för inhyrd personal. Samtidigt skapade en arbetsmarknadskonflikt under våren och sommaren utmaningar i rekryteringen av sommarpersonal.

Tandvården stod inför stora svårigheter på grund av personalbrist, vilket ledde till att två kliniker pausades och patienter hänvisades till övriga kliniker eller till fastlandet.

Under hösten genomfördes KBÖ24, Sveriges största katastrofmedicinska beredskapsövning, som betonade vikten av samordning vid krissituationer.

Gotlands utsatthet för transportstörningar blev tydlig när förändrade flygtider påverkade möjligheten att transportera blod och akuta prover. Regionen lyfte behovet av statligt stöd för sjukvården och föreslog tre möjliga lösningar, men regeringen har ännu inte agerat.

Ekonomiskt sett minskade årets underskott till -107 miljoner kronor jämfört med -229 miljoner kronor 2023. Kostnadsminskningar för inhyrd personal uppgick till 78 miljoner kronor (-39 procent), medan läkemedelskostnaderna ökade och avvek negativt mot budget med 11 procent. Trots färre remitterade patienter till utomlänsvård ökade kostnaderna på grund av dyrare vårdtillfällen.

Mikael Blad, 1:e vice ordförande (M):
- Det är positivt att underskottet har minskat och att vi ser en kraftig minskning av kostnader för inhyrd personal. Det visar att vårt arbete med att stärka den egna bemanningen ger resultat. Samtidigt är det oroande att läkemedelskostnaderna fortsätter att öka och att kostnaderna för utomlänsvård stiger trots färre remitteringar. Här behöver vi analysera orsakerna och arbeta för en mer kostnadseffektiv vård, utan att kompromissa med kvaliteten för patienterna.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör:
- Den ekonomiska situationen är utmanande, men det är positivt att vi har lyckats minska hyrkostnaderna avsevärt under året, samt att prognosen blev något bättre än väntat.

Nytt ramverk stärker samverkan mellan skola, vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att anta de avsnitt i ett nytt gemensamt ramverk som avser nämndens ansvarsområde. Detta ramverk är ett viktigt steg mot en ännu närmare samverkan mellan skola, vård och omsorg. Målet är att fokusera på de viktigaste gemensamma områdena och att konkretisera samarbetet genom att formulera ett ”handslag” kring hur samverkan ska fungera.

Till ramverket kopplas gemensamma riktlinjer som ska ge medarbetare handfast stöd i det dagliga arbetet och säkerställa samverkan på olika nivåer. Ramverket bygger vidare på, och ersätter, flera tidigare överenskommelser.

Ramverket kommer att utvecklas och följas upp löpande inom ramen för den gemensamma strukturen för samverkan mellan förvaltningarna. Ramverket kommer också att presenteras årligen för berörda nämnder.

Mikael Blad, 1:e vice ordförande (M):
- Det är bra att vi nu får ett tydligare ramverk som stärker samverkan mellan skola, vård och omsorg. Vi har länge drivit på för mer strukturerade och effektiva samarbeten mellan förvaltningarna, där resurser används bättre och insatser samordnas för att ge invånarna en mer sammanhållen och kvalitativ välfärd. Det är avgörande att detta inte stannar vid fina ord, utan att det leder till verkliga förbättringar i vardagen. Därför kommer vi att följa upp att ramverket verkligen gör skillnad och leder till konkreta resultat.

Långsiktiga investeringsbehov för 2026-2035

Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till långsiktiga investeringsbehov för 2026-2035 och skickar det vidare till regionstyrelsen.

Bedömning är att den långsiktiga investeringsplanen väl stämmer överens med den situation som hälso- och sjukvården befinner sig i gällande investeringsbehov. Dock ska alla bedömda investeringsutgifter i samband med de stora kommande lokalinvesteringar ses som endast grova uppskattningar.

Några underlag för säkrare bedömningar av investeringsutgifterna finns inte i dagsläget. Såväl investeringsutgifter som driftkonsekvenser av dessa kommer att bli mycket omfattande och inte något som hälso- och sjukvården kommer att klara hantera utan omfattande tillskott från annat håll.

Att göra stora investeringar i lokalerna både för Visby lasarett och för primärvården bedöms absolut nödvändiga. Den tillfälliga havspaviljongen som är under etablering i nuläget har ett tillfälligt bygglov som sträcker sig i som längst 15 år. Den tillfälliga paviljongen löser inte heller på något sätt samtliga verksamheters behov.

Mikael Blad, 1:e vice ordförande (M):
- Hälso- och sjukvården står inför omfattande investeringsbehov, och det är avgörande att vi tar ett långsiktigt ansvar för att säkerställa en modern och fungerande vårdinfrastruktur. Vi ser det som nödvändigt att både sjukhuset och primärvården får de investeringar som krävs för att möta framtidens vårdbehov. Samtidigt är det, kopplat till det ekonomiska läget, viktigt att vi prioriterar rätt och hanterar varje krona ansvarsfullt. Vi ska synliggöra behoven, men vi måste också vara realistiska utifrån den ekonomiska situationen. Sjukhuset är en väldigt stor investering där regionen måste utreda vilka alternativ som finns och vad som blir bäst för Gotland, både ur ett vård- och kostnadsperspektiv. Vi kommer tillsammans att arbeta för att investeringarna blir effektiva och att resurserna används på bästa sätt för att stärka vården på Gotland.