Gå till startsidan
Gå till startsidan
Sök

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i korthet

Under eftermiddagen fick nämnden en fördjupning kring ambulansverksamheten.

På dagens sammanträde fastställde nämnden delårsrapport för de första 8 månaderna. Nämnden fattade även beslut om hantering av röntgenremisser från privata vårdaktörer, samt att följa SKR:s rekommendation om hantering av vattkoppsvaccination för barn.

Under eftermiddagen fick nämnden en fördjupning kring ambulansverksamheten av Samariten Ambulans AB som driver verksamheten på uppdrag av regionen.

Nedan presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde.

Klicka på den här länken om du vill fördjupa dig i något ärende i kallelsen och handlingarna.

Delårsrapport 2

Delårsrapport 2 summerar och följer upp årets åtta första månader. Väsentliga händelser under perioden har framförallt varit kopplade till bemanningsfrågor :

  • Ett nytt nationellt bemanningsavtal började gälla under våren, en arbetsmarknads-konflikt i form av övertids- mertids och nyanställningsblockad har ägt rum med Vårdförbundet.
  • Kostnaden för inhyrd personal sjunker kraftigt mot tidigare år, 54 miljoner kronor eller 40 procent. Nuvarande prognos för hyrbemanning pekar mot ett utfall kring 119 miljoner kronor att jämföra med utfall för 2023 på 192 miljoner kronor. Skulle kostnaden för bostäder för inhyrd personal adderas till blir utfallet ännu bättre.
  • Sommaren innebär alltid en ökad belastning för den gotländska vården, och i år påverkades bemanningsplaneringen negativt av blockaden och övergången till det nya bemanningsavtalet. Trots detta så har verksamheten fungerat bra under sommaren, samtidigt som antalet utomlänspatienter har varit färre.

Helårsprognosen för hälso- och sjukvården pekar mot ett underskott på 112 miljoner kronor vilket är en försämring med 16 miljoner kronor i förhållande till tidigare prognos. Försämringen beror främst på ökade kostnader för läkemedel och utomlänsvård.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör:
- Förvaltningen arbetar kontinuerligt med effektiviseringar då de ekonomiska förutsättningarna och kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården och tandvården är pressande. På uppdrag av nämnden har potentiella besparingsområden identifierats, men de bedöms ej räcka för att kunna nå en budget i balans utan stora personalneddragningar, vilket in sin tur riskerar att både försämra tillgängligheten och öka belastningen i verksamheterna.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
- Det ekonomiska läget är mycket bekymmersamt. En situation som vi delar med övriga sjukvårdshuvudmän i Sverige. I dagsläget är det svårt att se hur den gotländska hälso- och sjukvården ska kunna klara en ekonomi i balans utan ökad finansiering både på kort och på lång sikt, trots ett fokus på att effektivisera verksamheten i största möjligaste mån. Arbetet för att få förståelse från regeringen för de gotländska förutsättningarna och säkra en ökad finansiering har intensifierats och det är helt avgörande att vi når framgång.

Remiss till röntgen från privata aktörer

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att avtal med privata sjukvårdsutövare på Gotland som arbetar utan offentlig finansiering även kan omfatta DT- eller MR-undersökningar. I övrigt gäller nämndens tidigare beslut från 2019 i sin helhet gällande tillhandahållande av laboratorietjänster med mera till icke avtalsbundna sjukvårdsutövare (2019-12-12, HSN §132).

Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2019-12-12 (HSN § 132) att tillåta att avtal tecknas med privata sjukvårdsutövare på Gotland som arbetar utan offentlig finansiering om tillhandahållande av laboratorietjänster, röntgenundersökningar och sterilgodsförsörjning. Nämnden beslutade samtidigt att DT (Datortomografi) - och MR (Magnetisk Resonanstomografi)- undersökningar inte får omfattas av sådana avtal. Sedan beslutet fattades har vårdgivare återkommande efterfrågat möjligheten att få avtala om att remittera till dessa undersökningar.

Rekommendation om regiongemensam hantering inför beslut om nationellt vaccinationsprogram mot vattkoppor för barn

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att följa Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendation och inväntar regeringens beslut om att inkludera vaccination mot vattkoppor för barn i ett nationellt vaccinationsprogram före införandet i Region Gotland.

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten har utrett förutsättningarna för att inkludera vaccination mot vattkoppor och bältros i nationella vaccinationsprogram och konstaterar att vattkoppor uppfyller kriterierna. Ett förslag har skickats på remiss till berörda instanser och Folkhälsomyndigheten väntas föreslå att regeringen fattar beslut om att vaccination mot vattkoppor bör inkluderas i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

För att säkerställa en sammanhållen hantering efter remissomgång och i väntan på att regeringen fattar beslut rekommenderar SKR regionerna att avvakta med ett eventuellt införande av vaccination. Syftet med rekommendationen är en jämlik och ordnad introduktion, samt en säkerställd finansiering.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
- Att vi får en mer jämlik tillgång av vaccin mot vattkoppor på plats är en viktig fråga. Vattkoppor är för de flesta en tämligen ofarlig sjukdom men för några får den allvarliga komplikationer. När det nu finns ett vaccin borde staten säkra att alla medborgare har tillgång till det.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
18 september 2024