Att Gotlands frakturkedja fungerat i 10 år har gett resultat värda att fira!

Osteoporosvården på Gotland har gått från att vara sämst i landet till att uppvisa toppresultat i nationella och internationella jämförelser.

Benskörhet eller osteoporos, blir vanligare med åldern och innebär förhöjd risk för frakturer, men visar sig inte genom några symtom. En så kallad lågenergifraktur - till exempel ett ” fall på mattkanten” blir det första tecknet på att skelettet kan vara skört och på Gotland finns sedan 2014 ett system för att erbjuda fler patienter utredning och behandling för att minska risken för nya frakturer.

10-årsjubileumet firades med en heldags föreläsningar om osteoporos riktade mot såväl allmänhet som beslutsfattare och specialister inom området.

Bakom framgången ligger ett beslut, baserat på internationell forskning om att inrätta en "frakturkedja", det vill säga en arbetsgång för att systematiskt hitta och erbjuda fler personer med skört skelett, medicinsk behandling och andra insatser.

Sverige har en av världens mest bensköra befolkningar

Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år förväntas att drabbas av en osteoporosfraktur under sin livstid. Varje år inträffar runt 120 000 osteoporosrelaterade frakturer i Sverige men chansen att en fraktur leder till utredning plus erbjudande om skelettstärkande och fallförebyggande insatser skiljer sig stort mellan regionerna.

Hur går frakturkedjan till?

Frakturkedjan på Gotland går rent praktiskt till så att osteoporoskoordinatorn som också är sjuksköterska på ortopedmottagningen dagligen går igenom alla röntgenundersökningar som visat vissa typer av frakturer. Utifrån fastställda kriterier säkerställs att patienter erbjuds riskbedömning och lämpliga insatser så som bentäthetsmätning och remiss till läkare för ställningstagande till skelettstärkande läkemedelsbehandling.

Många patienter tas om hand i primärvården och de gångna 10 årens systematiska arbete i frakturkedjan har lett till stärkt kompetens och fördjupad erfarenhet. Numera får många Gotlänningar benspecifika läkemedel vilket märks på vårdcentralerna där osteoporosbehandling blivit en vanlig besöksorsak. Kostnaderna för osteoporosläkemedel stiger årligen men att behandla frakturer kostar mer. Räknat i lidande såväl som i pengar.

Gotlands frakturkedja ett gott exempel

I Socialstyrelsens utvärdering av sina egna riktlinjer så står numera Gotland ut som ett gott exempel. Gotland finns också med på den internationella "Map of best practise" över ställen i världen med en väl fungerande frakturkedja. (Bild nedan.)

Digital osteroporosskola på gång

Föreläsningarna under jubileumsdagen handlade om vad osteoporos är, om vad vården erbjuder och om att det finns mycket man som patient kan och behöver göra själv.

Att röra sig och belasta skelettet genom träning, att äta bra mat och träna på att hålla balansen kan bidra stort till ett bättre mående.

För att stärka patienternas kunskap om egenvård leder en av de inresta experterna Anna Spångeus, överläkare endokrinologi, med. dr. biträdande professor, ett forskningsprojekt i syfte att ta fram en digital osteoporosskola som ska lanseras senare i år.

Syftet med den digitala osteoporosskolan är att oavsett var man bor ska man kunna få tillgång till korrekt information som en del i en jämlik vård. Att erbjuda denna skola blir vårt nästa steg här på Gotland liksom att stärka tillgången till bedömning och råd om rehabilitering.

Det är dessa länkar i frakturkedjan som som vår kvalitetsgranskning visat och även som patientföreningen återkopplat att vi behöver stärka vid sidan av att man vill känna sig trygg med att den läkare man träffar och som ansvarar för den långsiktiga uppföljningen ska ha hög kompetens om osteoporos. Att erbjuda fortbildning är därför prioriterat.

Se föreläsningarna som riktade sig till allmänheten här

Se föreläsningarna som riktade sig mot medarbetare i vården här