4.3.7 Kulturmiljöunderlag

Inför planläggning eller annan förändring av bebyggelse eller kulturlandskap kan det behövas olika typer av kunskapsunderlag.

Vid ändring av särskilt värdefull bebyggelse såsom om-­ och tillbyggnader eller ändrad användning kan det bli nödvändigt med en antikvarisk förundersökning. I en förundersökning kan de befintliga kulturvärdena tydliggöras och på vilket sätt dessa påverkas av de tänkta åtgärderna. Detta underlag tas fram av en antikvarie och bekostas av byggherren. Den möjliggör för miljö- och byggnämnden att fatta ett beslut huruvida byggnaden behandlas varsamt och om den förvanskas eller inte. Åtgärden kan också komma att behöva en antikvarisk kontroll under byggprocessen och förundersökningen bör innehålla förslag på kontrollpunkter som kan föras in i kontrollplanen.

Inför planläggning av en bebyggelsemiljö eller land­skap med höga kulturvärden behövs en beskrivning av det aktuella områdets specifika kulturvärden. Detta bör inkludera en karaktärisering av befintlig bebyggelse, landskapsbild och områdets historiska spår. Detta blir ett stöd i den vidare planprocessen för att säkerställa de kulturhistoriska värdena och avgöra vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga. Kulturmiljö­ analyser inför planläggning bör innehålla en beskrivning av landskapsbilden och befintlig bebyggelse samt genom fotografier och äldre kartor tydliggöra miljöns historiska utveckling.

Förtätning kan ske under förutsättning att den befintliga miljöns kulturhistoriska sammanhang fortsatt blir läsbar. Det vill säga bebyggelse som förläggs i anslutning till en äldre gård kan påverka förståelsen för hur gårdsmiljön med trädgård och marker historiskt var upp­ byggd och fungerade. I ett oexploaterat läge kan en nyetablering innebära att kulturlandskapet splittras och det rådande bebyggelsemönstret bryts. Marken kan exempelvis tidigare används som änge och hagmark eller åker, vilket innebär att den aldrig var avsedd att bebyggas. Ett ökat bebyggelsetryck med framförallt småhus som tillkommer genom förhandsbesked innebär stora utmaningar då påverkan på kulturvärdena i ett lite större sammanhang inte kan förutses. Detta på grund av att bedömningen av dessa enstaka exploateringar inte föranleder någon vidare utredning om påverkan på om­ rådet som helhet eller hur ny bebyggelse riskerar att få splittrande effekt på kulturlandskapet. Det finns därför ett stor behov att fördjupa kulturmiljöprogrammet för att utreda vilken tålighet olika landskap har för förtätning och på vilket sätt detta kan göras för att undvika skada. Bebyggelseutvecklingen den senaste tioårsperioden 2010­-2020 har kartlagts och den visar bland annat att det stora flertalet fritidshus placerats i det mest känsliga kulturlandskapen i anslutning till kusten. Det finns behov av en regelbunden kartläggning och utvärdering av hur bebyggelsen lokaliseras för att förstå hur landskapet påverkas över tid.