4.3.3 Bebyggelse och landskap
Kulturvärdeskartan innehåller ett stort antal miljöer och objekt som kan anses ha ett kulturhistoriskt värde. Det finns både behov att fördjupa kulturmiljöprogrammet och även prioritera bland det omfattande materialet. I några avseenden kan vissa miljöer vara överrepresenterade medan andra saknas helt. Rådande bebyggelsetryck och hur bebyggelsen har lokaliserats under den senaste tioårsperioden blir också ett viktigt underlag för att bedöma de kumulativa effekterna på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och landskap. En noggrann redovisning av kulturvärdena utgör en viktig utgångspunkt för hänsyn och anpassning vid planering och byggande och en samlad bild av de gotländska kulturvärdena är en förutsättning för en långsiktig hantering av tillkommande bebyggelse. På så vis blir konsekvenserna av olika åtgärder lättare att förutspås och det blir enklare att göra rätt avvägningar när det gäller exploatering och skyddsåtgärder. Med ett tydligt underlag kan också slumpmässiga och ogenomtänkta beslut hos myndigheterna undvikas.
I Landskapskonventionen understryks att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Den lyfter fram landskapets sociala betydelse och betonar vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet genom en inkluderande process. Den bästa förutsättningen för att kulturvärdena ska bli respekterade är att de är identifierade och redovisade på förhand. Det är också viktigt att sprida kunskap och öka förståelsen för kulturarvet och på så sätt skapa delaktighet hos fastighetsägare och allmänhet. I plattform för kulturhistorisk värdering och urval betonar Riksantikvarieämbetet att synen på vad som är värdefullt är föränderligt och det yttersta ansvaret som vilar på den offentliga kulturmiljövården behöver verkställas med respekt för både allmänna och enskilda intressen. Det handlar även om att vara medveten om att de val som görs kan påverka den officiella historieskrivningen och vad -vilka människor, berättelser och platser- som får ingå i den. Ett normkritiskt arbetssätt som innebär att en mångfald av historiska perspektiv beaktas bör således genomsyra det offentliga värderings och urvalsarbetet.
Kontakta oss
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 8 maj 2026