4.3.1 Kulturmiljö som en del av hållbar utveckling

Kulturmiljöer och landskap utgör en ovärderlig resurs för Gotlands som boendemiljö och besöksmål och utveckling och bevarande av dessa innebär att Gotlands säregna identitet upprätthålls och förstärks. Sambandet mellan hållbar utveckling och kulturarv har under de senaste åren tillmätts ökad betydelse. Att ett rikt kulturarv får positiva ekonomiska konsekvenser är självklart – inte minst för en attraktiv boendemiljö och en uthållig kulturturism, men det bidrar också till ekologisk och social hållbarhet. Att ta tillvara och bruka den byggda miljön och hitta nya användningssätt istället för att bygga nytt minskar belastningen på miljön och innebär att bebyggelsen bevaras långsiktigt. Kulturmiljöerna kan hjälpa oss att reflektera över och känna anknytning till både vår historia och vår samtid samt bidra till ökad trivsel och delaktighet. En av utmaningar är att under ett högt förändringstryck värna varje plats specifika karaktärsdrag vid utveckling och förändring.

Detta kan åstadkommas genom bevarandeledd utveckling som innebär att de kulturhistoriska värdena används som en viktig utgångspunkt vid förändring. I praktiken behövs verktyg för bedömning av hur förändringar påverkar dessa värden och formulering av kritiska gränser för förändringar och exploatering. Exempel på detta är antikvarisk förundersökning eller andra kulturmiljöunderlag.

Tekniska lösningar för energiframställning som exempelvis vindkraft och solpaneler kan ibland vara problematiskt att kombinera med kulturmiljöer. Det finns dock möjlighet att arbeta proaktivt för att undvika att konflikter uppstår. Ett sätt för att främja användandet av solenergi är att ta fram en inventering och lyfta fram de tak som är lämpliga för solenergiutvinning där kulturhistoriska värden, försvarets påverkansområde eller andra hinder inte föreligger. När det gäller vindkraft är det avgörande att påverkan analyseras i ett tidigt skede för att hitta de platser som ur landskapsbildssynpunkt är det mest lämpade. Man bör här även ta hänsyn till de kumulativa effekterna som kan innebära en sammanvägd större skada på till exempel Gotlands kyrkor som idag utgör ensamma monument i landskapet.

På Uppsala Universitet Campus Gotland bedrivs forskning med inriktning mot energianpassning i kulturhistorisk bebyggelse och kulturmiljön som en resurs som kan bidra till en hållbar utveckling genom bland annat återbruk. Att ta del av och använda de resultat som framkommit hittills blir en del av det strategiska arbetet med kulturmiljöprogrammet.