4.2.1 Riksintresse rörligt friluftsliv 4 kap 2 §MB

Havet. Tio landmil från fastlandet. Lika långt från Baltikum. Havet och sjöfärder har därmed präglat Gotland. Havet har både isolerat ön samtidigt som det utgjort en förbindelse till andra trakter och kulturer och varit den färdväg som använts för handeln.

Ljuset. Eftersom havet omger ön finns ett särskilt ljus som sedan hundratals år har lockat konstnärer och turister.

Stranden. Mötet mellan hav och land har en särskild makt över sinnena. Då isen drog sig tillbaka fann de första jägarna sitt byte där. Att skeppssättningar ligger med havsutsikt är ingen tillfällighet. Fisket har alltid varit en viktig näring på Gotland. Det finns samman­lagt ett sextiotal hamnar kvar, och det finns områden av riksintresse utpekade för näringen. Även dagens turister vill till stranden, som på Gotland är generöst tillgänglig för alla.

Naturen. För 400 miljoner år sedan låg Gotland vid ekvatorn. Man kan hitta fossil efter urtida växter och djur som levde i ett tropiskt klimat. Efter den senaste istiden avlagrades här och var lera, grus och morän på kalkstens­ grunden. Många stränder och hela Gotska Sandön utgörs av sand. Kalkgrunden ger andra betingelser för växt- och djurliv än på fastlandet. Naturen kan se karg ut men hyser en rik flora. Gränsen mellan natur och kultur är flytande, ängeshävden och betet har format många miljöer. Naturen lockar turister och specialister som hittar arter som inte finns på andra håll. Fågellivet, inte minst utefter stränderna, är rikt och ett påtagligt inslag även i vardagslivet. De stora naturvärdena återspeglas i att Gotland har många områden av riksintresse för naturvård, dit även nätverket med Natura 2000-områden räknas.

Historien. Gotlands har en annan historia än Sveriges kärnområden. Historien är mer närvarande på Gotland än på många andra håll. Här finns minnen från medeltiden levande och rötterna är djupa långt ner i vikingatid, järn- och bronsålder. Områden som särskilt väl speglar denna historia har pekats ut som riksintressen för kulturminnesvården.

Jordbruket. Gotland har alltid varit ett utpräglat jordbrukslandskap. Trots strukturomvandling präglar lantbruket fortfarande landskapet. Lammet som symbol syns på flaggor och vapen medan fåren betar på många håll i bygderna, på Fårö fritt ute i landskapet. Storstads­ bor som åtminstone på fritiden vill återse modernäringen söker sig gärna till Gotland.

Bebyggelsen. Kyrkor och kalkstensbyggningar präglar landskapsbilden. Gotland har landets äldsta bostadsbestånd. Med en utformning som är närmare besläktad med Tysklands, Baltikums och Skånes äldre bebyggelse än med mellan- och nordsvensk bebyggelse eller moderna enbostadshus.

Levande landsbygd. Gotland har en relativt hög andel invånare som bor utanför tätorterna. Det finns bebyggelse nästan överallt, till stor del utefter vägarna som ligger där de ligger sedan urminnes tid. Men numera är det inte jordbruket som ger den största sysselsättningen. De som bor på landet livnär sig på samma sätt som de som bor i staden. Detta fungerar tack vare ett omfattande trafikarbete – transporter och resor som annars utförs på stadsgator sker nu ute på landsvägarna.

Hansestaden Visby. Visby är sedan 1995 världsarv; ”ett unikt exempel på en nordeuropeisk medeltida muromgärdad handelsstad med en välbevarad och synnerligen komplett stadsbild och samling högkvalitativa byggnadsverk.” Innanför murarna har de historiska värden som finns på många håll ute på ön koncentrerats till en intensiv blandning av historia och materia. Då man går i staden känner man backarna i benen medan ögonen tar in gaturum, byggnader, murar, träd och människor.

Gotlänningarna. Språket, gutamålet med sina olika dialekter, har andra rötter än rikssvenskan. Ibland svårt att förstå för fastlänningen, kanske just därför en sam­manhållande faktor för gotlänningarna. Fastlänningar som flyttat hit får försöka lyssna in och gotlänningar uttrycka sig på rikssvenska med lagom gotländsk intonation. Nog har väl gotlänningar en alldeles egen blandning av mild hybris och stor ödmjukhet? Gotland är viktigast på jorden samtidigt som man vet att man bor på en liten holme i en stor värld.

Hela Gotland. Riksintresset Gotland konstitueras alltså av havet, ljuset, stranden, naturen, historien, jordbruket, bebyggelsen, levande landsbygd, Visby och gotlänningarna och sommaren.

I beskrivningen av riksintresset 4 kap 2§ MB tecknas grunderna för ”nationallandskapet Gotland”. Det unika Gotland ­ en sammansatt helhet av havet, berggrunden, stranden, ljuset, naturen, historien, jordbruket, bebyggelsen, levande landsbygd, Visby och gotlänningarna själva.

Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap. 2 § MB, jämlikt 4 kap. 1 § MB. Det innebär att det finns in­skränkningar i markutnyttjande. Åtgärder får inte medföra att Gotlands samlade natur-­ och kulturvärden påtagligt skadas och därmed begränsar främst det rörliga friluftslivets intressen. Vid bedömningen av påverkan på natur- och kulturmiljöer vid prövning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön på Gotland skall enligt 4 kap 2 § MB turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna utgör inte ett hinder för utvecklingen av befintliga tätorter.

Riksintressen enligt 3 kap MB skyddar i huvudsak mindre områden med mer preciserade värden av både bevarande- och exploateringskaraktär, medan avsikten med 4 kap MB är att skydda områdenas natur- och kulturvärden från ett helhetsperspektiv, där det är turismens och främst det rörliga friluftslivets intressen som ska beaktas. Det handlar i första hand om tillgänglighet och upplevelsevärden. 3 och 4 kap MB behandlar således olika slags värden. Påtaglig skada på det ena värdet innebär därför inte med automatik påtaglig skada på det andra. När det gäller bedömningar enligt 4 kap 2§ är det framförallt mindre åtgärder som är komplicerade. En enstaka åtgärd kanske i sig inte utgör påtaglig skada men i ett längre perspektiv kan många små ingrepp sammantaget utgöra en sådan skada.

Region Gotland bedömer att frågan om hur långt ut i havet från Gotlands kust (riksintresset enligt 4 kap 2 § miljöbalken) sträcker sig inte är fastställt. Region Gotland har inte behandlat frågan i den gällande översikts­planen och har aldrig deltagit i något samråd med Länsstyrelsen rörande en lämplig geografisk avgränsning av det aktuella riksintresseområdet. Gränsen för det ut­pekade riksintresseområdet enligt 4 kap 2 § MB inom regionens vattenområde är högst osäker och Region Gotland vill i denna översiktsplan precisera och tolka avgränsningen av ”Gotland” enligt 4 kap 2 § MB.

Gränsdragningen till havs är gjord med utgångspunkt i Prop. 1985/86:3 med den motivering att gränsen som längst bör sträcka sig 1­3 nautiska mil från baslinjen. Bedömningen är att gränsen till havs bör gå vid 3 nautiska mil från baslinjen. Detta med hänsyn till 4 kap MB övergripande hushållningsbestämmelser för att värna natur-och kulturmiljöer samt syftet att särskild hänsyn ska tas till turismens och det rörliga friluftslivets intressen. Inom 3 nautiska mil från baslinjen ryms de kända marina natur-­ och kulturvärdena och de i översiktsplanen utpekade områdena för värdefulla havsområden som innefattar riksintresse för naturvård (3 kap § 6 MB), Natura-2000-naturtyper, musselbankar, kransalgbestånd, ålgräsängar, Ramsarområden (Helcom), Marine Protected Areas (Helcom), fredningsområden för fisk (inklusive potentiella föryngringsområden) och fågelskyddsområden. Dessa områden utgör värdefulla havsmiljöer där exploatering och fysisk planering kräver hänsyn. Aktiviteter längre ut från kusten antas vara transporter och andra arbeten till havs, inte rörligt friluftsliv.

Genom att beakta nedanstående ställningstaganden säkerställs riksintresseområdets förutsättningar
för bevarande.

• Region Gotland godtar inte avgränsningen för riksintresse rörligt friluftsliv enlig 4 kap 2 § MB som finns idag.
• Gränsen för det utpekade riksintresseområdet enligt 4 kap 2 § MB inom regionens vattenområde bör gå vid 3 nautiska mil från baslinjen.
  
• I översiktsplanen vill Region Gotland även precisera tolkningen och avgränsningen på land. Beskrivningen och kartan med formella och informella områdesskydd är ett försök att konkretisera riksintressets mest betydelsefulla natur-, kultur- och friluftslivsvärden på land – Nationallandskapet Gotland.
• Värdebeskrivningen Grunderna i Nationallandskapet Gotland som finns i nuvarande översiktsplan anses fortsatt vara aktuell.
  
• Inom det gotländska nationallandskapet bör åter­hållsamhet råda vid nyetablering och upplevelse, bevarande och skydd av pågående markanvändning prioriteras. Ärenden och exploateringar inom föreslaget område bör hanteras med hänsyn till riksintressets värde och innehåll.
• För att åstadkomma en resurseffektiv bebyggelseutveckling och undvika att landskapet splittras bör dessa områden avlastas och ny bebyggelse främst lokaliseras i anslutning till annan bebyggelse och i andra delar av Gotland
• Regelbunden analys av bebyggelseutvecklingen behöver göras för att bedöma påverkan på riksintresset ur ett helhetsperspektiv.