4.1.8 Riksintresse anläggningar för kommunikation 3 kap 8§ MB

På Gotland finns två vägar av riksintresse. Vägarna av riksintresse på Gotland är utpekade uppfyller de tre kriterierna Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter och Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor. Detta innebär att vägarna i sin kontext skapar ett sammanhängande nät. För att bibehålla och skydda funktionen hos riksintressanta an­läggningar behöver transporterna till och från anläggningarna fungera väl. Vägarna är några av de viktigaste för nationell och regional tillgänglighet. De rekommenderade färdvägarna för farligt gods syftar till att säkerställa en god framkomlighet även för farligt gods med minimerade risker. De är av god trafiksäkerhetsstandard för att minimera sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Vägarna och influensområdet är även utformade så att konsekvenser av en olycka minimerats. Det finns ett primärt vägnät som utgör stommen i vägnätet och bör i så stor utsträckning som möjligt användas av genomfartstrafiken. Samtliga vägar av riksintresse på Gotland tillgodoses i översiktsplanen och är utpekade som Transportinfrastruktur.

För att ta del av beskrivningen för vägar av riksintresse på Gotland, läs mer på Trafikverkets hemsida, under fliken Beslut och stöddokument ­ -Förteckning över riksintresseanspråk 2023 (excelfil, 125 kB). Eller under fliken Geografisk information, där samtliga riks­intressen redovisas i en karttjänst: Trafikverkets beslutade riksintressen

På gotland finns två vägar av riksintresse

1. Anslutning till Visby flygplats- 142/148/140/Hangarvägen149
   
2. Visby-Klintehamn – 140

Ställningstagande

• Vägarna är av stor betydelse för Gotland och är utpekade som utvecklingsinriktning för kommunikation. De utgör grundläggande infrastruktur även för persontransporter och kollektivtrafiken på Gotland och riksintresset bör inte utgöra hinder för utveckling av verksamheter eller bostäder längs med vägnätet.
• För att regionen ska kunna tillgodose riksintresset och i förhållande till befintliga verksamheter som finns längsmed de utpekade vägarna bör Trafikverket ta fram en ÅVS.
• Regionen avser att undvika anläggandet av farlig verksamhet i nära anslutning till vägar vars riskområde kan påverka tillgänglighet och drift av vägen.

Riksintresseanspråket för luftfart består dels av markområde, dels av påverkansområden, vilka omfattar Buller- och hinderytor (exempelvis MSA-ytor). Inom markområden och hinderytor finns CNS-utrustningar såsom, radioutrustning, navigationshjälpmedel och radarutrustning/övervakning som är av betydelse för flygplatsens funktion. Riksintresseområdet för Visby flygplats grundas på de generella riktlinjerna för flygplats men med hänsyn till befintliga planförhållanden har det gjorts en justering av Trafikverkets generella schablonområde i söder. Utgångspunkten är att så långt möjligt ta bort ytor i söder om rullbanan och skydda ljuslinjen och riskområde för tredje man. Visby flygplats ingår i nationella basutbudet för flygplatser som har beslutats av regeringen. Enligt regeringen är syftet med nationella basutbudet att säkerställa en del av ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. En flygplats som ingår i det nationella basutbudet får inte läggas ner utan regeringens godkännande även om den går med förlust.

Det fördjupade planeringsunderlaget, riksintresseprecisering rörande Visby flygplats, redovisar de värden som riksintresset ska skydda. Läs mer på Trafikverkets hem­ sida, under fliken Precisering av riksintressen för Luftfart. För att ta del av underlaget, läs mer på Trafikverkets hemsida: www.trafikverket.se – Startsida – För dig i branschen – Planera och utreda – Samhällsplanering – Riksintressen – Precisering av riksintressen

Eller klicka på länken för att komma direkt till fliken med underlag för riksintresseprecisering Visby flygplats: Trafikverket Precisering av riksintressen

Anläggningen Visby Flygplats inklusive preciserad rullbana ligger framför allt inom markanvändningen Transportinfrastruktur vilket är förenligt med riksintressets värden. Inom området finns även utvecklingsområde för verksamheter och industri (V22, V23 och V2).

Till Visby flygplats tillhör även påverkansområdena:

• Influensområde med hänsyn till flyghinder
• Influensområde med hänsyn till flygbuller
• MSA­-yta

Influensområdet för flyghinder överlappar både befintlig markanvändning och områden som föreslås utvecklas inom Visby och Väskinde. Det är viktigt att tillgodose riksintresset i kommande prövningar, tillståndsprocesser, detaljplaner och bygglov. Exploatering som begränsar riksintresset kan exempelvis innebära att lastbegränsningar införs, att landning inte kan ske vid dålig sikt och/eller låga moln och att flygplatsen får en sämre regularitet.

Influensområde för flygbuller ligger framför allt inom pågående markanvändning som avses fortsätta. Inom influensområde ligger även nya utvecklingsområden för Verksamheter och industri (V2, V27, V23) samt del av utvecklingsområde för Mångfunktionell bebyggelse (V5). Föreslagen ny eller ändrad markanvändning får ej påtagligt skada riksintresset.

MSA-ytan för flygplatsen utgör ett stort markområde som inkluderar hela Gotland med undantag för de allra nordligaste områdena och har en radie på 55 km med utgångspunkt i VOR-fyren på flygplatsen. MSA-ytan överlappar med befintlig markanvändning men även ändrad eller utvecklad markanvändning för Verksamheter och industri, Sammanhängande bostadsbebyggelse, Mång­ funktionell bebyggelse, energiutvinning och LIS-områden. Även om MSA-ytan inte har status som ett influensområde för riksintresset är det viktigt att beakta dessa områden i samband med planarbete. Uppförande av höga byggnader, eller andra hinder inom dessa ytor kan påverka flygprocedurer till och från flygplatsen, vilket i sin tur kan försvåra eller omöjliggöra flygning och därmed utnyttjandet av flygplatsen.

Ställningstaganden

• Föreslagen ny markanvändning (Vsk9 och V2) bedöms inte utgöra påtaglig skada för riksintresset. Vid ny planläggning säkerställs höjder och bullerkänslighet som är viktiga aspekter för att beakta riksintressets värden.
• Vid eventuell exploatering ska tillkommande bebyggelse beakta riksintresseområdets förutsättningar för bevarande.
  
• Vid utveckling av områden för energiutvinning ska samtliga ärenden remitteras till Försvarsmakten.
• Regionen avser att undvika åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningarna. Om planläggning eller lovgivning medger högre byggnation än tjugo meter ska Luftfartsverket, Försvarsmakten och berörda flygplatser höras. Finns det behov av flyghinderanalys ska en sådan göras och skickas till berörda flygplatser
• Avsikten är att i beslut om antagande av detaljplaner och bygglov, oavsett ändamål, och vid tillstyrkan av tillståndsprövningar av vindbruk respektera de hinderhöjder som gäller för Visby flygplats.
  
• Avsikten är att i detaljplaner och bygglov, oavsett ändamål, och vid tillstyrkan av tillståndsprövningar av vindbruk respektera de skyddsavstånd för elektromagnetisk störning som gäller för Visby flygplats.
• Generellt gäller att riktvärden avseende Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ska ligga till grund för lokaliseringsprövning av nya bostäder eller annan störningskänslig bebyggelse (se inledande kapitel, avsnittet 2.2).
• CNS-analys och flyghinderanalys bör genomföras tidigt i planeringen av verksamheter intill flygplatsen.
• Visby flygplats (TM0030) utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Beaktning av solceller och solcellsanläggningar i anslutning till flygplatsen bör ske. Inom nära avstånd till flygplatsen krävs en särskild hantering om risk för negativ påverkan i form av EMC-störningar.

Gotland berörs av fyra anläggningstyper av riksintresse kopplade till sjöfart – sjötrafikstråk, farled, ankarplatser och hamnar.

Följande kan generellt riskera att utgöra en påtaglig skada för funktionen hos riksintresseutpekad sjöfart:

• Uppförande av störningskänslig bebyggelse, exempelvis bostäder, inom det område som utgör påverkansområde för buller eller risk.
• Uppförande av bebyggelse inom riskområde för farligt gods eftersom detta kan leda till begränsningar av vilken typ av gods som kan transporteras.
  
• Förändringar i infrastruktur som på något sätt påverkar tillgängligheten/framkomlighet för gods- eller persontransporter. Detta gäller såväl anslutande infrastruktur på land som farleder.
• Införandet av begränsningar så som områdesskydd som försvårar möjligheterna till nyttjande av riksintresseområdet, genom exempelvis begränsningar i tillståndspliktig verksamhet, uppförandet av anläggningar m.m.

Följande innebär generellt positiva synergier med funktionen hos riksintresseutpekad sjöfart:

• Utveckling som innebär förbättrade möjligheter för samordning mellan transportslag eller att flaskhalsar i systemet byggs bort påverkar riksintresset positivt och kan bidra till synergieffekter.

Farled

En farled är en sjöväg anvisad genom sjösäkerhetsanordningar eller utmärkt i sjökort eller i nautisk publikation. Ihop med sjötrafikstråken fyller farleden funktionen som en del av sjötransporten i transportsystemet, den del som börjar eller slutar i hamnen. På Gotland finns fyra farleder av riksintresse. Samtliga farleder av riksintresse tillgodoses i översiktsplanen och är utpekade som farled i mark- och vattenanvändningskartan.

För att ta del av beskrivningen för farleder av riksintresse på Gotland, läs mer på Trafikverkets hemsida, under fliken Beslut och stöddokument - Förteckning över riksintresseanspråk 2023 (excelfil, 125 kB). Eller under fliken Geografisk information – Tittskåp, där samtliga riksintressen redovisas i en karttjänst: Trafikverkets beslutade riksintressen

• 375 Inloppet till Visby
• 376 Inloppet till Klintehamn
• 382 Inloppet till Slite
• 386 Inloppet till Fårösund (Södra Gattet)
• 387 Inloppet till Storugns (Kappelshamnsviken)

Sjötrafikstråk

Ett sjötrafikstråk är en sjöväg som utgör den kortaste navigerbara vägen mellan två punkter med hänsyn tagen till tillräckligt vattendjup. Fartygsstråk är inte föreskrivna eller utmärkta i sjökortet (jämför farled), förutom i de avsnitt av fartygsstråket som omfattas av ruttsystem. Sjötrafikstråk fyller tillsammans med farleden en del av sjötransporten i transportsystemet. Dessa stråk återfinns oftast längre ut till havs och påverkas därför inte bara av svensk lagstiftning utan även av internationell lagstiftning. Sedan december 2022 finns det tio sjöstråk kring Gotland. Nio sjöstråk av riksintresse tillgodoses i översiktsplanen och är utpekade som farled i mark- och vattenanvändningskartan. För delar av sjöfartsstråket Nynäshamn - Gdansk (80) föreslås energiutvinning (E18).

Utöver de skador och synergier som generellt kan uppstå för sjöfarten (se ovan) gäller följande för sjötrafikstråk:

• I och med att allt fler verksamheter pågår till havs kan funktionen av dessa stråk påverkas. Havsbaserad energiproduktion har setts som en potentiell källa till konflikt om den inte anpassas till sjöfartens behov.
• Alltför omfattande förbudsområden kan påverka funktionen negativt.

För att ta del av beskrivningen för sjötrafikstråk av riksintresse på Gotland, läs mer på Trafikverkets hemsida, under fliken Beslut och stöddokument - Förteckning över riksintresseanspråk 2023 (excelfil, 125 kB). Eller under fliken Geografisk information – Tittskåp, där samtliga riksintressen redovisas i en karttjänst: Trafikverkets beslutade riksintressen

Följande sjötrafikstråk är av riksintresse:

• 28 Ölands södra udde – Finska viken
• 30 Ölands södra grund – Svenska Björn
• 33 Oskarshamn – Visby
• 34 Visby – Nynäshamn
• 35 Stenkyrkehus – Ristna (Estland)
• 36 Kalmar Sund – Stenkyrkehuk
• 37 Landsort – Östersjön
• 80 Nynäshamn – Gdansk
• 81 Salvorev – Slite
• 82 Nynäshamn – Klaipeda

Ställningstagande

• I planeringen av en fast förbindelse till Fårö kommer den utpekade farleden i Fårösund 386 Inloppet till Fårösund (Södra Gattet) att beaktas.
• Det finns nio sjötrafikstråk kring Gotland. Åtta sjötrafikstråk av riksintresse tillgodoses i översiktsplanen och är utpekade som farled i mark- och vattenanvändningskartan.
• För delar av sjötrafikstråket Nynäshamn – Gdansk (80) föreslås Energiutvinning (E18). Vid en prövning av energiutvinning inom E18 bör hänsyn tas till riksintresset och vindkraftverk lokaliseras så att hänsyn tas till sjöfartens behov.
• Region Gotland anser att det nya sjöfartsstråket Nynäshamn – Gdansk (80) inte bidrar till att minska risken för buller, olyckor och utsläpp inom känsliga områden och längs Gotlands kust.
• Region Gotland anser att det är rimligt att utreda möjligheterna för att minska sjöfarten över de mycket känsliga områdena vid Salvorev och runt Gotska Sandön. Salvorev och Gotska Sandön är naturreservat respektive nationalpark samt Natura 2000­områden och innehar också värdefulla naturtyper så som musselbanker.

Det finns olika klassningar på hamnar som är av riksintresse.

Allmänna hamnar är av särskild betydelse för den allmänna trafiken. En allmän hamn är öppen för allmän sjötrafik, vilket innebär att alla fartyg i princip har rätt att i mån av plats anlöpa hamnen och utnyttja dess resurser. Hamnen fyller en funktion som koppling mellan sjö- och landtransporter. I hamnens verksamhetsområde ingår både ytor på land och i vatten. Möjligheten till att lasta och lossa fartyg samt att omlasta gods till andra fartyg, järnväg eller vägtransport är en central funktion för hamnen. Till riksintresset hör också andra tekniska anläggningar och utrustning som VHF-stationer, infrastrukturnät för säkerhetskommunikation och AIS basstationer, ett identifieringssystem för fartyg inom sjöfarten.

Hamnar av central betydelse utgör inte nödvändigtvis samma koppling mellan land­ och sjötransporter som de utpekade allmänna hamnarna. Exempel på detta kan vara hamnar som bedömts kunna utgöra ersättning för andra hamnar eller på något sätt kan användas för att avlasta landinfrastrukturen.

TEN-T hamnar är ett trafikslagsövergripande nät inom EU och grannländerna, definierat i EU-förordning. TEN-T omfattar alla transportslag och bidrar till att säkerställa den fria rörligheten inom EU. Målen för TEN-T är bland annat att säkerställa framkomligheten för personer och varor, erbjuda användarna en infrastruktur av hög kvalitet och basera verksamheten på alla transportslag. En TEN-T hamn fyller i princip samma funktion som beskrivits under allmänna hamnar.

Det fördjupade planeringsunderlaget, riksintresseprecisering rörande Klintehamns hamn och Visby hamn, redovisar de värden som riksintresset ska skydda. Läs mer på Trafikverkets hemsida, under fliken Precisering av riksintressen för Sjöfart. För att ta del av underlaget, läs mer på Trafikverkets hemsida: www.trafikverket.se – Startsida – För dig i branschen – Planera och utreda–Samhällsplanering – Riksintressen – Precisering av riksintressen

Eller klicka på länken för att komma direkt till fliken med underlag för riksintresseprecisering för Klintehamns hamn och Visby hamn: Precisering av riksintressen

1. Klintehamn - Allmän hamn
2. Visby hamn - Allmän hamn, hamn av central betydelse, TEN-T hamn
3. Kappelshamn hamn - Hamn av central betydelse

Visby hamn är en av tre strategiska hamnar på Gotland, tillsammans med Klintehamn och Slite. Slite hamn är enskild och inte utpekat som ett riksintresse för kommunikation men däremot utpekad som riksintresse för totalförsvaret.

Hamnverksamheten i Visby omfattar idag oljehantering, linje- och kryssningstrafik samt gästhamnsverksamhet. Fartyg i linjetrafik hanterar förutom passagerare också godskategorier av avgörande betydelse för Gotlands försörjning, exempelvis livsmedel reservdelar och sjukvårdsmateriel. Huvuddelen av godshanteringen som har skett i den inre hamnen, har avvecklats och flyttats till Klintehamns och Slite hamnar. Det finns även en servicestation för Kustbevakningens verksamhet i Slite hamn. Målsättningen är att hamnarna ska ha kapacitet för sina uppdrag gällande färjetrafik, godshantering, samt fritids- och kryssningstrafik.

Trafikverket fick i uppdrag att tillsammans med Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Fortifikationsverket inleda förberedande utredningar och undersökningar för att en framtida reservhamn för Visby hamn ska kunna tillskapas snarast möjligt i Kappelshamn på Gotland. En slutredovisning av uppdraget har överlämnats till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, ”Förberedande utredning och undersökningar för framtida reservhamn på Gotland, 2024:160”. Redovisningen innehåller kostnadsberäkningar och bedömningar av åtgärder som krävs i farled och i hamnområdet för att en reservhamn ska kunna tillskapas. Denna hamn är utpekad som riksintresse för totalförsvaret och har pekas ut som riksintresse för kommunikation 2022 ­09­27 (TRV 2020/131663). Kappelshamns hamn ägs av Fortifikationsverket.

Nya riksintressepreciseringar har gjorts för Visbys och Klintehamns hamn med till hörande påverkansområde för industribuller, dessa färdigställdes 2023-01-27. I preciseringarna beskrivs de utifrån bullerberäkningar sammanslagna påverkansområdena för riksintressena.

Inom påverkansområdena överskrids 40 dBA nattetid eller 45 dBA kvällstid i någon av beräkningarna. Noggrannheten i beräkningarna är plus/minus 3 dB. När det planeras för tillkommande bostäder, störningskänsliga verksamheter och friluftsområden är det nödvändigt att ta hänsyn till bullersituationen innanför den kombinerade kurvan för 40 och 45 dBA, riksintressets påverkansområde. Det finns dock goda möjligheter att anpassa byggnaders placering och utformning med hänsyn till bullerexponering och vid behov förbättra ljud­miljön genom kompensationsåtgärder.

Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om till­ ståndsprövning av hamnar, NFS 2003:18, bör rikt­värden för externt industribuller tillämpas även för hamnverksamhet. För lågfrekvent buller från hamnverk­samhet bör riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus tillämpas.

Ställningstagande

• Det finns tre olika hamnar av riksintresse på Gotland. Samtliga hamnar av riksintresse har tillgodosetts i översiktsplanen och är utpekade som Transportinfrastruktur.
• Riksintressena för Visby hamn och Klintehamn avseende bullerpåverkan på ny bebyggelse har tillgodosetts i översiktsplanens genom att planen förordar nedanstående riktlinjer för olika zoner:

I zon A, upp till 45 dBA Leq natt (gul zon). Till­kommande bostadsbebyggelse och störningskänslig verksamhet medges i planering och bygglovsgivning utan vidare utredningar eller bulleranpassad utformning av bebyggelsen.

I zon B, 45­-50 dBA Leq natt (orange zon). Buller­påverkan av industribuller från hamnen på den aktuella platsen bör utredas. Tillkommande bostadsbebyggelse och störningskänslig verksamhet medges förutsatt att bostadsbebyggelsen vid behov får tillgång till en ljuddämpad sida och att byggnaderna anpassas till buller.

I zon C, från och med 50 dBA Leq natt (röd och lila zon) Ljudnivåerna bedöms vara för höga för att området ska vara lämpligt för bostadsbebyggelse och störningskänslig verksamhet.

Region Gotland utgår från ”Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksam­het och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär” samt medelvärdet i bilaga 1, Bullerutredning för riksintressepreciseringarna för Visby hamn och Klintehamn. Bullerutredningen utgår från ett scenario med maxdrift nattetid som förväntas inträffa mycket sällan eller aldrig. Det är angeläget att Visby och Klintehamn kan fortsätta att växa och kompletteras med bostäder inom områden med rimliga bullernivåer, med hänvisning till bostads­ försörjning och resurseffektiv bebyggelseutveckling.