4.1.2 Riksintresse kulturvård 3 kap 6§ MB

• Regionen avser att undvika åtgärder som kan innebära påverkan eller påtaglig skada på riksintresset.
• Områdena bör skyddas från åtgärder och ingrepp som innebär att uttryck för riksintresset försämras eller försvinner. Eventuella åtgärder bör ha möjlighet att stärka riksintresset.
• Ny bebyggelse bör undvikas i icke ianspråktagna områden och i förekommande fall lokaliseras med hänsyn till det historiska sammanhanget med utgångspunkt i det befintliga vägnätet, bebyggelsen och markslaget.
• Eventuell ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga miljön vad gäller utformning, volym, skala och placering.

• I 20 Visby
• I 53 Buttle
• I 54 Lojsta
• I 55 Fardhem-Linde
• I 56 Havor
• I 58 Fide
• I 59 Gotlands medeltida kyrkomiljöer
• I 60 Gotländska fiskelägen
• I 30 Östergarn

För att ta del av beskrivningen av varje riksintresse, läs mer på https://www.raa.se/app/uploads/2024/05/Gotland-I_riksintressen.pdf

1. Anga [I 52] (Anga sn)
2. Ava [I 2] (Fårö sn)
3. Barläst [I 9] (Lärbro sn)
4. Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn)
5. Lajkarhajd - Pavalds [I 12] (Lärbro sn)
6. Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar)
7. Fallet [I 13] (Tingstäde sn)
8. Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) Översyn av riksintresseområdet pågår
9. Fide [I 58] (Fide sn) Översyn av riksintresseområdet pågår
10. Fleringebygden [I 7] (Fleringe sn)
11. Fridarve-Rofinds-Bonsarve [I 46] (Vamlingbo sn)
12. Fårös västra kust [I 1] (Fårö sn)
13. Gasmora [I 3] (Fårö sn)
14. Gotländska fiskelägen [I 60] Översyn av riksintresseområdet pågår
15. Gotska Sandön [I 49] (Fårö sn)
16. Grötlingbo [I 40] (Grötlingbo sn)
17. Hall [I 14] (Halls sn)
18. Hau [I 8] (Fleringe sn)
19. Hejnum [I 17] (Hejnums och Bäls socknar)
20. Bro-Stainkalm [I 15] (Häftings)
21. Lausbackar [I 35] (Lau sn)
22. Lojsta [I 54] (Lojsta sn) Översyn av riksintresseområdet pågår
23. Muramaris-Brucebo [I 19] (Visby sn)
24. Petes [I 27] (Hablingbo sn)
25. S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn)
26. Sojvide-Gervide [I 22] (Sjonhems och Vänge socknar)
27. Torsburgen [I 61] (Kräklingbo och Gammelgarn sn)
28. Uggarde-Vinarve [I 38] (Rone sn)
29. Vivesholm [I 24] (Sanda sn)
30. Änggårde [I 39] (Rone sn)
31. Öja [I 41] (Öja sn)
32. Karlsöarna med Ekstakusten [I 26] (Eksta sn)
33. Tjelvars grav [I 51] (Boge och Gothems sn)

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Viss kompletterande bebyggelse i anslutning till området genom markanvändningen Ny samman­ hängande bostadsbebyggelse (Ar1).

Ställningstagande

• Restriktivitet vid nybebyggelse, vilken bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
• I öppet landskap kan bebyggelse tillåtas endast som ersättningsbebyggelse kring gårdarna eller för jordbrukets behov.

Motivering

Rumsligt väl sammanhållet småskaligt odlingsland­skap med lång bruknings-och bosättningskontinuitet med rötter i äldre järnåldern samt flera bevarade gårdsmiljöer från 1700-­ och 1800-­talen. Sockencentrum med medeltida kyrka i norra delen och kyrkoruin i an­slutning till medeltida handelsplats. Välbevarade äldre vägar som knyter samman bygden och lämningar av kalk-­ och träförädling från 1800-­talet visar på utmarkens ekonomiska betydelse. (Odlingslandskap, sockencentrum, kyrkomiljö, tidigindustriell miljö, vägmiljö, fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset

I anslutning till den centrala odlingsbygden finns lämningar efter tre gårdar från äldre järnålder. Medeltida ruiner och grunder förutom kyrkan och kyrkoruinen Gunnfjauns kapell. Stora tvåvånings parstugor i sten från 1700- och 1800-­talen med i stort oförändrade bebyggelselägen. Vissa av parstugorna med brutet tak, och många byggnader med utvändiga fönsterfoder av trä i lokal utformning och tvåfärgade fönstersnickerier. Äldre vägnät i ett öppet och visuellt tillgängligt landskap. Kalkugnar och sojden (tjärdalar). Ardre sockens centrala del utgör ett väl sammanhållet kulturlandskap, där gårdarna ligger i kanten av ett omfattande inägolandskap, på ett sätt som är mycket representativt för Gotland.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket be­ döms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset.

Ställningstagande

• Vid gårdarna kan ersättningsbebyggelse vara tänkbar bara i de fall då upprustning ej är möjlig.
• All nybebyggelse bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
• Ingen bebyggelse eller annan exploatering får ske inom övriga delar av området inklusive stranden.
• Änges-­ och betesplatser bör hållas öppna genom bete.

Motivering

Fornlämningsmiljö från i huvudsak järnåldern som ger en god bild av ett under förhistorisk tid intensivt nyttjat kustområde, och som speglar havets och handelns betydelse för det gotländska samhället under framför allt vikingatid. Inåt land har fornlämningsmiljöerna kontinuerligt utvecklats i takt med markanvändningen och kompletterats med flera intressanta gårdsmiljöer från 1700-­ och 1800-­talen i ett småskaligt odlingslandskap. (Fornlämningsmiljö, gårdsmiljö, odlingslandskap)

Uttryck för riksintresset

Ett ytmässigt omfattande och komplext järnåldersland­skap bestående av ett extensivt system av stensträngar (stenhägnader), ett flertal husgrunder från järnåldern, bland annat Stavars hus, Gotlands största husgrund. Gravar och gravfält och öns största koncentration av block med sliprännor och slipytor. Lämningar av en hamn­ och handelsplats från vikingatidtidig medeltid. Spår av fiskebodar och båthus och fynd av flera silverdepåer från vikingatid med koppling till hamnområdet. Inåt land gårdsmiljöer från 1700- och 1800-talen, väster om järnålderns och vikingatidens bebyggelselägen. Småskaligt inägolandskap med åkrar, slåtteräng och beteshagar. Fornlämningsmiljöer med husgrunder och stensträngar bevarade som åkerholmar.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder, Areella näringar samt Natur och friluftsliv vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Mångfunktionell - besöksnäring (Bä1) och LIS-område. Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena nedan.

Ställningstagande

• Utveckling av befintligt näringsliv, museum, järnväg, evenemang, restaurang och marina kan vara stödjande för att synliggöra områdets kulturmiljövärden. Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintresset inom Bä1. Exploatering kräver dock anpassning till platsens karaktär och natur-­ och kulturvärden.
• Eventuell ny bebyggelse bör behandlas restriktivt och i förekommande fall väl anpassas till miljön vad gäller volym, skala och placering.
  
• I området kring bruket bör eventuell ny bebyggelse inte tillåtas annat än som komplettering till befintlig bebyggelse.
• Bebyggelsen bör underhållas med traditionella metoder och material för att bibehålla byggnadernas kulturhistoriska värden samt för att upprätthålla landskapsbilden.
• I området mellan disponentvillan och bruksområdet bör igenväxning motverkas för att underlätta förståelsen av de rumsliga sambanden mellan riksintressets uttryck.

Motivering

Kalkindustri­ och bruksmiljö med industrianläggningar, kalkbrott och arbetarbostäder vilka speglar den industriella utvecklingen och sociala förhållandena i en kalkindustrimiljö från 1800-­talet fram till 1950­-talet. (Bruksmiljö).

Uttryck för riksintresset

Två kalkugnar samt kalkugnsruiner, kalklador, slagghög, hamnanläggning, järnväg samt stenbrott. Disponentvilla, arbetarbostäder och strandbodar. Hamnen och kalkugnarnas fysiska förbindelse med stenbrottet via järnvägsrälsen. Slagghögens kustnära placering och dominans av kustpartiet. Disponentsvillans högt belägna placering vid vägens slut. De småskaliga arbetarbostädernas placering på rad utmed vägen upp till kalkbruket. Strandbodar i anslutning till bruket och till bostäderna.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder, Areella näringar samt Natur och frilufts­liv vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Undantag är:

• Inom Dalhem föreslås ny sammanhängande bo­stadsbebyggelse (Dh1). Bostadsbebyggelsen föreslås i anslutning till befintlig sammanhängande bebyggelse i orten och ligger utanför avgränsade områden för byggnadsminnen och fornlämningar. Enligt Länsstyrelsens förslag om revidering av riksintresset föreslås avgränsningen preciseras och därmed minska. Utpekat område för ny sammanhängande bostadsbebyggelse (Dh1) hamnar då utanför riksintressets avgränsning.
  
• Inom Stenkyrka föreslås ny sammanhängande bostadsbebyggelse (St2). Bostadsbebyggelsen föreslås i anslutning till befintlig sammanhängande bebyggelse i orten och ligger utanför avgränsade områden för byggnadsminnen och fornlämningar. Därav bedöms området St2 i översiktsplanen kunna ges företräde framför riksintressets avgränsning.
• Inom Fårö föreslås ny sammanhängande bostads­ bebyggelse (Få19), mångfunktionell bebyggelse (Få21, Få22) och LIS-område. Den del som tillhör sammanhängande bostadsbebyggelse (Få19) inom riksintresset bör särskilt beakta Fårö kyrka, Fårö prästgård och intilliggande gårdsmiljö för att inte påverka riksintresset negativt. Område Få22 mångfunktionell bebyggelse ligger i ett kulturlandskap som ska värnas men anses inte påverka uttryck för riksintresset. Område Få21 ligger i ett kulturlandskap och innehåller fornlämningar men anses inte påverka uttryck för riksintresset. Enligt Länsstyrelsens förslag om revidering av riksintresset föreslås avgränsningen preciseras och därmed minska. Utpekat område för ny mångfunktionell bebyggelse (Få21) hamnar därmed utanför riksintressets avgränsning.
  
• Inom Gammelgarn föreslås ny sammanhängande bostadsbebyggelse (Ög 6). Bostadsbebyggelsen föreslås i anslutning till befintlig bebyggelse på landsbygden. Enligt Länsstyrelsens förslag om revidering av riksintresset föreslås avgränsningen preciseras och därmed minska. Utpekat område för ny sammanhängande bostadsbebyggelse (Ög 6) hamnar därmed utanför riksintressets avgränsning.

Ställningstagande

• Utvecklingsområdet Dh1 inom Dalhem, St2 inom Stenkyrka, Få21 och Få22 inom Fårö, Ög6 inom Gammelgarn ska ges företräde framför riksintressets avgränsning.
• Utvecklingsområdet Få19 inom Fårö ska särskilt beakta kyrkan och dess omgivning med respektavstånd och anpassad utformning.
• Stor restriktivitet för komplettering av bebyggelse inom de avgränsade områdena med hänsyn till kyrkans betydelse för stads­/landskapsbilden.
• Ny bebyggelse får inte inverka negativt på upplevelsen av kyrkans monumentalitet i landskapet eller påverka områdets funktionella läsbarhet.
• Eventuell ny bebyggelse ska anpassas till den lokala byggnadstraditionen. Fortsatt traditionellt brukande av markerna är nödvändig.

Motivering

De 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-­, 1200-­ och 1300-­talen representerar romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där arkitektur, sten­ och träskulptur, mural-­ och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.

Uttryck för riksintresset

Kyrkorna är i det närmaste intakt bevarade med få till­lägg från senare århundraden. Till kyrkorna hör kyrkogårdar med murar och stigluckor från samma tid, i vissa socknar finns kastaler, prästgårdsruiner mm. Intill många kyrkor står ståtliga prästgårdar, varav flera från medeltid men ombyggda under 1700­- och tidigt 1800­-tal, en del med alla ekonomibyggnader bevarade. Till de gotländska kyrkomiljöerna hör även sockenmagasin, skolor, fattigstugor; byggnader av betydande kulturhistoriskt värde.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Hmr5). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena nedan.

Ställningstagande

• Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintresset inom Hmr5. Exploatering kräver dock anpassning till platsen.
• I det öppna landskapet bör bebyggelse inte tillåtas annat än som ersättningsbebyggelse kring gårdarna eller för jordbrukets behov.
  
• Tillkommande bebyggelse ska anpassas till lokalt byggnadsskick.
• Fortsatt bete och traditionellt brukande av markerna är nödvändigt.

Motivering

Kustnära odlingslandskap bestående av ett variations­rikt öppet landskap med åkrar, ängen och beteshagar, omgivna av långsträckta stenmurar belyser det extensiva bete som sedan lång tid präglar området. Ensamgårdar från 1700- och 1800-talet, i flera fall kopplade till förhistoriska lämningar med bruknings­ och bosättningskontinuitet åtminstone sedan järnålder. Bygdens historiska anknytning till havet och fiske framträder väl i fiskelägen och i Vändburgs hamn. (Odlingslandskap, ensamgård, fornlämningsmiljö, fiskeläge, kustmiljö).

Uttryck för riksintresset

Fornlämningsmiljöer med fossil åkermark, husgrunder, fornborg och sliprännor samt medeltida bebyggelselämningar. Gårdsbebyggelse i kalk-­ och sandsten från 1700- och 1800-tal med bland annat flistak. En- eller tvåvånings parstugor, de flesta med branta tegeltäckta sadeltak och symmetrisk fönstersättning. Stenhus från sent 1800-­tal med svagt välvda fönsteröppningar. Russgift med agtak. Gårdarnas utspridda lägen med medeltida ursprung i ett i huvudsak öppet landskap. Fiskelägena Rumsbod och Vändburgs gamla hamn med såväl trä- som stenbodar varav några med flistak. Det öppna beteslandskapet längs kusten och vägarnas ålderdomliga prägel omgivna av stenmurar. I västra delen nyodling från 1800-­talet på myrmark.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Ög2). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena nedan.

Ställningstagande

• Komplettering av bostadsbebyggelse i Kräklingbo samhälle genom utpekat område (Ög2) anses kunna samexistera med befintliga kulturvärden under förutsättningar att bebyggelsens utformning anpassas till platsen. Utpekat område ligger i anslutning till befintlig samlad bebyggelse.
• Restriktivitet vad gäller ny bebyggelse inom hela området. Bebyggelse bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
  
• I öppet landskap kan bebyggelse tillåtas endast som ersättningsbebyggelse kring gårdarna eller för jordbrukets behov.

Motivering

Rumsligt väl sammanhållet, småskaligt och överblick­bart odlingslandskap som speglar en bygds utveckling från äldre järnåldern till nutid, i hög grad kopplat till naturförhållandena på platsen. Området vid kyrkan har rötter långt ner i brons­ och stenålder och utgör ett kontinuerligt nyttjat landskap. Ensamgårdar vid kusten visar en medeltida inre kolonisering med utflyttning från en äldre kulturbygd under ett expansivt skede med befolkningsökning och nyodling. Även kopplat till verksamheter som fiske och handel under sen vikingatid­ medeltid. (Odlingslandskap, ensamgård, fornlämnings­ miljö, kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset

Rika bronsåldersmiljöer och fossil åkermark. Fornlämningsmiljöer i form av många husgrunder, hägnader och gravar från den äldre järnåldern. Klart avgränsad inägomark i form av stensträngssystem i anslutning till vägar och nuvarande gårdar. Medeltida kyrka och medeltida bebyggelselämningar. Äldre, delvis förhistoriskt vägnät. Ensamgårdar med bebyggelse med envånings parstugor och flyglar i sten under branta tegeltak från 1700- och 1800-­talen vid bland annat Ekeskogs, Stenstugu, Rågåkra och Vidfälle. Traditionella ekonomibyggnader, företrädesvis i sten och mindre funktionsbyggnader som torkbastur och smedjor. Strandgårdar som Histilles med parstuga i sten i 1 ½ våning med flack taklutning, ursprungligen avsedd för stenflistak, och bakbygge. Utåt Hammarsudden småskaligt betes­ och åkerlandskap med hamlade askar, gläntor och dungar. Ensligt belägen strandbebyggelse, bland annat Stora Hammars i sten-­ och skiftesverksteknik (bulhus) från 1700- och 1800-talen och manbyggnad på hög stenfot med bakbygge. Fiskelägen vid kusten. Vikingatida hamnplats vid Stora Hammars.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Besöksnäring (Hi1) och samman­ fallande LIS-område. Föreslagen markanvändning föreslås inom riksintressets avgränsning eftersom uttryck för riksintresset kan bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena nedan.

Ställningstagande

• Utpekat LIS-område samt Hi1 syftar till att ge förutsättningar till en utveckling inom marin infra­struktur, nod/knutpunkt, skärgårdsutveckling och verksamhetsutveckling. Området är idag ianspråkstaget och föreslagen markanvändning anses inte utgöra påtaglig skada för riksintresset.
• Eventuell ny bebyggelse bör inte tillåtas annat än som komplettering till befintlig bebyggelse.
• Eventuell ny bebyggelse bör utformas med stor hänsyn till miljön vad gäller volym, skala och placering.
• Bebyggelsen bör underhållas med traditionella metoder och material för att bibehålla byggnadernas kulturhistoriska värden och för att upprätthålla landskapsbilden.
• Industrilämningarna bör vårdas och hållas framröjda för att bibehålla industrimiljön intakt.

Motivering

Två kalkindustrimiljöer med anläggningar för arbete och boende som avspeglar kalkproduktionens tekniska och sociala utveckling från 1600-­ till 1900-talet. (Industrimiljö).

Uttryck för riksintresset

Sammanlagt åtta ruiner av kalkugnar från olika tidsepoker ligger samlade i tre grupper utmed kusten, därtill rester av kalklador och lämningar efter hamnar. Kalkpatrongården Strandriddaregården i Kyllaj, med manbyggnad från 1738, tillhörande flygel och tullbod, samtliga byggnader uppförda i kalksten med gulputsade fasader. Disponentbostad vid Lörge från 1899 och serveringsbyggnad från 1907 uppförd i kalksten på sockel, båda med spritputsade fasader och papptak. Tillhörande stall och avträde. Kalkpatronsgårdens placering, en bit upp från kusten vid den branta sluttningen mot havet. Kalkpatrongårdens och disponentbostadens placeringar och rumsliga sammanhang med närhet till kalkugnar och utskeppningshamnar. Kalkugnarnas kustnära placering i anslutning till hamnarna.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för rik­sintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Få18).

Ställningstagande

• Eventuell ny bebyggelse bör endast tillåtas när det rör sig om komplettering till befintlig bebyggelse.
• Eventuell ny bebyggelse bör utformas med stor hän­ syn till miljön vad gäller volym, skala och placering.
• Bebyggelsen bör underhållas med traditionella metoder och material för att bibehålla byggnadernas kulturhistoriska värden samt för att upprätthålla landskapsbilden.
• Skogsbruksåtgärder bör ske i former som bedöms förenliga med kulturmiljövårdens intressen.
• Ett fortsatt eller utökat bete är väsentligt för att bevara och främja riksintressets värden.

Motivering

Odlingslandskap och fornlämningsmiljöer med bebyggelsemiljöer och lämningar efter agrar verksamhet som speglar ett kontinuerligt nyttjat odlingslandskap från äldre järnålder fram till idag. (Odlingslandskap, fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset

Bebyggelsemiljöer från 1700­- och 1800­-tal vid Lansa och Marpes med vitkalkade mangårdsbyggnader upp­förda i kalksten med tegeltak, större ekonomibyggnader med flera funktioner. Gården Lansa är fördelad på fem parter med ett ålderdomligt, tätt bebyggelsemönster med partstomterna gående in i varandra. Fornlämnings­miljöer från äldre järnålder i form av husgrunder och stensträngssystem. Lambgiftar med agtak, lämningar efter kvarnar, sojden (tjärdalar) och kalkugnar i utmarken. Hägnader i form av stenmurar. Det öppna landskapet kring gårdarna speglar de rumsliga sambanden mellan bebyggelsen, åkermarkerna, inhägnade hagar och vägar.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Mångfunktionell bebyggelse, besöksnäring (Lh2) och Sammanhängande bostadsbebyggelse (Lh1). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Inom riksintresset föreslås befintlig camping utvecklas inom Lh2. Vid efterkommande plane­ring krävs undersökning av eventuell påverkan av riksintressets värden. Enligt Riksantikvarieämbetet finns idag inga kända fornlämningar inom utvecklingsområdet.
• Inom riksintresset föreslås ny sammanhållen bostadsbebyggelse inom Lh1. Enligt Riksantikvarieämbetet finns idag kända fornlämningar som kan utgöra uttryck för riksintressets värden. Det är viktigt att miljön undersöks och att områdets kulturhistoriska värden vägs mot utveckling av bostäder i efterkommande planering.
• Eventuell ny bebyggelse bör inte tillåtas annat än som komplettering till befintlig bebyggelse.
• Eventuell ny bebyggelse ska utformas med stor hän­ syn till miljön vad gäller volym, skala och placering.
• Fornlämningar bör vårdas och hållas tillgängliga.

Motivering

Kustmiljö med lång kontinuitet med varierande fornlämningsmiljöer. Platsen har ett isolerat läge i förhållande till socknens övriga bebyggelse. Miljön återspeglar utvecklingen i ett kustlandskap från stenålder fram under 1900-talet där strandnära bosättningar utvecklats till att bli ett mer permanent fiskeläge från 1600-­tal till modern tid. (Kustmiljö, fornlämnings­miljö, fiskeläge).

Uttryck för riksintresset

Stenåldersbosättningar intill den tidigare kustlinjen. Vikingatida gravfält direkt intill den samtida hamnen. Dalgången är omgiven av markanta klinthöjder där tre fornborgar från järnåldern ligger strategiskt placerade över hamnområdet och omgivande landskap. Hamnen och fiskelägets skyddade lokalisering längst in i viken omgiven av den markanta klinten. Fiskeläge med strand­ bodar, salteri och vågbod från 1930-­talet. Stenåldersbosättningar intill den tidigare kustlinjen. Vikingatida gravfält direkt intill den samtida hamnen. Dalgången är omgiven av markanta klinthöjder där tre fornborgar från järnåldern ligger strategiskt placerade över hamnområdet och omgivande landskap. Hamnen och fiskelägets skyddade lokalisering längst in i viken omgiven av den markanta klinten. Fiskeläge med strand­ bodar, salteri och vågbod från 1930-­talet.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Vm2). Föreslagen markanvändning föreslås ges före­ träde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säker­ ställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Inom riksintresset föreslås oexploaterad mark tas i anspråk för ny sammanhängande bebyggelse. Området Vm2 anses kunna exploateras med hänsyn till befintliga kulturvärden under förutsättningar att bebyggelsens utformning anpassas till platsen. Utpekat område ligger i anslutning till befintlig samlad bebyggelse.
• I det tämligen öppna landskapet bör bebyggelse ej tillåtas annat än som ersättningsbebyggelse kring gårdarna eller för jordbrukets behov.
• All tillkommande bebyggelse bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
• Fortsatt bete önskvärt söder om Norebod.

Motivering

Kustnära odlingslandskap där fyra ensamgårdar är belägna i gränszonen mellan inägor och utmark bestående av betes-­ och skogslandskap. Det överblickbara landskapsrummet följer i stora drag det som historiskt sett utgjort inägomark och landskapet är rikt på stenhägnader. Bebyggelsen från 1700-­ och 1800-­talen och fornlämningsmiljöer med kontinuitet från förhistorisk tid bildar tillsammans de synliga spåren av det kontinuerligt nyttjade landskapet och utan påtaglig påverkan av laga skifte eller utflyttning av gårdsparter. Fiskeläge vid kusten visar på husbehovsfiskets betydelse för det sam­lade näringsfånget (Odlingslandskap, ensamgård, fornlämningsmiljö, fiskeläge).

Uttryck för riksintresset

I den sydvästra delen av området återfinns kustnära bronsåldersrösen, stensättningar och resta stenar. Bebyg­gelse från 1700- och 1800-talet, där gården Nore har ett vikingatida­medeltida ursprung. De fyra gårdarna har genom partsklyvning utvecklats till två-­fyra gårdsparter vardera och återfinns grupperade i två områden. Gårds­bebyggelsen ligger i centrum av sina respektive odlings­ och betesmarker, som omges av ett hed-­ och skogslandskap. Vita en-­ och tvåvånings manbyggnader i sand­ och kalksten med tegeltak samt uthus och kvarnar i sten. Omfattande system av stenmurar. Det vidöppna hedlandskapet med fria siktlinjer och rumsliga samband mellan gårdar, inägor och utmark. Alvarliknande betes­marker och ett slutet skogsområde söder om gårdarna, mot stranden. Fiskeläget Norebod med putsade stenbo­dar från 1700-­ till 1900-­talet placerade sida vid sida med gavlarna vända mot havet.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Mångfunktionell bebyggelse –besöksnäring (Nä4) och LIS-område. Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Markanvändningen som pekas ut för mångfunktionell bebyggelse Nä4/LIS-område anses kunna prövas på platsen under förutsättningar att bebyggelsens utformning anpassas med hänsyn till platsens befintliga kulturvärden
• Eventuell ny bebyggelse ska behandlas restriktivt och i förekommande fall väl anpassas till miljön vad gäller volym, skala och placering.
  
• Eventuell ny bebyggelse bör inte tillåtas annat än som komplettering till befintlig bebyggelse.
• Eventuell ny bebyggelse ska anpassas så att den fysiska tillgängligheten till landskapet och strand­markerna inte påverkas negativt.
• Ett fortsatt eller utökat bete är väsentligt för att bevara och främja riksintressets värden.

Motivering

Kustlandskap med ett stort antal för Gotland traditionella fiskelägesmiljöer. Lämningar från vikingatid och från tidigare fiskelägen, numera belägna på avstånd från kustlinjen, visar tydligt på hur området nyttjats för fiske och handel från vikingatid till 1900-talet och hur dessa aktiviteter har följt strandens förskjutning över tid. (Kustsamhälle, fiskeläge, fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset

Ett flertal järnåldersgravfält varav ett söder om Rikvide med närmare 800 gravar med förekomst av bildstenar. Vikingatida hamnläge vid Hamngården med gravfält och flertalet svärdslipningsstenar. Skansanläggningar från 1700-talet på Kapelludden och vid Närs gamla hamn. Fiskelägen med gistgårdar, båtlänningar, lysstänger (fiskefyrar), bryggor och pirar. Strandbodar uppförda i murad kalksten eller trä. I huvudsak är strandbodarna placerade i klungor invid hamnen, vid Kapellets fiskeläge är bodarna placerade på en lång rad med långsidan mot vattnet. Det flacka och öppna strandlandskapet med vikar och uddar och ofta steniga stränder. Det i långa stycken helt öppna landskapet med visuell överblickbarhet

Inom området finns en blandning av befintlig markan­ vändning för Natur- och friluftsliv, Sammanhängande bostadsbebyggelse, Mångfunktionell bebyggelse, Areella näringar och Landsbygder som ska fortlöpa, vilket be­ döms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Mångfunktionell bebyggelse ny - Besöksanläggning (Kronholmens golfbana). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Utveckling av Kronholmens golfbana som föreslås inom Besöksanläggning anses kunna prövas på platsen under förutsättningar att utformning av golfbanan anpassas med hänsyn till platsens befintliga kulturvärden.
• Ingen ny bebyggelse bör tillåtas i området närmast Paviken, längs Västergarnsån eller i området runt stadsvallen och kyrkan.
  
• Fortsatt brukande av jordbruksmarken är väsentligt för att bevara och främja riksintressets värden.
• Ett fortsatt bete främst kring Pavikens östra strand och på stadsvallen är väsentligt för att bevara och främja riksintressets värden.
• Bebyggelse i och i nära anslutning till fornlämnings­ miljöer bör undvikas.

Motivering

Kustnära handelsplats med fornlämningar som visar spår från påbörjad stadsstruktur i Västergarn. Hamnanläggningar på Kronholmen och i den tidigare havsviken Paviken som återspeglar en betydelsefull hamn och handelsplats från vikingatid. Fornlämningsmiljöerna visar på att handelsplatsen utvecklades med försvars-­ och hamnanläggningar från medeltid och framåt. (Handelsplats, kommunikationsmiljö).

Uttryck för riksintresset

I anslutning till Västergarnsån spår av hamninlopp, vikingatida pålspärrar och kajanläggningar. Längs stor del av östra stranden av Paviken, upp till utloppet för Idån, omfattande spår av vikingatida hamn­ och handelsaktiviteter i form av kulturlager, gravfält och kajanlägg­ ningar. Kyrka, kastal, kyrkoruin och halvcirkelformad stadsvall från medeltiden vid Västergarn. Den halvcirkelformade stadsvallen som tydligt avgränsar Västergarns centrala, medeltida delar mot omkringliggande land men med en öppenhet mot kusten. De öppna vyerna över Paviken från väst och söder som bildar grund för förståelsen av Paviken som tidigare havsvik och medeltida hamnplats. Det visuella sambandet mellan Paviken i öster ut mot näset, den skyddande landtungan, samt Kronholmen ut mot havet. Fiskerännor i Pavikens utlopp. Försvarsanläggningar i form av skans och skyttevärn, samt inseglingsanordningar, farled och hamnanläggningar. Fyrplats från 1800-­talet.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder samt Mångfunktionell bebyggelse vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Mångfunktionell bebyggelse (R1, R2 och R3). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena 

Ställningstagande

• I efterkommande planering för områdena R1, R2 och R3 är det särskilt viktigt att utreda påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön med bland annat klostermiljö och herrgårdsmiljö.
• Marken utgörs av jordbruksmark inom R1 och R2. Inom de här områdena föreslås bostadsförsörjning prioriteras som allmänt intresse före jordbruk som allmänt intresse. Föreslagen markanvändning R1 och R2 ska ges företräde framför riksintressets uttryck som innefattar herrgårdens tillhörande odlingslandskap.
• Stor restriktivitet gäller vid eventuell ny bebyggelse i området kring klostret.
• Området bör hållas tillgängligt genom skötsel och bete

Motivering

Centralbygd och klostermiljö av mycket stor betydelse som gotländskt rätts- och maktcentrum från järnåldern till 1700–1800-­talen. Plats för det gutniska alltingets årliga möten samt för det år 1164 grundade cistercienserklostret. Efter reformationen plats för kungsgård och residens för öns landshövdingar. Efter det att anläggningen hade förlorat sin användning som residens ny användning inom Kronan, bland annat som militärförläggning och krigsflygfält under andra världskriget samt förråd därefter. (Centralbygd, klostermiljö, fornlämningsmiljö, herrgårdsmiljö, trädgård).

Uttryck för riksintresset

Roma medeltida sockenkyrka, ruiner av cistercienser­ klosteranläggning och kyrka samt delvis bevarade fiskdammar. Kungsgård och residens för landshövdingen, uppbyggt av material från klostret, med manbyggnad, dubbla flyglar och stora ekonomibyggnader med inslag av medeltida murverk. Trädgårdsanläggning och ett system av alléer från tidigt 1700-­tal och utökade under 1800-­talet. Alléträd som lind och lönn. Storskaligt odlingslandskap hörande till godset/arrendegården. Klostrets, senare kungsgårdens avskilda och samtidigt på avstånd framträdande belägenhet i det storskaliga odlingslandskapet. Systemet av skuggande alléer, sammanstrålande mot kungsgården, med huvudallén som axel mellan sockenkyrka och huvudentrén på kungs­gårdens Corps­de­logi (manbyggnad). Luckan i huvudaxelns trädrader som visar krigsflygfältet under andra världskriget. Arrendegårdens tjänstebostäder i anslutning huvudallén.

 Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Besöksanläggning och LIS-område (Su1). Föreslagen markanvändning föreslås kunna samexistera med uttryck för riksintresset. Riksintressets värden säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Enligt översiktsplanen ska Majstregården ges utrymme att utvecklas (Su1), vilket anses kunna främja bygden och göra kulturmiljön mer tillgänglig för besökare.
• Fortsatt traditionellt brukande av jorden. Utökat bete så att mesta möjliga mark utanför åkerjorden betas.
• Underhåll och återuppbyggande av det omfattande hägnadssystemet av stenmurar.
• Det är av stor betydelse för riksintresset att det öppna landskapet i området bibehålls. Statliga stöd kan även främja skötsel av exempelvis ängs- och betesmarker. Statligt stöd för utveckling av natur- och kulturvärden kan även ge bättre förutsättningar för bevarande av det historiska landskapet som exempelvis stenmursupprustning.
• Ingen nybebyggelse bör tillåtas utom för åretruntboende och jordbrukets behov och i förekommande fall skall denna utformas i enlighet med bygdens tradition.
  
• Vid täktverksamhet måste stor hänsyn tas till naturvärdena.

Motivering

En perifert belägen socken med ett för Gotland säreget och storslaget kustnära odlingslandskap som är öppet, kuperat och med stora delar välhävdade alvarmarker. Landskapet har ålderdomlig prägel med få förändringar i markanvändning efter 1700-talet och är rikt på fornlämningar och välbevarade hägnader. Centralt i socknen finns ett mindre sockencentrum med medeltida kyrka, kastal, före detta skola och fattigstuga. Utmed kusten fiskelägen, fyrplats och stenbrott med anknytning till jordbrukets binäringar. Gårdsmiljöer från främst 1800-talet präglad av lokala byggnadsmaterial som sten, kalk och tak av sandsten eller ag. (Odlingslandskap, sockencentrum kustmiljö, kyrkomiljö, kvarnmiljö).

Uttryck för riksintresset

Omfattande spår från förhistorisk tid i form av lämningar från stenålder till medeltid. Stenåldersboplatser finns vid Hoburgen och Skoge. Bronsåldersrösen av­ tecknar sig mot den forna kusten, framför allt i områdets sydöstra del, och mindre gravfält och enstaka gravar återfinns ute på hällmarkerna och i gränszonen mellan inägor och utmark. Medeltida bebyggelselämningar och hålväg. I kustzonen finns ovanligt många stenblock med slipytor och sliprännor. Såväl längst i öster som i väster finns små fiskelägen med ett förhistoriskt ursprung, där platsen vid Rivet kan ha fungerat som hamn under vikingatid. Enstaka strandbodar i sten eller trä på den flacka, öppna kusten. Ruin av livräddningsstation och fyrplats. Medeltida kyrka med runristade gravhällar, medeltida bebyggelselämningar bland annat prästgårdsruin och en av Gotlands största kastaler. Skolhusmiljö och sockenstuga. Spridd gårdsbebyggelse i sten från 1800-talet, varav en del med flistak och ekonomibyggnader med agtak.

Omfattande system av stenmurar runt ägorna, utmed vindlande vägar och på alvarmarkerna. Grusvägar kantade av stenmurar. Den markanta klintkanten Husrygg kusten som skiljer alvar- och jordbruksmarkerna från stranden på västra sidan. Vägen mot Hoburgen utmed klintkant mellan alvar- och åkermark. Sandstensbrott för bland annat slipsten, särskilt påtagliga längs den västra kusten. Lambgiftar och sexkantiga väderkvarnar av sten i utmarken. Gårdsbebyggelsens placering, huvudsakligen längs vägarna och på kanterna på ömse sidor om en uppodlad, flack dalgång samt i övergången mellan inägor och utmark. Kyrkomiljöns framträdande placering på en höjd. Ett helt obebyggt betespräglat, öppet hedlandskap öster om Skoge och Ottes.

 Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder och Areella näringar vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riks­ intresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markanvändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Vm1). Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under för­ utsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Del av Sammanhängande bostadsbebyggelse (Vm1) anses kunna prövas inom riksintresset under förutsättning att bebyggelsens utformning anpassas med hänsyn till platsens befintliga kulturvärden.
• Stor restriktivitet gällande ny bebyggelse i området.
• Ersättningsbebyggelsen måste anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
• Området bör fortsätta betas för att undvika igenväxning.

Motivering

Välbevarade ensamgårdar med tydliga spår av en kontinuerlig bosättning sedan järnålder. Ett småskaligt odlingslandskap med välavgränsade åkrar, ängen och betesmarker och omgärdade av stenmurar. Landskapet längs vägen förbi gårdarna Gervalds och Sippmanne, är öppet och överskådligt och ramar in bebyggelsen med tillhörande inägolandskap vilket ger en belysande bild av en typisk landskapsstuktur från 1700- och 1800-talen. Fiskeläge med rötter i vikingatid visar på fiskets stora betydelse för näringsfånget. (Ensamgård, odlingsland­ skap, fiskeläge, fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset

Fornlämningar i form av gravfält, ett flertal husgrunder och stensträngar från järnåldern. Ruiner efter den medeltida gården Sippmanne samt medeltida grindstolpar. Öppet och kuperat åker- och hedlandskap samt gårdsbebyggelse från 1800-talet i sten under tegel- och flistak. Manbyggnader med bakbyggen och sidoljusfönster vid huvudentrén (smala fönster på ömse sidor) och små vindsfönster på gavlarna. Stenmurar kantar vägarna och hägnar in åker- och betesmarken. Väderkvarnar, varav någron som ruin, med sexkantig planform och lökkupol, vilket är typiskt för området. Strandbodar i sten med flistak. Gårdarnas inägor, omgivna av stenmurar och sammanbundna med äldre vägar. Det nära sambandet mellan gårdarna och fiskeläget vid Bjärgeslänningar. De smala och raka lagaskiftesvägarna i öst-västlig riktning som leder ner till kusten och vägsträckningen parallellt med kusten utmed gårdarna Stenstugu och Bjärges och söderut ner till Hoburgen.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Befintlig Sammanhängande bostadsbebyggelse och Mångfunktionell bebyggelse som förväntas fortsätta, vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Utveckling föreslås inom området genom markanvändningen Ny Mångfunktionell bebyggelse (V32) vid befintlig hamn som ska utredas för klimatanpassning. Inom Ny Mångfunktionell bebyggelse (V33) föreslås utveckling av idrott och skola. Inom Ny Mångfunktionell bebyggelse (V23) föreslås park. Inom Ny Mångfunktionell bebyggelse (V18) föreslås en utveckling av handel, kontor, verksamheter, kultur och framför allt bostäder.

Föreslagen markanvändning föreslås kunna samexistera med uttryck för riksintresset. Riksintressets värden säkerställs genom ställningstagandena.

Hansestaden Visby har varit upptagen på Unescos världsarvslista sedan 1995. Världsarvsstatusen ska beaktas i allt utvecklings-, förändrings- och planeringsarbete. Att Hansestaden, det vill säga staden innanför murarna och dess omedelbara omgivning, är och förblir en levande och attraktiv plats året runt är viktig i utvecklingen av hela Gotland. Människorna i staden, kultur, näringsliv och turism är våra drivkrafter. Att området är ett världsarv gör att riksintresseanspråket är relevant för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Mer om världsarvet Hansestaden Visby och hanteringen av världsarvet i samhällsplaneringen finns att läsa i kapitel 4.3.

Ställningstagande

• Del av utvecklingsområdena för mångfunktionell bebyggelse V33 och V18 ligger i nära anslutning till ringmuren vilken utgör en grund i Visbys autentiska siluett och stadsbild. Exploateringen i området behöver särskilt utredas för att riksintressets värden inte ska påverkas negativt.
• Del av utvecklingsområdena för mångfunktionell bebyggelse V32 och V23 anses kunna prövas inom riksintresset under förutsättning att eventuell förändring av miljön anpassas med hänsyn till platsens kulturvärden.
  
• Vid exploatering inom området som kan innebära en negativ påverkan, bör höjder, volymer och dess påverkan på världsarvsvärdet särskilt studeras och bedömning göras med utgångspunkt i en HIA-Heritage Impact Assessment.
  
• Detaljplanen och byggnadsordningen tillämpas och följs för att säkerställa riksintressets värden.
• Arbeten utförs med respekt för originalet och genom användning av traditionella metoder och material.
• Alla tidsskikt i stadsmiljön så som byggnader, parker och gröna rum respekteras.
• Försiktighetsprincipen ska gälla där det råder tveksamheter kring åtgärder och ingreppens påverkan på riksintresset.
• Hänsyn tas till Visbys autentiska siluett och stadsbild vid exploatering i anslutning till riksintresset. Zonen utanför ringmuren som ingår i riksintresset behålls obebyggd.
• Befintlig parkmark, begränsningar i höjd och byggrätt i gällande planer bör även fortsatt gälla. Siktlinjer och utblickar in mot och utifrån ring­muren och domkyrkan bör beaktas i all kommande planering.

Motivering

Unik tidigmedeltida muromgärdad stad, Östersjöhandelns ledande metropol t.o.m. 1200-talets slut. Hansans födelsestad som i planmönster och bebyggelse ännu väl speglar handel, hantverk och sjöfart samt stadens förvaltningsfunktioner och sociala förhållanden från medeltid fram till modern tid. (Stadsmiljö, Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset

Medeltida gatunät och tomtstruktur i det centrala stadsområdet och ett nät av infartsvägar utanför detta. Mariakyrkan, kyrkoruiner och medeltida stenhus. Försvarstornet Kruttornet vid platsen för den medeltida hamnen samt ringmuren med vallgravar och en obebyggd zon där utanför. Lämningar av Visborgs slott. Stadsbebyggelse i sten och trä från 1600–1800-talen. Småhusbebyggelse och bevarad planstruktur som under 1700- och 1800-talen växte fram på Klinten och utmed de gamla vägsträckningarna runt det medeltida bebyggelseområdet. Parker och grönstråk. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residens- och domkyrkostad. Medeltida kulturlager. I området ingår även: Under staden finns boplatslämningar från stenåldern. Kalkugnar.

Inom området föreslås i huvudsak markanvändningen Landsbygder, Areella näringar och Sammanhängande bostadsbebyggelse vilket bedöms ligga i linje med riksintressets motivering och uttryck för riksintresset. Ny bebyggelse föreslås inom området genom markan­ vändningen Sammanhängande bostadsbebyggelse (Ög5, Ög8, Ög13, Ög14, Ög12) Mångfunktionell bebyggelse (Ög18, Kh1, Kh2, Kh3, Kh4, Kh5, Kh6, Kh7) samt LIS-områden. Föreslagen markanvändning föreslås ges företräde framför riksintressets avgränsning under förutsättning att uttryck för riksintresset bevaras, vilket säkerställs genom ställningstagandena.

Ställningstagande

• Riksintresset behöver tydligare preciseras geografiskt.
• Inom riksintresset finns områden som redan idag till viss del är ianspråktagna, exempelvis kring Katthammarsvik strand och hamn (Kh7) och Herrviks hamn (Ög18). Utvecklingsområdena anses kunna prövas inom riksintresset under förutsättning att bebyggelsens utformning anpassas med hänsyn till platsens befintliga kulturvärden
• Nytillkommande bebyggelse för permanent boende bör anslutas till den befintliga bebyggelsen eller tätorterna. För övrigt bör stor restriktivitet vid nybebyggelse råda.
  
• All ny bebyggelse bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
• Förändring av landskapet genom olika slag av exploatering bör ej tillåtas.
• Fortsatt traditionellt brukande av mark och skog samt ökat bete önskvärt.

Motivering

Kustnära, öppna och överblickbara odlingslandskap med välbevarade gårdsmiljöer med i många fall förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet sedan bronsålder. Fornlämningsmiljöer med fornborgen på Grogarnsberget och sentida kustvärn visar på områdets strategiska läge vid havet i öster. Området är präglat av kalkbrytning med spår av anläggningar för produktion och utskeppning 1700- och 1800-talen, därtill en av Gotlands få herrgårdslika anläggningar, Katthamra. Välbevarade fiskehamnar och fiskelägen visar på fiskets betydelse som väsentlig näring för bygden.

Uttryck för riksintresset

Fornborgen Grogarnshuvud, stora rösen på hällmarkerna och husgrunder från järnåldern i ängena. Medeltida kyrka. Gårdar med parstugor i sten och vinkelbyggda ladugårdar i östgutnisk stil. Skans, båtmanstorp och sojden (tjärdalar) samt kustvärn och försvarsanläggningar från andra världskriget längs kusten från Grogarnshuvud till Sysne. Fiskehamnar och väderkvarnar i sten på höjder i öppet odlingslandskap. I Katthammarsvik högreståndsmiljöer med gårdsbebyggelse och arbetarbostäder från 1700-­ och 1800-­tal, bland annat kalkpatrongårdarna Borgvik och Katthamra samt länsmansgård. Sommarnöjet Annas Nöje och bebyggelse med koppling till Katthammarsvik som semesterort. Stenbrott, kalkugnar och kalkutskeppningshamn i skyddad vik. Ett varierat landskap, präglat av åker, betesmarker och skog samt närheten till hav och hamn och där kalkbrytning och ­hantering har avsatt åtskilliga spår av stenhantering. Klintar vid kusten och inne på land, som ger landskapet en varierad karaktär och skyddade vikar, vid exempelvis Herrviks hamn och Färseviken på ömse sidor om Grogarnsberget.