Sök

3.4.9 Katthammarsvik

Katthammarsvik har hundraåriga anor som bruksort för kalkstensindustrin, fisket och de senaste femtio åren även för turismen

  • Översiktsplanen innefattar flerfamiljshus, radhus, men även friliggande villor om ca 80 nya bostadsenheter. Bostadsbebyggelsen bör kunna kombineras med icke störande verksamheter.
  • Exploateringar utöver föreslagna utvecklingsområden saknar kapacitet för anslutning till allmänt vatten och avlopp. Vidare storskaliga investeringar i vatten och avloppsinfrastruktur beräknas vara möjligt efter 2040.

Katthammarsvik har hundraåriga anor som bruksort för kalkstensindustrin, fisket och de senaste femtio åren även för turismen. Detta har satt en särskild prägel på bebyggelsen där gamla kalkstenspatronsgårdar samsas med mindre torp, trävillor och sommarstugor. Detta förslag för utveckling av Katthammarsvik vill möjliggöra för ny bebyggelse och näringslivsutveckling. Översiktsplanen pekar ut områden för nyetablering av både villor och flerfamiljshus liksom områden för komplettering. Syftet är att genom ett möjliggörande av ny bebyggelse bidra till inflyttning och att bibehålla och utveckla befintlig service.

Översiktsplanen föreslår även ett så kallat LIS-område (Landsbygdsutvecklingsområde i strandnära läge) inom Katthammarsvik för att möjliggöra näringslivsutveckling och stärka samhället som serviceort och öka dess attraktivitet både som boende-­, arbets-­ och besöksort. Översiktsplanen pekar ut förslag till ändrad/ny markanvändning samt de markområden där den pågående markanvändningen och/eller gällande byggnadsplan är styrande.
Stor vikt har lagts vid det sociala perspektivet i översiktsplanen och en sociotopkartering genomfördes inom ramen för framtagande av FÖP Östergarnslandet och Katthammarsvik 2025, vilken kommer att ersättas av denna översiktsplan när denna vinner laga kraft.

Katthammarsvik har en stark bykaraktär. Föreslagna områden för exploatering förstärker den bebyggelsestruktur som Katthammarsvik har idag och som är ett resultat av hur samhället historiskt växt fram. Bebyggelsen samlas utefter och i anslutning till samhällets huvudväg – Jacob Häggs väg, och som förtätning kring de äldre centrala delarna kring sockencentra vid Östergarn kyrka och gamla skola. En utveckling av bostäder längs Lassar Kviar i höjd med idrottsplatsen sammanbinder tydligare tre målpunkterna i dagens samhälle, livsmedelsaffären, kyrkan/företagshotell/restaurang och hamnen/badplatsen.

Översiktsplanen redovisar några områden med en markanvändning som inte är förenlig med gällande byggnadsplan från 1970. En bedömning har gjorts utifrån dagens behov vilket resulterar i att byggnadsplanen bör ändras för dessa platser. Även områden som inte tidigare varit planlagda har föreslagits. Genom att bebyggelsen hålls samlad kan det omgivande landskapet hållas fri från bebyggelse. Närheten till naturen är en stor kvalité för både boende och besökare. Bebyggelsen i Katthammarsvik idag är mycket varierad i utformning och byggnadsstil. Här blandas gamla kalkpatrongårdar med villor, radhus och enklare sommarhus.

  • Den sammanhållande karaktären för samhället är den låga bebyggelsen (max 2 våningar) vilket även fortsatt ska vara tongivande för Katthammarsvik.
  • Tillkommande bostads-­ och servicebebyggelse bör också anpassas till och underordna sig den befintliga miljön.
  • Flertalet av de utpekade områdena ligger i skogsmiljö. En skoglig karaktär på dessa tomter ska därför eftersträvas.
  • Vid bygglovspliktiga ändringar av särskilt värdefull bebyggelse ska projektering bygga på en antikvarisk förundersökning.
  • Komplettering i en särskilt värdefull bebyggelsemiljö kräver en anpassning till den befintliga bebyggelsen vad gäller placering, skala och utformning. Projektering ska inledas med att byggherren beställer en antikvarisk förundersökning för att på ett tidigt stadium utreda kulturmiljöns specifika värden och förutsättningar.
  • Förutom de riktlinjer som föreslås i respektive utvecklingsområde gäller översiktsplanens övergripande riktlinjer i kap 2.
  • Inom föreslagna nya utvecklingsområden ges möjlighet att etablera verksamheter som går att kombinera med boende. Områdena är schematiskt utlagda på plankartan. Exakta gränser för möjlig exploatering klarläggs i detaljplaneskedet efter platsens förutsättningar.

  • Lägsta golvnivå minst 50 cm över omkringliggande mark. Detta gäller även för områden som inte ligger i direkt anslutning till kusten.
  • Källarlösa hus.
  • Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).
  • För att förhindra översvämningar till följd av överbelastade ledningsnät bör ett riktmärke vara att avrinning ej ökar efter exploateringen utan företrädesvis minskar.

En mer detaljerad avvägning mellan olika intressen görs i detaljplaneskedet.

Översiktsplanen möjliggör för en etablering av naturstråk längs havet. Se beskrivning under LIS-område.

För att förbättra möjligheten att ströva längs havet från småbåtshamnen till Vike föreslås ett naturstråk längs med kusten. Det skulle också kunna knyta samman de rekreationsstråk som idag går genom Ojselhagen ner mot havet. Det föreslagna LIS-området möjliggör för en expansion av befintliga verksamheter liksom för nya i första hand verksamheter kopplade till besöksnäring. Eventuell tillkommande bebyggelse bör vara i karaktär med fiskeläget och hållas till max 1 plan. Siktvyer mot Annas Nöje bör tas i beaktande. Då markområdet ligger lågt bör geotekniska/ hydrologiska undersökningar genomföras vid detaljplaneläggning. Bostäder är ej lämpligt. En möjlighet är även att flytta parkeringen hit som kan kombineras med uppställning av husbilar samt busshållsplats, för att på så sätt möjliggöra för en annan markanvändning i anslutning till pirområdet. Byggnadsnämnden har antagit Riktlinjer för fiskelägen (BN 2013-11-13 §251).

I Katthammarsvik har invånarna nära till grönområden och till havet. Det präglar livet för invånarna i Katthammarsvik och speglas i sociotopkarteringen då många uppskattar naturen och de anlagda grönstråken och promenadvägarna som finns i Katthammarsvik såsom Amiralens väg och slingan i prästskogen. I sociotopkarteringen framkom en vilja att kunna röra sig närmare havet. I översiktsplanen uppmuntras därför ett naturstråk längs med havet i Katthammarsvik. Vid exploatering längs med havet bör möjligheterna för att tillgängliggöra stranden och havet ytterligare ses över. Grönstrukturen är viktig som social mötesplats men också för växt- och djurliv och som ekosystemtjänst genom exempelvis fördröjning av dagvatten. I översiktsplanen pekas Ojselhagen ut som rekreationsområde för att säkerställa invånarnas tillgång till tätortsnära natur. Det innebär att åtgärder för att tillgängliggöra den tätortsnära skogen uppmuntras samt åtgärder som underlättar möjligheten att ta sig ut i Ojselhagen/skogsområdet. Rekreationsområdet är ett resultat av sociotopkarteringen där det pekades ut som ett område med många stråk och flertalet sociotopvärden. I översiktsplanen står det kvar som rekreationsområde för att peka på vikten av att bevara och stärka detta vid framtida exploatering. Möjligheten att ta sig ut i Ojselhagen är en fråga som i samband med detaljplaneläggning bör beaktas.

Utvecklingsområden

Beskrivning

Området är idag en del av skogsområdet Ojselhagen med en höjdrygg i södra delen. Det är gångavstånd till affär, kollektivtrafik och rekreationsområde.

Ställningstagande

Exploatering ska ske genom detaljplaneläggning. Här föreslås flerbostadshus i två våningar med utvändiga entréer i skoglig miljö anpassade till terrängen. Det är viktigt att behålla en tydlig skogsridå mot äldreboendet men med koppling till den låga radhusbebyggelsen i öster. Området kan angöras via förlängning från Ganneväg som kopplas ihop med Estrids väg. Eventuellt kan enstaka friliggande villatomter tillkomma utmed den nya anslutningsvägen mellan Ganne väg och Estrids väg. För bebyggelse i skogsmiljö förespråkas träpanel i dov kulör. Bebyggelsen bör anpassas till naturen. Ca 15-­20 lägenheter kan tillkomma samt eventuellt enstaka tomter för friliggande villor. En komplettering av redan befintlig radhusbebyggelse/flerbostadshus kan vara en möjlig utveckling. Det är av stor vikt att möjligheten att ströva genom området kvarstår och att tillgängligheten till rekreationsområdet säkerställs vid eventuell exploatering. Området bör i första hand anslutas till allmänt vatten-­ och avlopp.

Hänsyn

Delar av området riskerar att översvämmas enligt skyfallskartering. Inför en exploatering ska en dagvattenutredning genomföras som både hanterar lokalt omhändertagande av dagvatten enligt dagvattenhandboken och åtgärder vid risk för översvämning. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till förekommande naturvärden.

Beskrivning

Området är idag en del av skogsområdet Ojselhagen.

Ställningstagande

En exploatering av området bör ske genom detaljplaneläggning. Här föreslås friliggande villor på naturtomter. Det är viktigt att bevara tallar och naturmark i möjligaste mån vid exploatering samt behålla en växtlighetsridå mot befintliga villatomter. Träpanel i dova kulörer förespråkas. Tomtstorleken bör därför inte understiga 1200 kvm. Uppskattningsvis kan 16 villatomter tillkomma. Angöring till området föreslås via Tillys väg samt från planlagd angöring en bit norr ut på Jacob Häggs väg. Dessa angöringsvägar kan även göra Ojselhagen mer tillgänglig som rekreationsområde. Området bör i första hand anslutas till allmänt vatten­ och avlopp.

Hänsyn

I anslutning till området finns sankmark vilket bör tas hänsyn till vid exploatering. Det är av stor vikt att möjligheten att ströva genom området kvarstår och att tillgängligheten till rekreationsområdet säkerställs vid eventuell exploatering.

Beskrivning

Området är idag planlagt som parkmark men föreslås som bebyggelseområde för bostäder. En ändring av gällande detaljplan måste ske vid exploatering.

Ställningstagande

Här föreslås friliggande villor men området lämpar sig även för radhusbebyggelse i 1 1/2 plan. Högre byggnadshöjder anses inte lämpligt med hänvisning till områdets vegetation och bebyggelsemönster. Det är en fördel om möjligheten att röra sig genom området kvarstår samt att utblickar tas tillvara vid eventuell exploatering. För friliggande villor bör tomtstorleken inte understiga 1500 kvm för att bibehålla den befintliga bebyggelsekaraktären i området. Området bör i första hand anslutas till allmänt vatten­ och avlopp.

Hänsyn

Inom området kan det finnas blöta och låga partier. Vid en exploatering bör den äldre ängs- och hagkaraktären beaktas. Vid planläggning bör även bevarande av grön korridor för flora och fauna liksom för sociala värden beaktas.

Beskrivning

Området är idag planlagt som parkmark men föreslås som bebyggelseområde för bostäder.

Ställningstagande

En ändring av gällande detaljplan måste ske vid exploatering. Här föreslås friliggande villor men området lämpar sig även för radhusbebyggelse i max 1 1/2 plan. Plan­ läggning får utreda i vilken omfattning ny exploatering kan vara möjlig i förhållande till exempelvis bevarande av öppenhet och placering i förhållande till vägen samt naturvärden. Ett planuppdrag finns och ett detaljplanearbete pågår. Vatten och avlopp avses lösas genom an­ slutning till Nyhagen Vatten och Avlopp AB.

Hänsyn

Ny exploatering bör ske restriktivt eftersom områdena delvis omfattas av alvarmark och därför innehåller höga naturvärden samt värden för friluftslivet utifrån det strandnära läget och de oexploaterade öppna landskapen. En sådan exploatering utifrån dessa riktlinjer är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande från den tidigare fördjupade översiktsplanen från 2017.

Beskrivning

Området sträcker sig på båda sidor av Lassar Kviar. Större delen av området är kraftigt igenvuxet på senare tid med sly och enbuskar.

Ställningstagande

Bebyggelseområde där exploatering ska ske genom detaljplaneläggning. En ny etablering av bostäder är lämpligt i detta område norr om/ i höjd med idrottsplatsen på båda sidor längs Lassar Kviar. Bebyggelse ska placeras rytmiskt längs vägen liksom befintlig bebyggelse. 1-1½ plan småhus. Inom hela området förespråkas trähus på naturtomt i en färgskala som harmoniserar med naturen. Klintkanten längs Grogarnsberget sätter en tydlig horisont som ställer krav på byggnadernas höjd och placering, samt att de lämnar utblickar mot klinten.

Vatten och avlopp ska lösas enskilt med gemensamhetsanläggning. Anläggningarna ska följa Teknisk handbok VA, Region Gotlands projekterings­ och anläggningsanvisningar för VA­system; detta för att i framtiden vara förberett att kunna ingå i det allmänna verksamhetsområdet med allmänt huvudmannaskap. I dagsläget finns en VA-­aktör som kan erbjuda anslutning till samfällighetens VA­-nät. Uppskattningsvis kan ca 15­-20 bostäder rymmas inom föreslaget bebyggelseområde.

För den östra delen i anslutning till idrottsplatsen gäller följande riktlinjer för detaljplaneläggning:

  • Tillkommande bebyggelse ska hålla distans till och inte inkräkta på de inre delarna av området och dess natur samt till vandringsleden Amiralens väg som löper i ytterkant av området i öster. Närmast tennisbanorna är det även möjligt med turismverksamhet.
  • Inom området förekommer blöta partier, främst i norr, vilket kräver närmare utredningar.
  • En florainventering bör ligga till grund för hur detaljplanen utformas.


För västra delen av området möjliggörs för en glesare exploatering än i den östra delen. Följande riktlinjer gäller vid detaljplaneläggning:

  • Bebyggelse ska placeras så att de stärker skogsbrynet och bidrar till en förstärkning av landskapsrummet.
  • Den äldre mer högresta skogen bör fungera som avgränsning av lokalisering av bebyggelse.
  • Äldre träd ska i stor utsträckning sparas med inriktningen bebyggelse i skog och naturtomter.
  • Norra delen av området mot infarten till Gutenviks gård bör planläggas som naturmark och inte bebyggas utan istället öppnas upp. Att öppna upp området genom bebyggelse på naturtomter gynnar sannolikt naturvärdena på platsen.
  • Det finns både små fuktiga partier och grusalvar i skogen vilka bör lämnas orörda om möjligt vid en exploatering.
  • Det är viktigt ur kulturmiljösynpunkt att bevara landskapsbilden och det pågående betet både mot länsväg 560 och mot Lassar Kviar/Katthammra gård. I utkanterna av det aktuella området där karaktären av högre växtlighet möter betesmark finns ett antal fornlämningarna, bl. a odlingsrösen och stensträngar från 1700-­ och 1800-­tal. Dessa kan i samband med ev. exploatering bättre friläggas och bli ett attraktivt tillskott till boendemiljön.
  • Fornlämningar får inte tas bort.
  • Delar av området är sankt och närmare utredningar krävs för att säkerställa markens lämplighet.
  • Riktlinjer för hänsynsavstånd till lantbruksverksamhet ska följas vid exploatering.
  • En gång-­ och cykelväg kan binda ihop området med Katthammarsviks samhälle.

Hänsyn

Området ingår i värdetrakt för gräsmarker. Större delen av det östra området är utpekat av Länsstyrelsen som ”Kalkgräsmarker” – en naturtyp prioriterad för skydd inom EU. Även om denna mark inte betats på mycket länge är jordtäcket tunnare och igenväxningen går långsammare. Naturvärdena bedöms som något högre men inte omistliga. En florainventering bör ligga till grund för hur detaljplanen utformas. I den västra delen finns ett skogsområde som är utpekat som ”Västlig Taiga” ­ en naturtyp prioriterad för skydd inom EU. Äldre träd ska i stor utsträckning sparas med inriktningen bebyggelse i skog och naturtomter. Det finns både små fuktiga partier och grusalvar i skogen vilka bör lämnas orörda om möjligt vid en exploatering.

Det är viktigt ur kulturmiljösynpunkt att bevara landskapsbilden och det pågående betet både mot länsväg 560 och mot Lassar Kviar/ Katthammra gård. I utkanterna av det aktuella området där karaktären av högre växtlighet möter betesmark finns ett antal fornlämningarna, bl. a odlingsrösen och stensträngar från 1700-­ och 1800-­tal. Dessa kan i samband med ev. exploatering bättre friläggas och bli ett attraktivt tillskott till boendemiljön. Fornlämningar får inte tas bort. Delar av området är sankt och närmare utredningar krävs för att säkerställa markens lämplighet.

Riktlinjer för hänsynsavstånd till lantbruksverksamhet ska följas vid exploatering. En exploatering utifrån dessa riktlinjer är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande från den tidigare fördjupade översiktsplanen från 2017.

Beskrivning

Området ligger sydväst om befintlig bebyggelse vid Haralds hage och utgörs idag av betesmark och skog och kan utgöra ett tillägg till Katthammarsviks samhälle. Det gränsar till ett strövområde med välanvända gångstråk som kopplar samman havet med grönytor kring Katthamra gård.

Ställningstagande

Område där viss komplettering av bostäder kan ske genom bygglovsprövning eller detaljplaneläggning utmed vägen samt i dess närhet. Tillkommande bebyggelse bör följa nuvarande bebyggelsemönster och varsamt placeras i landskapet. Öppna delar av området bör bevaras. I anslutning till området finns ett välanvänt gångstråk, detta bör tas hänsyn till vid en exploatering. Vid bygglovsprövning ska särskilt naturvärden beaktas för lämplig lokalisering. Området är igenvuxet och öppna kalkgräs­ marker finns endast fläckvis i området.

I dagsläget är det ej möjligt att ansluta tillkommande bostäder till allmänt VA. Enskild/ samfälld vatten-­ och avloppslösning och provpumpning och redovisning av vattenkvalitet krävs. Anläggningarna ska följa Teknisk handbok VA, Region Gotlands projekterings-­ och anläggningsanvisningar för VA-­system; detta för att i framtiden vara förberett att kunna ingå i det allmänna verksamhetsområdet med allmänt huvudmannaskap.

Hänsyn

Vid eventuell exploatering ska särskilt naturvärden beaktas för lämplig lokalisering. Området är igenvuxet och öppna kalkgräsmarker finns endast fläckvis i området. Vid en eventuell exploatering bör hänsyn tas till befintligt gångstråk.

Kontakta oss

Frågor om översiktsplanering

Max Sundberg Wallman
Översiktsplanerare
Telefon: 0498-26 91 75
E-post: max.sundberg-wallman@gotland.se

Emil Persson
Översiktsplanerare
Telefon: 0498-26 96 39
E-post: emil.persson02@gotland.se

Sidinformation

Senast uppdaterad:
1 april 2026

Sidfot

Sidfot logga

Kontakta Region Gotland

Välkommen att kontakta oss via telefon eller e-post.

Öppettider idag:  07.00 – 17.00