3.3.16 Fårö

Beskrivning

Området är beläget sydost om färjeläget utmed vägen mot Ryssnäs. Bebyggelsen omges av sammanhängande odlingsmark ner mot Moravik. Längre söderut finns glesbevuxen betad skog som i väster gränsar till ett större obebyggt hedlandskap. Bebyggelsen i området är av blandad karaktär. Här finns större och mindre trä- och stenhus. Av tradition har den äldre gårdsbebyggelsen uppförts i gränsen mellan gårdens inägor (åker och äng) och utmarken (skog och betesmark). Broa tillhör en bördig del av Fårö med större sammanhängande odlingsmarker och där har också gårdsbebyggelsen uppförts mer centralt på ägorna. Vid Graunkullen sydost om Broa finns lämningar och kulturpåverkat landskap från järnåldern samt gårdar och odlingsmarker från 1600-­talet med stort kulturhistoriskt värde. Intilliggande stränder och hedlandskap anses ej tåla någon större exploatering. I området bedrivs jordbruk på bland annat Broa gård som har en av de större ungdjursbesättningarna på Fårö och grönsaksförsäljning i gårdsbutik.

Ställningstagande

Inom område Broa föreslås en möjlig större ny exploatering av grupperad bebyggelse, samt möjlighet till komplettering av enstaka bebyggelse. Då ingen ny bebyggelse bör tillåtas inom det öppna landskapet eller på åkermarken, föreslås en möjlighet att genom detaljplaneläggning etablera en grupp av företrädesvis permanenthus i det övre skogspartiet. Området är till viss del redan ianspråktaget och anses kunna utvecklas. Närheten till Fårösund samt det vackra naturreservatet Ryssnäs och havet bidrar till en attraktiv boendemiljö. Inom befintlig sammanhängande bebyggelse längs vägen mot Ryssnäs föreslås kompletteringsmöjligheter för enstaka bebyggelse. Denna bör ske på norra sidan om vägen. Ny bebyggelse bör eftersträva en lösning med flera mindre byggnader och/eller uppdelning av byggnadsvolymer istället för enstaka större byggnader och byggnadsvolymer.

I första hand bör vatten och avlopp lösas enskilt via gemensamhetsanläggning. Området har många särskilda förutsättningar vad gäller VA som måste tas i beaktande, exempelvis att alla som tar sig till och från Fårö passerar Broa, och det finns därför behov av såväl besökstoaletter som en mottagningsstation för husvagns­/husbilslatrin.

Hänsyn

Skyddsavstånd till pågående jordbruk samt dess utvecklingsmöjligheter ska beaktas vid exploatering. Förslaget bedöms inte innebära någon konflikt i förhållande till områdets natur­ och kulturvärden om hänsyn tas till traditionellt bebyggelsemönster och landskapsbilden. Vattenförsörjningen lösas med bergborrade brunnar, eventuellt kompletterat med avsaltning. Det är mer fördelaktigt att sprida uttagen på flera grunda brunnar än från enstaka djupare brunnar p.g.a risken att påträffa salthaltigt vatten. Ur denna aspekt kan således enskild vattenförsörjning vara att föredra framför gemensam vattenförsörjning. Vid gemensam vattenförsörjning bör det därför alltid övervägas att sprida uttagen från fler och mindre djupa brunnar. För avloppshanteringen förordas i första hand sluten tank med vakuumtoalett och bad, disk och tvättbehandling (BDT). BDT­behandlingen utformas efter förutsättningarna på den specifika platsen, om det är särskilt sårbart med mycket tunt jordlager krävs både innesluten behandling och polering.
Utsläpp av blandat avloppsvatten kan endast tillåtas om anläggningen kan utformas och lokaliseras så att det inte finns risk för förorening av grundvattnet. Utsläpp måste i så fall ske i strandzon där lokaliseringen inte kan komma i konflikt med befintliga och nya vattentäkter.

Beskrivning

Då det i ett tidigare skede har bedrivits militär verksamhet på området finns en stor mängd befintlig infrastruktur och byggnader som på ett naturligt och resurssnålt sätt bör nyttjas i planeringen av området. Området kring Ödehoburga gårdar utgörs av både odlad mark och betesmark. Bebyggelsen utgörs av ett antal gårdar och ett fåtal fritidshus. Området ner mot Klintsbrovik (Få 23) har delvis varit militärt skyddsområde och är till största delen därav obebyggt. Stora delar av området har troligtvis under en längre tid varit betat, vilket har skapat speciella livsbetingelser för växtlivet värda att bevara. Delar av området har stora ornitologiska värden vilket också har bidragit till en återhållsam bebyggelse i området. I angränsning till området finns två stora fornlämningsområden med boplatser och gravfält från brons­ och järnåldern samt ödegården Kutamora. Länsstyrelsen ansåg i sitt granskningsyttrande till FÖP Fårö 2025 att förtätning av existerande bebyggelse i den del som ligger utanför riksintresseområdet för naturvård kan genomföras utan att höga naturvärden skadas. Exploatering i detta område bör dock ej ske i området Lansalundar. Området har i länets ängs­- och hagmarksinventering (område 144) erhållit högsta naturvärdesklass. Området omfattas dessutom av Nationell Bevarande­ plan för Odlingslandskapet. De landskap som upptas i denna plan anses som omistliga för Sverige. En fördjupning och vidare utredningar gjordes därför av området på uppdrag av dåvarande byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden godkände 2017 ett Program för Fårö Dämba 1:45 (Klintsbrovik) vars intentioner nu är integrerade i översiktsplanen.

Ställningstaganden

Syftet med bebyggelseutvecklingen är att möjliggöra för ett kvalitativt, naturnära boende i ett till helheten utpräglat kulturlandskap. Naturen utgör lokaliseringsfaktor. Ett förhållningssätt som ställer krav, men som också erbjuder möjligheter att finna de platser i landskapet där placeringen av byggnader är som gynnsammast. Tillkommande fastigheter bör ha en begränsad storlek så mycket naturmark kan sparas mellan husen, storlekarna bör uppgå till max 400 kvm. Naturmarken ingår även fortsatt i stamfastigheten och kvarstår i exploatörens ägo. Grundläggningen för all byggnation behöver utgå från tomtens förutsättningar och leda till så små ingrepp i naturmiljön som möjligt. Placering av byggnader görs på plintgrund eller liknande, då en sådan konstruktion medför minst ingrepp på marken. Och för att behålla intrycket av småskalighet kan byggnaderna med fördel delas upp i fler volymer på varje tomt. Fasadmaterial och kulör på dessa byggnader föreslås vara i naturmaterial och i dova kulörer.

Vatten och avlopp ordnas genom servitut och är knutet till den offentliga verksamheten förlagd i område Få23 Klintsbrovik. Det är viktigt att vatten och avloppsledningar förläggs på ett sätt som inte förstör alvarmarkerna eller dränerar våtare områden. Sannolikt är bästa dragning av dessa i de befintliga småvägarna. Områdets vägstruktur ska vara utformad för en nedtonad trafikmiljö baserad på, så långt det är möjligt, de ursprungliga vägar som finns i området. Tillkommande vägdragningar behöver därför anpassas utifrån aspekten att dessa, på motsvarande sätt befintliga, ges vägbeläggning av grus, naturlig vegetation och berg.

Hänsyn

Vid exploatering ska hänsyn tas till de aktiva jordbruken och dess verksamhet och utvecklingspotential inom området. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till åldriga tallar och andra höga naturvärden, såsom alvarmark. Ny bebyggelse bör ej placeras på åker-­ eller betesmark, utan i skogsområden.

Då militären använt området samt att industri pågått så skall en översiktlig undersökning göras inför en eventuell detaljplaneprocess för att se om vissa områden behöver saneras.

Inför detaljplanering av området krävs förundersökningar av möjlighet till vattenförsörjning och lokalisering och utformning av anläggningar för både vattenförsörjning och avloppshantering. För avloppshanteringen förordas separat uppsamling av toalettvatten med vakuumtoalett och sluten tank, samt BDT-behandling. BDT-behandlingen utformas efter förutsättningarna på den specifika platsen. Om marken är särskilt sårbart med mycket tunt jordlager krävs både innesluten behandling och polering. Det finns också möjlighet att koordinera VA-­försörjningen med område Få23 Klintsbrovik.

Vid en eventuell exploatering bör hänsyn tas till riks­intressena på platsen. Området omfattas helt av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken för Naturvården samt delvis för Kulturvården. Förutsättning för bevarande av riksintresset för naturvård är bland annat att karaktären av ett orört landskap bibehålls. Ny bebyggelse bör därför inte lokaliseras i det öppna landskapet. Området omfattas även av riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken för Friluftslivet. Området har i länets ängs-­ och hagmarksinventering fått högsta naturvärdesklass och omfattas av den Nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Det innebär att odlingslandskapet är omistligt för Sverige. Våtmarkskomplexens bevarande kräver ett skydd mot alla former av dränering. Riksintresset för Kulturvården är även det kopplat till det odlingslandskap som har rötter i en förhistorisk tid som bär prägel av 1700-­talets markanvändning. Riksintresse enligt miljöbalkens 4:e kapitel avser att säkerställa en god hushållning där markanvändningen inte påtagligt hämmar friluftslivet i området.

Länsstyrelsens yttrande

Bebyggelseområde Få18 (Ödehoburga) omfattas av riksintresseområde Nordvästra Fårö (NRO09004) - ett större sammanhängande och i stort oexploaterat naturområde, vilket även utgör dess riksvärde. Förutsättningar för bevarande är bland annat att karaktären av ett orört landskap bibehålls. Länsstyrelsen bedömer att exploatering av området medför en påtaglig skada på riksintresset.

Beskrivning

Området avgränsas i söder av landsvägen mot Fårö fyr, i öster av Ulla Hau samt i norr och i väster av odlingsmarker. Längre norrut mot Nors övergår området i betesmarker. I området finns en blandad och på sina platser tät bebyggelse, både för permanent boende och för fritidsboende. Bebyggelsen består i huvudsak av småskaliga stenhus. Här finns även Fårös för närvarande enda livsmedelsbutik. Inom området finns fem äldre gårdar som benämns Ajke grannlag. Det innefattar gårdarna Butleks, Nors, Lassor, Auster och Sudergarda. De har en särskild karaktär, troligtvis beroende på att området har en relativt bördig jordbruksmark. Ägorna ligger här mer samlade i en helhet runt gårdarna, och inte splittrade som på många andra platser på Fårö. Samtliga gårdar finns omnämnda redan i slutet av 1500-talet.

Bäst bevarad bebyggelse finns vid Lassor där huvudbyggnaden vid en av parterna är skyddad som byggnadsminne. Ajke grannlag ingår i kärnområde för upplevelse, bevarande och skydd för pågående markanvändning och eventuella kompletteringar inom grannlaget ska följa riktlinjerna för detta. För att öka tillgängligheten till och i området samt säkerheten för oskyddade trafikanter föreslås en utbyggnad av gång-­ och cykelväg mellan Sudersand och Ekeviken. Det finns ett par aktiva jordbruk inom området Lassor­-Sudergarda med främst lammproduktion.

Ställningstaganden

Området har idag en stor variation av bebyggelse allt från stora bondgårdar till små fritidshus där kopplingen till odlingslandskapet är karaktäriserande. I området föreslås möjlig komplettering och förtätning av befintlig bebyggelse och möjlighet till grupper av ny bebyggelse för permanent boende. Grupper av ny tätare bebyggelse föreslås främst i skogspartiet vid Sudergarda mellan vägen och Ajkesträsk. Detta kan prövas genom detaljplaneläggning. Förutsatt att VA går att lösa genom främst gemensamhetsanläggningar, finns det utrymme för en förtätning i området. För att hantera förtätningen utan planläggning är det lämpligt att begränsa antal och stor­lek på byggnaderna i förhållande till tomtstorlek och befintligt bebyggelsemönster.

Nybyggnation bör utgöras av friliggande bostäder eller gårdsbildning med placering i eller i direkt anslutning till skogsbryn. Befintlig vegetation bör därför sparas i så hög utsträckning som möjligt. Vid exploatering ska hänsyn tas till aktiva jordbruk och dess utvecklingspotential samt eventuella krav på skyddsavstånd och jordbruksmark ska ej bebyggas. Nya byggnader bör ha ”Gotlandskaraktär” med rena linjer, utan takkupor, litet takutsprång och eventuellt ljusgrå puts alternativt enklare träbyggnader av uthuskaraktär.

Hänsyn

Inom delar av området kan brunnar i lösa jordlager vara möjliga, i övrigt bergborrade brunnar. Det är mer fördelaktigt att sprida uttagen på flera grunda brunnar än från enstaka djupare brunnar p.g.a. risken att påträffa salthaltigt vatten. Ur denna aspekt kan således enskild vattenförsörjning vara att föredra framför gemensam vattenförsörjning. Vid gemensam vattenförsörjning bör det därför alltid övervägas att sprida uttagen från fler och mindre djupa brunnar. Vid utförande av bergborrade vattenbrunnar bör särskild hänsyn tas till saltinträngningsrisk. Möjligheten att anordna brunnsgallerier där man sprider uttagen över flera grundare vattenbrunnar bör undersökas vid nybyggnation samt även vid sanering av redan saltpåverkade brunnar. Området har begränsade förutsättningar att omhänderta spillvatten. Därför bör endast bad-,­ disk- och tvättvatten (BDT) släppas ut i mark. Vid nybyggnation förordas vakuumtoalett istället för vanlig WC för att minska mängden toalettvatten som samlas upp.

Vid exploatering ska hänsyn tas till aktiva jordbruk och dess utvecklingspotential samt eventuella krav på skyddsavstånd. Öppna odlingslandskap och betesfält ska bibehållas obebyggda.

Beskrivning

Sudersandsviken tillhör det område på Fårö som tidigt kanaliserade turismen. Det har satt sin starka prägel på området med campingplats, stuguthyrning, restaurang och många fritidshus. I stora drag kan sägas att bebyggelsen vid Sudersand kan delas in i två kategorier, en turistisk och en för boende (permanent­ och fritidshus). Utvecklingen för turismen är koncentrerad till den västra delen med en tätare bebyggelse. Inom östra delen finns en del ursprungliga gårdar kvar. Sudersandsviken utgörs av en tre kilometer lång sandstrand med tillhörande dynlandskap. I gällande detaljplan, antagen 1973-01­29, avsågs att ett grönstråk skulle sammanbinda den norra och den södra bebyggelseraden i öst­-västlig riktning. Delar av stråket går över mark där Region Got­land är markägare. Hela stråket är dock inte genomfört och går delvis över privat mark. Ett genomförande kan utgöra en tvärförbindelse mellan de olika turistanläggningarna som ligger söder om gamla vägen.

Ställningstaganden

Ny bebyggelse (permanenthus, fritidshus och/eller uthyrningsstugor) bedöms kunna komma till i rådande bebyggelsemönster. Det är viktigt att vid detaljplaneläggning och bygglovgivning säkerställa passager för allmänheten att gående kunna ta sig ner till stranden från vägen.

Kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp omfattar endast en del av bebyggelsen vid Sudersand. Inom regionen pågår arbete med att hitta långsiktig lösning för dricksvattentillgången för Sudersands området. Ett reningsverk har byggts på privat initiativ. Både vattenförsörjningen och avloppshanteringen inom det befintliga allmänna VA-verksamhetsområdet är i behov av översyn och utveckling. Om VA-­hanteringen inte kan samordnas för flera fastigheter, förordas uppsamling av toalettvatten i sluten tank (med vakuumtoalett) och BDT-­behandling. Ytterligare parkeringsplatser (ytor för transportinfrastruktur, ny i kartan) skulle under badsäsong kunna tillskapas på fastigheten Fårö Vinor 1:37 (Få25) och i östra delen (Få26-­Få28). Vid fortsatt detaljplaneläggning ska parkeringsplatser under badsäsong och passager för allmänheten säkerställas.

Hänsyn

Bebyggelsen ligger i huvudsak längs sanddynerna. Marken mellan dynerna är på många ställen sank eller har högt liggande grundvatten. Det är viktigt att vid detaljplaneläggning och bygglovgivning säkerställa passager för allmänheten att gående kunna ta sig ner till stranden från vägen. Inom Sudersands campingområde finns enskilda byggnader så som uthyrningsstugor, vandrarhem och restauranger som är karaktäristiska för den tidiga turismen på Fårö och Sudersand och därför har ett kulturhistoriskt värde till vilket hänsyn bör tas i samband med förändringar inom området.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen kvarstår vid sitt tidigare ställningstagande för Avanäsets sanddynområde, det vill säga att flygsanddynsområdet i sin helhet är viktigt för att bevara värdena i riksintresseområdet och för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de ingående Natura 2000-områdena.
I Sudersand bör därför inriktningen för utvecklingsområdena vara förtätning av existerande bebyggelse och att bebyggelseområdet inte ska utvecklas ytterligare i någon riktning. Detta för att undvika risk för påtaglig skada på både riksintresset (NRO09003) och Natura 2000-områdena.

Beskrivning

Fårö kyrka ligger vackert nära vattnet vid Kyrkviken på en av öns högst belägna platser. Där korsas vägarna från Fårös gamla och nya ekonomiska centra, Lauter och Sudersand. Lauter var ekonomiskt centrum på Fårö fram till början av 1900-talet. Nu har det mer betydelse som besöksmål, men än viktigare är att vägen leder vidare till raukområdena, ett av de verkligt omtyckta besöksmålen. Kyrkvikens större byggnader och deras funktioner ger platsen en slags officiell eller offentlig prägel. Det är en miljö som med fördel tål att kompletteras med ytterligare bebyggelse som i skala och omfattning är lite större än på andra delar av Fårö. Detta gör Kyrkviken till en naturlig och strategiskt intressant plats att utveckla som centrum för det fasta boendet på Fårö. Även Kyrkvikens läge längs huvudvägen från Broa bedöms som fördelaktigt med tanke på närheten till Fårösund. En närhet som kan komma att upplevas än närmare om det byggs en fast förbindelse mellan Broa och Fårösund. En cykelväg föreslås även mellan Kyrkviken och Sudersand mot Ekeviken.

Ställningstaganden

Under arbetet med FÖP Fårö togs en idéskiss fram hur en utveckling av Kyrkviken skulle kunna se som utgör underlag för kommande utveckling inom området.

Eftersom området ligger strandnära finns möjligheten att kombinera grundvattenuttag med avsaltning vid större exploateringar. Vid gemensam vattenförsörjning bör det övervägas att sprida uttagen från fler och mindre djupa brunnar. Vid en stor nyexploatering i Kyrkviken är bedömningen att det kan bli svårt att lösa dricksvattenförsörjningen med enbart uttag av grundvatten från bergborrade brunnar. Stora koncentrerade uttag av grundvatten medför en större risk för problem med tillgång och kvalitet, och dricksvattenförsörjningen bör i så fall kompletteras med avsaltning av havsvatten.

För avloppshanteringen förordas i första hand separat uppsamling av toalettvattnet i sluten tank med vakuumtoalett och behandling av BDT­-vatten. Om avloppshanteringen kan samordnas för en större exploatering och lokaliseras i kustzonen, så att risk för förorening av grundvattentäkter minimeras, kan också behandling och utsläpp av blandat avloppsvatten vara möjligt.

Vid prövning av detaljplaner och enskilda bygglov så krävs redovisning av vattenfrågan och att inte större uttag görs än vad området tål. Inför beslut om exploatering i Kyrkviken i denna större skala behövs ytterligare utredningar om möjligheterna till VA-försörjning i området. Den befintliga infiltrationsanläggningen bör ses över. Anläggningens behov av åtgärder bör klargöras inför eventuell närliggande nyexploatering eller utökning av befintlig verksamhet vid Fårö kursgård (som är ansluten till anläggningen), för att se vilka möjligheter det finns att koordinera avloppshanteringen.

Hänsyn

Den viktigaste utgångspunkten en ny bebyggelse i Kyrkviken bör förhålla sig till i den befintliga bebyggda miljön är givetvis kyrkan. Stora delar av Kyrkviken berörs av Riksintresset Gotlands medeltida kyrkomiljöer. Det som i beskrivningen lyfts fram som riksintressets värden är främst bebyggelsemiljön närmaste kyrkan med sina ”sakrala funktioner” som prästgård mm. Inget anges om det kulturvärde som kyrkans placering i landskapet innebär. Ur landskapssynpunkt är det dock ändå viktigt att värna upplevelsen av kyrkans monumentalitet båden från norr och söder och utblicken mot havet och den meditativa upplevelsen detta kan ge från kyrkogården.

Eftersom hela området är utpekat som sårbart med avseende på risk för förorening av grundvattnet (mycket tunt jordtäcke) kan infiltration av blandat avlopp utgöra en risk för förorening av grundvattnet. Vid exploatering måste således hänsyn tas till de befintliga enskilda avloppsanläggningarna, särskilt med avseende på lokalisering av vattentäkter. Hänsyn bör tas till alvarmark vid exploatering. Hänsyn behöver också tas till avstånd till befintlig mast.

Länsstyrelsens yttrande

Utvecklingsområde Få19 (Kyrkviken) ligger i delar inom samma riksintresseområde och i delar inom riksintresseområde Södra Fårö (NRO09006). Länsstyrelsen bedömer att det finns en stor risk för att utbyggnad av de delar som idag är oexploaterade medför en påtaglig skada på riksintressena.