3.2.5 Kulturmiljö
Lyssna
Riktlinjer
- Ny bebyggelse planeras med respekt för stadens form, skala och uttryck, från den övergripande nivån till stadsdelen, kvarteret, gatan och ner till den närmaste grannbebyggelsen, vare sig det handlar om byggande i närheten av världsarvet eller i ytterstadens yngre och modernare stadsdelar.
- Vallgravarna och de öppna ytor utanför ringmuren som ingår i världsarvets geografiska avgränsning bör inte ytterligare bebyggas.
- Siktlinjer och utblickar in mot och utifrån ringmuren och domkyrkan bör beaktas i all kommande planering.
- Vid en utveckling av området närmast världsarvet bör en fördjupad analys göras av siktlinjer, vyer och öppna ytor som har betydelse för världsarvets särskilt stora universella värde. Denna analys bör ligga till grund för ställningstagande om möjlig exploatering.
- Grönområden som har betydelse för förståelsen av världsarvets historiska landskap bör även fortsättningsvis hållas obebyggda och öppna.
- En bedömning av påverkan på världsarvsvärdet bör göras i god tid innan beslut om större förändring är tagna, inom och i nära anslutning till världsarvet Hansestaden Visby. Detta för att avgöra om det särskilt stora universella värdet (OUV) påverkas och i så fall om en konsekvensbedömning enligt Unescos riktlinjer behöver göras (HIA – Impact Assessment in a World Heritage Context). Bedömningen görs av Region Gotland.
- För Visby gäller ”Bebyggelsen och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad” som stöd för att tolka förvanskningsförbudet och varsamhetskravet.
.jpg)
Karta. Kartan redovisar miljöer och objekt i Visbyområdet som kan anses ha särskilt höga kulturhistoriska värden enligt 8 kap 13 § PBL.
Världsarvet Hansestaden Visby
De platser som upptagits på Unescos världsarvslista har ett särskilt stort universellt värde- Outstanding Universal Value (OUV) på engelska -som ska garanteras skydd och vård för all framtid. Värdet mäts genom särskilda kriterier, villkor om autenticitet och integritet, samt att det finns skydd och förvaltning som säkerställer världsarvets bevarande.
Kriterium (iv): byggnad och bebyggelsemiljö som illustrerar en speciell period i historien ”Hansestaden Visby är ett utomordentligt exempel på en nordeuropeisk muromgärdad stad vars medeltida form och funktion från sent 1200tal är anmärkningsvärt intakt som en av de viktigaste Hansestäderna mellan 1161 och 1360. Detta återspeglas i den välbevarade stadsmuren, gatunätet, kyrkoruinerna, de medeltida byggnaderna och stadslandskapet.”
Kriterium (v): traditionell mänsklig bosättning som hotas av oåterkalleliga förändringar ”Visby är ett karakteristiskt exempel på en traditionell mänsklig bosättning som har bevarats och vidareutvecklats genom kontinuerlig anpassning till den medeltida stadens form och funktion. Visby har överlevt som en bebodd stad trots socioekonomiska och kulturella förändringar. Det har resulterat i ett stadslandskap där den medeltida muromgärdade handelsstaden bevarats och kompletterats med tydliga årsringar fram till nutid. Funktionell kontinuitet återspeglas genom att stadens historiska roll som residens- och stiftsstad består samt att det finns kommersiella funktioner och bostäder.”
Visionen för hur världsarvet ska utvecklas på ett hållbart och resilient sätt tar avstamp i världsarvets särskilt stora universella värde och hur platsen kan fortsätta vara angelägen och inkluderande för alla, gotlänningar så väl som besökare. Nu och i framtiden ska Hansestaden Visby fortsätta vara en levande och välbevarad världsarvsstad. Här ska finnas en mångfald av människor och funktioner. Det ska finnas möjligheter till ett hållbart affärs- och arbetsliv men också till kreativa möten. Besökare ska få genuina upplevelser genom lokal mat och kultur men också för att här pågår vardagslivet. Målet är att bidra till ett hållbart och resilient samhälle på hela Gotland vilket knyter an till vår regionala utvecklingsstrategi, Vårt Gotland 2040 (RUS).
Förutom de fysiska attributen som stadsmuren och vallgravarna, infartsvägar och gatunät, kyrkoruinerna, medeltida hus, trähusbebyggelsen och den övergripande stadsbilden är det också helt avgörande att Visby förblir en levande stad med blandade funktioner, service för lokalsamhället och med en social mångfald. Privatisering, gentrifiering och ökad turism hotar den funktionella mångfalden och sociala balansen i staden (se RSOUV – Retrospective Statement of Outstanding Universal Value).
Ett av kraven för att finnas med på UNESCO:s världsarvslista är att det finns en organisation för förvaltning med en aktuell förvaltningsplan. I juni 2020 antogs en ny strategi för Hansestaden Visby vars vision lyder: ”Hansestaden Visby -en resurs för Gotland med betydelse för hela mänskligheten”. Strategin innehåller sammanlagt 40 mål, fyra övergripande och 36 tematiska mål. Under 2024 kommer den nuvarande handlingsplanen att uppdateras av världsarvsrådet med en gemensam tvåårig handlingsplan med insatser för att bidra till att förverkliga strategins mål.
Nedan listas de fyra övergripande målen:
- Hansestaden Visbys världsarvsvärde beaktas i allt utvecklings-, förändrings- och planeringsarbete för ett långsiktigt bevarande.
- Hansestaden Visby är en livskraftig, hållbar, säker och attraktiv plats för boende, verksamma och besökare året Världsarvet utgör en resurs och drivkraft i regional utveckling.
- Världsarvet används som plattform för hållbar utveckling utifrån Agenda 2030.
- Aktiv kommunikation och kunskapsuppbyggnad skapar förståelse och engagemang för Hansestaden Visby och världsarvskonventionen hos boende, verksamma och besökare.
Länsstyrelsen och Region Gotland har ett gemensamt ansvar att bevaka och rapportera förändringar som kan tänkas påverka världsarvet negativt till Unescos världsarvskommitté genom vår nationellt samordnade myndighet Riksantikvarieämbetet.
Platsutveckling i världsarvet
En gemensam vision för världsarvet som en plats togs fram under projektet ”Resan mot hållbar Hansestad” (2022-2023);
”Hansestaden Visby är en levande och välbevarad världsarvsstad, fylld av mångfald, möjligheter och genuina upplevelser som bidrar till ett hållbart och resilient Gotland”.
Ett behov av att öka förankringen av världsarvsfrågorna tydligare i ansvariga myndigheters högsta ledning och i världsarvsrådets 15 organisationer identifierades. Samtidigt behövs ett större lokalt engagemang hos allmänheten på hela Gotland för världsarvet. Tillsammans behöver gotlänningarna vara delaktiga i att beskriva vilken plats de vill ha i framtiden och hur man tillsammans skapar hållbarhet och resiliens i världsarvet. Världsarv har potential att bidra till regional utveckling och därmed är det viktigt att koppla ihop världsarvsarbetet med det övergripande arbetet på både lokal och regional nivå. Kulturarv och kulturmiljö är en resurs för en hållbar regional utveckling ur flera perspektiv. En attraktiv innerstad med utvecklade natur och kulturarvsresurser främjar den regionala konkurrenskraften. Det ger en god livsmiljö för boende och företag samt en spännande destination för besökare, vilket stärker attraktionskraften. Visbys status som världsarv är en viktig resurs för hela Gotland, som bidrar till ökad förståelse för hur samhället har utvecklats genom århundraden. En vital stadskärna utgörs av blandade funktioner och användningssätt som möter olika samhällsgruppers behov.
Klimatförändringar påverkar även världsarvet. Hansestaden Visby valdes under våren 2022 ut som pilotprojekt av Unescos rådgivande organ för att utveckla platsens resiliens, eller motståndskraft, på 30-50 års sikt. Resultatet kan lägga grunden för utvecklingen och förvaltning av världsarv och deras socialekologiska system.
I projektet ”Connecting Practices phase IV” tog man fram tre utvecklingsområden som man såg behövde hanteras för att nå större resiliens; anpassning och minskning av klimatförändringar, bibehålla permanent boende i stadskärnan, samt göra det angeläget för boende på Gotland att komma in till Visby innerstad för vardagsaktiviteter. "Att bevara stadens livskraft och identitet trots faktorer som påverkar den, t.ex. sociala förändringar (förändrad befolkningsdynamik) och klimatförändringar".
Detta stämmer väl överens med målen för den antagna strategin för världsarvet. För att kunna avgöra när och hur utvecklingen går åt rätt håll så behöver mätbara indikatorer utvecklas för världsarvet, s.k. trösklar. Dessa bör mäta både materiella värden, så som ex. byggnadernas tillstånd och de immateriella värdena, så som ex. befolkningsstatistik.
Världsarvets avgränsning
Hansestaden Visby omfattar den muromgärdade staden och dess närmaste omgivning med vallgravar och öppna ytor som tillsammans utgör ett område på 105 hektar. I bedömning av påverkan på världsarvsvärden är världsarvets gränser inte det enda avgörande – det är påverkan i sig som bedöms. Världsarvskommittén uppmanar medlemsländer/städer att hantera och begränsa negativ påverkan på det särskilt stora universella värdet (OUV) även utanför det utpekade världsarvet, genom en så kallad buffertzon. Det gäller även den vidare kontexten och kulturmiljön som helhet. I bedömningen ingår också immateriella värden så som upplevelsevärden samt sociala och ekonomiska strukturer.
Idag saknas en sådan buffertzon för Visby världsarv.
Den bör upprättas för att säkerställa världsarvs särskilt stora universella värde i förhållande till eventuell påverkan som sker utanför världsarvets gränser. Upplevelsen av den medeltida staden är sårbart för åtgärder även på långt håll om de påverkar intrycket när man närmar sig staden från land eller hav. En fastställd buffertzon kräver ett beslut av UNESCOs världsarvskommitté och en ansökan ska gå via regeringen som delegerar till berörda myndigheter. Processen finns beskriven i den nationella världsarvsstrategin.
HIA – Impact Assessments in a World Heritage Context
En HIA - Impact Assesment in a World Heritage Conext är en metod särskilt framtagen för att beskriva påverkan på det särskilt stora universella värdet (OUV, Outstanding Universal Value). Påverkan kan ske såväl innanför som utanför världsarvets gränser och det gäller den vidare kontexten och kulturmiljön som helhet, samt upplevelsevärden. Påverkan kan exempelvis vara hur ny bebyggelse utformas när det gäller storlek, volym, placering och materialval i förhållande till de utpekade attributen eller karaktärsdragen i världsarvets särskilt stora universella värde.
Vid utvärdering bedöms världsarvsvärdet utifrån tre aspekter: motiveringen i ett globalt perspektiv kriterierna, tillståndet, det vill säga äktheten autenticitet och helheten integriteten samt hur det kan förvaltas och bevaras till kommande generationer (se RSOUV – Retrospective Statement of Outstanding Universal Value). En HIA möjliggör väl avvägda beslut i syfte att undvika negativ påverkar på världsarvets särskilt stora universella värde, såväl materiella som immateriella värden.
OUV, Outstanding Universal Value, består av alla dessa tre komponenter och attributen är de betydelsebärare som förmedlar och uttrycker världsarvsvärdet. För Hansestaden Visby är de exempelvis:
Attribut
- Stadsmuren med vallgravarna
- Infartsvägar och gatunät
- Kyrkoruinerna
- Medeltida hus
- Trähusbebyggelsen
- Stadslandskapet och den mångfunktionella staden
Visbys stadssiluette har sedan länge medvetet beaktats vid exploatering för att skydda stadsbilden från hav och land. Hänsyn har tagits till hur hög den bakomliggande bebyggelsen kan vara för att inte dra uppmärksamhet från den medeltida stadsiluetten och detta har också slagits fast i gällande detaljplaner.
Stadsmuren med vallgravarna och andra öppna ytor utgör en historisk försvarsanläggning och upplevelsen av den är viktig att värna om och respektera. Den bör inte byggas för eller förminskas och befintliga siktlinjer mot stadsmuren bör beaktas i all planering. Det gäller såväl siktlinjer från synliga partier i stads- och gatubilden innanför stadsmuren likväl som siktlinjer mot världsarv och ringmur från ytterstad, omland och hav. Vid en utveckling av området närmast världsarvet bör en fördjupad analys göras av siktlinjer, vyer och öppna ytor som har betydelse för världsarvets särskilt stora universella värde. Denna analys bör ligga till grund för ställningstagande om möjlig exploatering. Även på tomtmark som allmänheten inte har tillträde till gäller restriktivitet för ny- och tillbyggnader som skymmer ringmuren. Nybyggnad och tillbyggnad bör göras med respekt och hänsyn tagen till upplevelsen av muren och kontakten med världsarvet. Detta beaktas delvis i befintliga planer och förhållningssättet kan också framgent säkerställas i nya detaljplaner.
Visbys historiska landskap är tydligt i vallgravarna andra öppna ytor närmast utanför världsarvets gränser. Detta är spår efter det medeltida landskap och tydliggör kontrasten mellan den täta innerstaden och den glesa ytterstaden. En kontinuerlig anpassning till den medeltida stadens form och funktion har sedan länge präglat utformningen av hela staden. Stadens årsringar som tydliggör dess långa historia och utveckling har resulterat i speciella miljöer med höga kulturhistoriska värden. Arkeologiska lämningar under mark utgör rester av äldre byggnader, gator och vatten- och avloppssystem. Dessa är viktiga värdebärare som riskerar att påverkas vid markingrepp.
Den levande stadskärnan med blandade funktioner är framlyft av Unesco som en del av det universella värdet som utmärker Hansestaden Visby. Med blandade funktioner menas till exempel att det finns permanent boende, arbetsplatser och affärer samt att det är en stiftsstad och residensstad. Det är därför centralt att dessa kvalitéer kan stärkas i utvecklingsfrågor som berör staden. Innerstadens funktion som stadskärna har lång kontinuitet och förändringar av stadens flöden, rörelsemönster, byggnadernas användning, upplåtelseformer och ägandestrukturer kan ha stor påverkan på möjligheten att bibehålla dess vitalitet året runt. Det handlar om en balans mellan användning av staden som besöksmål och livsmiljö. Detta förutsätter en kontinuerlig avvägning mellan olika behov och önskemål och en medvenhet om hur varje beslut påverkar helheten. Användningen av verktyget HIA – Impact Assesment in a World Heritage Context möjliggör för sådana bedömningar och lägger grunden för väl avvägda beslut. HIA skiljer sig från en miljökonsekvensbeskrivning, MKB såtillvida att en HIA har fokus på världsarvs särskilt stora universella värde som helhet. HIA kan göras parallellt med en MKB eller vid alla tillfällen då en fördjupad kunskap behövs om förändringens påverkan på världsarvsvärdet. HIA kan även fungera som ett dialogverktyg med syfte att minska den negativa påverkan på världsarvsvärdet.
Beställaren behöver tillgodose att konsulter som tar fram HIA har dokumenterad erfarenhet av bedömningar av påverkan i förhållande till det särskilt stora universella värdet (OUV).
Strategisk HIA-Impact Assessment in a World Heritage Context
För att kunna bedöma kumulativa effekter av den sammantagna påverkan på världsarvets särskilt stora universella värde utifrån föreslagna utvecklingsytor, i anslutning till världsarvet utanför Visby ringmur, så behöver en helhetsbedömning göras. Detta görs lämpligast med en strategisk Impact Assesment in a World Heritage Context. En strategisk HIA är en övergripande och strategisk konsekvensbedömning för världsarv som kan se på flera utvecklingsytor samtidigt i syfte att vara proaktiv och ge en helhetsbild av de möjliga kumulativa effekterna av föreslagna åtgärder i utvecklingsytorna.
Lagskydd
Ett världsarv omfattas inte av några egna lagar utan ska skyddas genom den lagstiftning som är tillämpbar på nationell nivå. För Hansestaden Visbys del gäller bland annat plan och bygglagen genom en detaljplan med tillhörande byggnadsordning som antogs 2010.
Tillsyn är också ett avgörande verktyg i region Gotlands myndighetsutövning för att följa upp och säkerställa att de kulturhistoriska värdena bibehålls i Visby innerstad och världsarvet Hansestaden Visby.
Visby innerstad och dess direkta omgivning är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken. Genom detaljplaner ska kommunen tillgodose riksintresset för att undvika påtaglig skada. Riksintresset Visby innerstad genomgår för närvarande en översyn av länsstyrelsen som har ansvar för den regionala uppsikten över riksintressena i länet.
Genom kulturmiljölagen skyddas 279 byggnadsminnen i Visby innerstad. Länsstyrelsen beslutar om nya byggnadsminnen och ansvarar för tillsynen och tillståndsprövning vid ändring. Varje byggnadsminne har specifika skyddsföreskrifter och i beslutet om tillstånd har Länsstyrelsen möjlighet att ställa de villkor som krävs för att säkerställa att de kulturhistoriska värdena inte förvanskas. Detta kan till exempel innebära krav på antikvarisk medverkan, kompetenskrav på hantverkare, val av material och metod med mera.
Länsstyrelsen prövar tillstånd för att rubba, ta bort, eller gräva ut fornlämningar som exempelvis krävs för bebyggelse och plantering. Hela Visby innerstad och vallgravarna ingår i fornlämning L1976:5295 (stadslager). Till fornlämning hör ett fornlämningsområde som ska se till att fornlämningen bevaras och har tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. För fornlämningen Visby stadslager är fornlämningsområdet inte gränsbestämt.
Detaljplan och byggnadsordning
Ett världsarv ska skyddas genom den lagstiftning som är tillämpbar på nationell nivå. För Visbys del gäller en detaljplan som antogs 2010. Detaljplanen innehåller bestämmelser som reglerar markanvändning, som ska vara anpassad till kulturvärdena. Den innehåller skyddsbestämmelser som beskriver hur byggnader och byggnadsdelar ska skyddas från förvanskning och på vilket sätt man ska vara varsam vid ändring. Detaljplanen omfattar även en utökad bygglovsplikt för underhåll, mindre fasadändringar och marklov för trädfällning. Detta för att säkerställa att underhåll sker med lämpliga material och metoder samt att karaktärsträd så långt som möjligt bevaras och vid behov ersätts.
Regionen behöver utreda vilka möjligheter det finns att öka tydligheten avseende skydd av bebyggelsen. Sedan detaljplanen antogs har en rad ärenden avgjorts i domstol och dessa utfall behöver vägas in i tillämpningen av planen. Det finns även behov av att undersöka detaljplanens potential när det gäller att främja en levande innerstad genom att kunna pröva lämplighet för hur byggnaderna används dvs. deras funktion. Ett av delmålen i världsarvstrategin för Hansestaden Visby är att ”Balans råder mellan privat och offentligt ägda fastigheter i innerstaden för att värna om en mångfunk tionell innerstad”. Sedan 2010 har den fast boende befolkningen i Visby innerstad minskat från ca 3000 till 2400 (Fastighetsregistret, Lantmäteriet 2024) vilket kan vara tecken på en obalans, då man samtidigt ser en utveckling där många hus ändrar användning från boende till hotell och allt fler restauranger tillkommer.
Omfattningen behöver kartläggas och analyseras för att få en samlad bild av hur situationen påverkar balansen mellan boende, verksamma och besökare.
%20(sida%20179).jpg)
Karta. Världsarvets avgränsning.
Visby ytterstad
De föreslagna utvecklingsområdena i anslutning till världsarvet behöver planeras i ett sammanhang för att tydliggöra den kumulativa effekten på det särskilt stora universella värdet En helhetsplanering behöver tydliggöra hur innerstad möter ytterstad och vilken inbördes relation dessa områden ges. Vid en utveckling av området närmast världsarvet bör slutsatser i kommande strategisk HIA – Impact Assesment in a World Heritage Context vägas in i bedömningen av utvecklingsmöjligheterna för att säkerställa världsarvets särskilt stora universella värde.
En översiktsplan är vägledande för beslut i enskilda ärenden som detaljplaner och bygglov och förhållningssätten är i allmänhet generella. Det innebär att bedömningen i det enskilda fallet påverkas av de kulturhistoriska värdena på platsen i relation till dess omgivningar, liksom av de förändringsbehov som aktualiserats. Kunskapen om Visbys lokala karaktärsdrag, kvaliteter och särarter är därför viktiga utgångspunkter även när mer översiktliga förändringar i staden diskuteras.
Skriften ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000” utgjorde bilaga till den tidigare fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet ”Hela Visby” som vann laga kraft 2010, bilagan bedöms fortfarande vara aktuellt som underlag vid bygglovsprövning och planläggning. Bilagan redovisar övergripande bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag och kulturhistoriska värden i Visby ytterstad, områdes- och epokvis. De redovisade texterna är tänkta att bidra till en gemensam syn på hur dessa värden kan tillvaratas och tjäna som vägledning när staden förändras, förnyas och utvecklas.
Bilagan berör enbart bostäder – villor och flerfamiljshus och behöver kompletteras med en heltäckande inventering av övrig bebyggelse så att Visbys samtliga årsringar finns beskrivna.
Kontakta oss
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 1 april 2026