3.2.2 Stadsbyggnadsprinciper

Visby växer inåt

I Visby finns goda möjligheter att vitalisera, utveckla, bygga ut, bygga samman, länka ihop och ”hela” staden om den tillåts ”växa inifrån”.

Koppla samman

Vissa stadsdelar upplevs ha vaga eller svaga kopplingar till angränsande stadsdelar. Dessa mellanrum kan upplevas som ovårdade och otrygga. Att överbrygga mellanrum i stadsväven kan exempelvis handla om att bebygga ett område med bostäder, skapa ett grönområde eller utforma ett stråk för rörelse. Ett mellanrum kan vara en överdimensionerad parkeringsanläggning eller en underutnyttjad fastighet. Ett mellanrum kan även vara en bullerpåverkad gräsmatta som inte inbjuder till lek eller aktivitet och som har begränsad betydelse för klimatanpassning och biologisk mångfald.

Staden bör upplevas som ”färdig” hela tiden. Med den ”färdiga staden” menas att ny bebyggelse ska ansluta till den befintliga staden så att öar av bebyggelse utan fysisk och social koppling till den övriga staden så långt som möjligt undviks.

Stadsstråk

Vägarna och gatorna utgör viktiga stadsrum och stadsstråk i ytterstaden. Innerstadens gaturum är utformade för gående, medan de områden som tillkommit efter 1960-talet ofta är utformade för bilar. När områden kring gatorna utvecklas bör det ske utifrån de gåendes perspektiv. Att bevara, utveckla och stärka stadsstråken innebär att placera nya byggnader nära gatan eller plantera träd för att skapa gaturum samt att bottenvåningarna har inslag av kontor, handel och service på delar av sträckorna. Med en lägre hastighet på stadens gator kan byggnader uppföras närmare gatorna och därigenom bidra till en ökad rumslighet. I samband med utveckling av området närmast ringmur och världsarv bör slutsatser i en strategisk HIA - Impact Assesment in a World Heritage Context - vägas in i principerna för utveckling av stadsstråken för att säkerställa det särskilt stora universella värdet.

Exempel på stadsstråk som kan utvecklas och stärkas:

• Allégatan
• Söderväg (bild nedan)
• Stenkumlaväg
• Solbergatan
• Broväg
• Österväg–Endreväg och Follingboväg
• Lummelundsväg

Bild på södervägen

På plankartan anges även ett huvudstråk för stadskärna, inom denna sträcka är inriktningen att bottenvåningen används för besöksintensiva verksamheter, se avsnitt ”Visby, näringslivslivsutveckling och service”.

Grönstråk och stadstråk kompletterar varandra. De gröna stråken erbjuder rekreation och stadsstråken erbjuder stadsliv. I de punkter grön- och stadsstråk korsas bör en kompromiss göras.

Stadsbild

Den byggda miljön i Visby bör utvecklas i samspel mellan bevarande och nyskapande med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Ny bebyggelse bör planeras och byggas med omsorg om stadslandskapets helhetsverkan i samspel med, eller i medveten kontrast till, omgivande bebyggelse.

Stadens entréer påverkar bilden av staden från längre håll, både inifrån ön och från havet. Entréerna påverkar stadens identitet och är viktiga för rörelsen och orienteringen i staden. På samma sätt som stadens form och skala är viktiga att förhålla sig till när staden utvecklas ska även förändringar som påverkar stadens entréer studeras och bedömas utifrån estetik och världsarv. Detta syftar till att förbättra och förstärka kvaliteten på Visbys entréer både från landsidan och från havet.

Viktiga entrésträckor i Visby är:

1. Vattenvägen via hamnen
2. Toftavägen - Söderväg och vägrummet utmed Visbyleden
3. Färjeleden ­ Visbyleden
4. Follingboväg ­ Österväg
5. Slitevägen ­ Endreväg ­ Österväg
6. Broväg
7. Lummelundsväg ­ Kung Magnus väg