3.2.1 Planeringsinriktningar
Visby utvecklas som cykelstad. Visby växer inåt
- Med utgångspunkt från det befintliga bör kompletteringar ge en god helhetsverkan. Gammalt och nytt möts i skön förening.
- Nya större utvecklingsområden utanför Visby tätort koncentreras huvudsakligen till två riktningar: Visby–söder och Visby–Väskinde
- Inom utpekade utvecklingsområden bör områdets exploatering i första hand prövas i en detaljplaneprocess.
- Visby karaktäriseras av gröna boendemiljöer där fokus ligger på att bevara och förstärka befintliga grönytor för rekreation, biologisk mångfald och andra positiva ekosystemeffekter.
- Visby innerstad karaktäriseras av att det är en levande och välbevarad stadskärna, fylld av mångfald, möjligheter och genuina upplevelser för alla som bidrar till ett hållbart och resilient Gotland.
För Visbys tätort anges markanvändningen ”mångfunktionell bebyggelse” på kartan. Orterna Akebäck, Träkumla, Stenkumla, Follingbo, Bro, Västerhejde, Vibble och mindre kompletteringsområden kategoriseras som sammanhängande bostadsbebyggelse. Grundskola finns i Visby, Väskinde, Västerhejde och Endre. Landsbygderna kring dessa skolorter anges som servicenära landsbygd. Hur dessa markanvändningar definieras beskrivs mer ingående under kapitel 3.1.
Den militära återetableringen kring Tofta skjutfält och Visby flygplats har medfört att Visbys möjlighet att växa utåt längs kusten har begränsats. Samtidigt råder bostadsbrist i Visbyområdet och bostadsbristen förväntas fortsätta. För att möta behovet av bostäder och samtidigt värna om våra resurser behöver marken användas effektivt. Staden bör fortsätta byggas inåt och förtätas, utan att ta värdefulla grönområden i anspråk. Parallellt med detta föreslås två nya utvecklingsriktningar för bostäder inåt land, ett nordöst om staden (mot Väskinde) och ett söder om staden (mot Västerhejde/Träkumla).
Detaljplaner och program
Inom utpekade utvecklingsområden bör i första hand en utveckling ske genom att områdets exploatering prövas i en detaljplaneprocess, detta för att uppnå ett optimalt nyttjande av området samt optimala förhållanden mellan grönytor, bebyggelse och övriga värden inom området. Inom utpekade områden kan dock enstaka kompletteringar prövas genom förhandsbesked eller bygglov, där omfattningen eller lokaliseringen inte kräver att utredning sker i ett större sammanhang. Inom områden benämnda som ”befintlig” på plankartan är det möjligt med kompletteringar. Dessa områden är redan detaljplanelagda och därför krävs många gånger en ny prövning genom detaljplan om den gällande planen inte stödjer förändringen. I vissa fall behöver svåra frågor lösas i ett större sammanhang än en detaljplan, då kan ett planprogram vara en bra metod för att samordna kommande planarbeten.
Kontakta oss
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 1 april 2026