2.4.1 Klimatanpassning

Världen står nu inför en dubbel kris – ett förändrat klimat och accelererande förlust av biologisk mångfald. Dessa två kriser är tätt sammanlänkande och påverkar varandra, både direkt och indirekt. Det går inte att lösa klimatkrisen utan att hantera förlusten av biologisk mångfald och den kan inte hejdas utan att klimatkrisen adresseras. Naturbaserade lösningar är ett av de viktigaste verktygen för att hantera utmaningarna. Därför bör användningen av naturbaserade lösningar öka, både i arbetet med att begränsa klimatpåverkan och i anpassningen till ett ändrat klimat. Biologisk mångfald är en förutsättning för livskraftiga och tåliga ekosystem och måste hanteras parallellt med omställningen för att klara de påfrestningar som klimatförändringarna innebär.

Klimatanpassning medför oftast en kostnad, men som i de flesta fall är betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimateffekter i efterhand. Ny teknik kommer inte enbart att behövas, vi kommer också att behöva lita till naturen. Mer om naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster finns att läsa på Boverkets och Naturvårdsverkets hemsidor.

Klimateffekterna måste hanteras i samhällsplaneringen för att säkerställa ett hållbart samhälle över tid. Kommunerna behöver också arbeta med en beredskapsplanering. Klimatanpassning bör ske i förebyggande syfte, konsekvenserna av klimateffekter blir ofta värre om det görs i efterhand.

Region Gotland tog fram en första version av en klimatanpassningsplan under 2023. Fokus i den första versionen av planen har varit tätorter och klimateffekterna översvämning, ras, skred och erosion. I planen har klimatrelaterade risker identifierats och åtgärder föreslagits och prioriterats. En organisation behöver tillsättas som arbetar med det fortsatta arbetet med klimatanpassning. Region Gotland bör arbeta vidare med klimatanpassningsplanen så den inkluderar fler klimateffekter och geografiska områden.

I klimatanpassningsplanen återfinns en påverkansanalys för befintlig bebyggelse utifrån klimatrisker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion. Analysen har studerat risker för befintlig bebyggelse i Gotlands tätorter och omfattar därmed ännu inte hela Gotland. I arbetet med att utöka klimatanpassningsplanen kommer dessa analyser kunna kompletteras även för befintlig bebyggelse utanför Gotlands tätorter, samt inkludera fler klimatrelaterade risker. Det är av vikt att uppmärksamma detta underlag i efterföljande processer då det på en övergripande nivå indikerar vilka klimatrelaterade risker som förekommer runtom på Gotland, samt indikerar behov av åtgärder.

Urvalet av klimatperspektiven går i linje med lagkravet i 3 kap. 5 § PBL om att kommunen i sin översiktsplan ska redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion. Klimatanpassningsplanen behöver kompletteras med fler geografiska områden samt perspektiven torka och värme.

Klimatforskning är en färskvara, därför behövs om­ världsbevakning och kontinuerlig uppdatering av kunskapsunderlag. Klimatrisker och eventuell anpassning behöver därmed vara en naturlig del att se över vid varje aktualitetsprövning av översiktsplanen.