1.1 Sammanfattning av översiktsplanen

Landsbygderna, orterna och staden är delar i ett större system som stärker varandra och Gotland som helhet. Ett viktigt fokus är tillämpandet av resurseffektiv lokalisering av ny bebyggelse och infrastruktur. Konkretiserandet
av begreppet resurseffektiv bebyggelse som kommer från den regionala utvecklingsstrategin, ger förutsättningar för en fortsatt utveckling av hela Gotland. Samtidigt skapar detta möjligheter att nyttja infrastruktur, energi och andra resurser på bästa sätt samt bidrar till bibehållande och utveckling av service över hela Gotland.

Ett jämlikt och jämställt samhälle där alla människor lever ett gott liv med god hälsa är grunden för ett socialt hållbart Gotland. Avsnittet pekar bland annat på att insatser som ökar alla gotlänningars möjligheter att röra på sig och ger barn och unga större möjlighet till daglig rörelse, vilket ger effekt på både den fysiska och psykiska hälsan hos individer och bidrar till en bättre folkhälsa.

En viktig del av den grundläggande tryggheten är att kunna hantera olika typer av samhällsstörningar. I detta avsnitt beskrivs hanteringen av särskilda verksamheter, klimatrelaterade olyckor och naturolyckor, totalförsvarets
civila intressen i samhällsplaneringen, farligt gods samt räddningstjänst på Gotland.

Klimatförändringarna kommer att påverka hela samhället och få effekter för olika ekosystem och samhällssektorer. Klimatanpassning medför oftast en kostnad, men som i de flesta fall är betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimateffekter i efterhand. Ny teknik kommer inte enbart att behövas, vi kommer också att behöva lita till naturen.

Tillgången till dricksvatten i tillräcklig kvantitet och av godtagbar kvalitet är en av de viktigaste förutsättningarna för det gotländska samhället. Gotlands särpräglade geologi och hydrologi skapar särskilda utmaningar gällande tillgången till vatten av god kvalitet. Genom att koncentrera merparten av bostadsutbyggnaden till föreslagna utvecklingsområden förbättras de ekonomiska förutsättningarna för en utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet, samtidigt som grundvattnet som resurs sparas.

En övergång till cirkulär ekonomi krävs för att minska utsläpp, avfall och uttag av ändliga resurser. Den cirkulära ekonomin bygger på att sluta kretslopp, vara resurseffektiv, återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs.

Väl fungerande transporter är en central del av ett samhälles funktion och för Gotlands utveckling är det avgörande att det finns långsiktigt stabila, trygga och kostnadseffektiva sätt att transportera människor, gods och varor inom och till och från ön. Transportsektorn har idag en stor miljöpåverkan och i detta avsnitt finns långsiktiga åtgärder för utveckla hållbara och fossilfria transportsystem.

Ett väl fungerande vägnät är en viktig förutsättning för möjligheterna att bo och verka över hela Gotland. Region Gotlands infrastrukturplanering är en viktig del i den fysiska planeringen. Här läggs till stor del grunden och möjligheterna att uppnå en hållbar samhällsutveckling. En bra planerad infrastruktur bidrar till att trygga en ren och hälsosam miljö för människor, flora och fauna. Den bidrar även till att bibehålla, stärka och tillgängliggöra sociala strukturer och aktiviteter.

En god tillgänglighet till andra regioner och länder är viktig för att kunna öka befolknings- och besöksantalet liksom för att stärka näringslivet på Gotland. Tillgängligheten spelar här en stor roll. Fler transportmöjligheter och destinationer, både med flyg och med färjor, behöver utvecklas.

Gotlands breda näringsliv och starka företagsamhet utgör en vital del av öns mångfald och möjligheter. Gotland har ett mycket väl utbyggt fibernät över hela ön och intar en ledande position bland landets regioner. Det är viktigt att Gotland fortsätter ligga i framkant av den digitala utvecklingen, har tillgång till den senaste tekniken och att IT-säkerheten är hög. Den regionala utvecklingsstrategin anger tre områden för smart specialisering på Gotland. Dessa områden har alla tre bäringar på fysisk mark- och vattenanvändning. Jordbruket och livsmedelsförädlingen är tillsammans med besöksnäringen idag huvudnäringarna på Gotland, och både befintliga och framtida näringars behov av mark och vatten för att klara omställningen är av betydelse:

a. Besöksnäring
b. Mat och livsmedel
c. Näringslivets energiomställning

De gotländska kulturmiljöerna är unika, välbevarade och tillgängliga. I det nationella miljömålsarbetet anges, i målet för god bebyggd miljö, att fysisk planering och byggande ska ta tillvara och utveckla kulturhistoriska värden. För att säkra Gotlands attraktionskraft som en ö med höga natur- och kulturvärden måste dessa värden och dess utvecklingspotential lyftas fram som en tillgång och resurs för hela samhället. Kulturmiljöerna ska brukas utan att förbrukas och detta kan åstadkommas genom varsamhet, delaktighet och ökad kunskap.

Stabila ekosystem är en förutsättning för hållbara samhällen. De gröna näringarna är starka och livskraftiga på Gotland medan de blå är under utveckling. Jord- och skogsbruket och livsmedelsförädlingen är, tillsammans med besöksnäringen, huvudnäringar på Gotland och måste ges förutsättningar att utvecklas hållbart ur alla aspekter samtidigt som unika natur- och kulturarv ska förvaltas.

En stor del av den energi som används på Gotlands importeras till ön, främst handlar det om energi till drivmedel och industrin. När det gäller elanvändningen på ön så produceras omkring hälften av denna som fossilfri el på Gotland. För att hantera behovet av en stabil elleverans och för att möjliggöra anslutning av storskalig förnybar elproduktion och/eller en storskalig elektrifiering av industrin, behövs en överföringskapacitet mellan Gotland och fastlandet med större kapacitet än dagens kablar. Alternativt krävs en mycket större elproduktion och energilagring på ön. En kombination av dessa har potential att stärka robustheten ytterligare. Möjligheter för att Gotland ska kunna vara självförsörjande under viss tid, så kallad ö-drift, behöver förstärkas och byggas upp genom att ta till vara på de energiflöden som vi har på Gotland.

Genomförandet av en översiktsplan antas vanligtvis medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en strategisk miljöbedömning ska göras när en översiktsplan upprättas eller ändras. Syftet med en strategisk miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Inom ramen för arbetet med Översiktsplan för Gotland 2040, har en miljöbedömning genomförts för att analysera och bedöma konsekvenser på människors hälsa och miljön som kan uppstå vid ett genomförande av översiktsplanen och har varit en integrerad process
från start till antagandet. Åtta miljöaspekter har analyserats och bedömts – naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö och landskapsbild, vatten, hälsa och säkerhet, energi och klimatpåverkan, klimatanpassning och areella näringar samt hushållning med mark- och vattenområden.

Det bästa sättet att undvika negativa konsekvenser och ge möjlighet till positiva effekter, är att planera rätt saker på rätt plats. Översiktsplanen ger därför vägledning genom riktlinjer, olika ställningstaganden och informerar om vilken hänsyn som behöver tas i kommande lov-, tillstånds- och planprocesser.

Sammanfattningsvis innebär genomförandet av översiktsplanen en förväntad svagt positiv effekt på miljöaspekterna jämfört med nollalternativet, det vill säga om regionen inte skulle ta fram en ny översiktsplan. Den största bidragande orsaken till positiva konsekvenser på samtliga miljöaspekter står inriktningen kring resurseffektiv bebyggelseutveckling för.

Den samlade bedömningen har sammanställts i en miljökonsekvensbeskrivning samt en särskild handling och redovisas i bilagor till översiktsplanen.