Västergarn: Fornlämningar

Ammor 5:12 mfl. - Vikingatids hamn, handels- och hantverksplats

Vid Idåns utlopp i Paviken i Västergarn är Gotlands i dag bäst kända vikingatida hamn belägen.

Till ytan begränsade undersökningar har givit goda resultat. Speciellt gäller detta de hantverksverksamheter som här har förekommit, såsom järnsmide, bronshantverk, ädelstensslipning, pärltillverkning och bärnstensbearbetning.

AMMOR 1:29 mfl. Kastal, kyrkoruin, stadsvall och hamn

Västergarns nuvarande sockenkyrka består av ett höggotiskt kor till en planerad mycket stor kyrka. Intill denna finns den romanska kyrkogrunden bevarad, sannolikt uppförd i mitten på 1100-talet. Denna totalundersöktes år 1974.

Kyrkan har existerat fram till1500-talet, möjligen har härvid de två kyrkorna varit i bruk samtidigt.

I anslutning till kyrkorna finns resterna av en kastal, tro­ligen uppförd under 1100-talet.

Västergarnsvallen

En anläggning av för Gotland (och även i landet som helhet) unikt slag utgör Västergarnsvallen, en cirka 1000 m lång och 20 m bred vall av sten och jord.

Ett tiotal bredare och smalare öppningar finns i vallen.

Det är okänt om dessa är ursprung­liga. Vallen utgörs av en upp till 3 m hög mur av otuktad gråsten utan förband. Muren lutar något inåt och stöds av en sluttande sten- och jordvall. Anläggningens ålder är inte med säkerhet känd. Ett par d4-dateringår från ett genombrott av vallen gav 1100-tal respektive 1300-tal. Vallens konstruktion (med paralleller i bl a Birka och Hedeby) och valländarnas höjd över havet (2,86 respektive 2,70 m) antyder en datering till vikingatid. Smärre provundersökningar i området innanför vallen har som resultat givit fynd och huskonstruktioner från medeltid.Hamnen vid Västergarn omnämns första gången i ett dokument från början av 1200-talet (Saxos Historia Danica) och har va­rit i bruk fram i våra dagar, även om den under de senaste århundradena förlorade allt mer av sin betydelse. Bl a fungera­de hamnen som mottagningsstation för post från fastlandet. Strax norr om Pavikens utlopp i Östersjön (i nutida åkermark) har man påträffat rester av ett medeltida skepp.

Lilla Mafrids 1:72 mfl. Mafrids gamla gårdsplats

Lilla och Stora Mafrids låg på 1600-talet tätt tillsammans i skärningen mellan två vägar. Utflyttningen till nuvarande lägen skedde sannolikt vid laga skiftet. Båda gårdarna är relativt stora skattehemman och utgör från början 1 gård. Strax nordost om den gamla gårdsplatsen finns bebyggelsen och delar av åkermarken bevarade till en gård från äldre järnålder.

Sannolikt är det så att gården Mafrids har sitt ursprung i äldre järnålder och att den varit kontinuerligt brukad fram i våra dagar.