Om Vallstena

Vallstena sockens historia

Vallstenaområdet tillhörde under stenålder resursområde för boplatser i Gothemsområdet, bland annat för de två till tre boplatserna vid Medebys i områdets södra del.

Ett flertal lösfynd från denna tid har upphittats från norr till söder i områdets västra del.

Bronsålder

Ett stort antal rösen, skeppssättningar samt lösfynd vittnar om stor aktivitet under bronsålder i framfor allt områdets östra och södra del.

Äldre järnålder

Mellan bronsålderns bygder i öster och dagens bebyggelse låg gårdarna under äldre järnålder.

Området var under denna tid tättbebyggt.

Inte mindre än tolv gårdar med tillhörande stensträngssystem kan idag återfinnas med störst koncentration till området öster om kyrkan.

Längre söderut på den västra sidan av vägen, ligger i dag flera stora bygdegravfält såsom vid Vallstenarum och Grinds.

I anslutning till järnåldersgårdarna finns också i regel enstaka mindre gravfält.

Vikingatid

Två funna silverskatter vid Gudingsåkrarna nordväster om kyrkan visar var en del av den vikingatida bebyggelsen kan ha legat.

Gudingsåkrarna var en samtida offerplats, där rikliga fynd av vikingatida järnföremål gjorts.

Medeltid

Medeltida bebyggelselämningar, förutom kyrkan, kan finnas strax norr om densamma, där troligen den medeltida prästgården en gång legat.

1600-talet

Endast en ödegård vid Slumre är känd efter medeltid. Vid 1600-talets mitt fanns i området tolv skattehemman och två kronohemman.

Gårdarna var i allmänhet medelstora.

Störst var Slumre med 30 tunnland åker och 32 mansslätt äng. Tre av gårdarna var vid denna tidpunkt uppdelad i parter, bland annat de båda kronogårdarna, som tidigare legat öde.

1700-talet

Skattläggningskartan från år 1700 visar att åkrarna var små och i huvudsak låg samlade intill gårdarna. Men även perifert liggande åkrar fanns insprängda i de omkringliggande vidsträckta ängs- och hagmarkerna.

Jämförelser med dagens karta visar att gårdarnas bebyggelselägen är desamma som på 1700-talet vilket också gäller vägnätet

En övervägande del av 1700-talets åkrar odlas än i dag.

Laga skifte

Vid laga skifte kom större delen av ängsmarken och även en hel del före detta hagmark att omvandlas till åker.

Mindre åkertegar lades ihop till större enheter och myrmarken i väster dikades ut och odlades upp.

Bebyggelsen förtätades omkring den tidigare bebyggelsen och längs vägar i samband med befolkningsökning och ökade partklyvningar.

1900-talet

Mellan 1930- och 1970-talet synes inga större förändringar ha skett vad gäller åkerarealen.

Endast mindre åkrar med sämre förutsättningar och i perifert läge har tagits ur bruk.