Sök

Om Sjonhem

Sjonhem är en inlandssocken som i väster gränsar till Viklau, i norr till Halla, i öster till Norrlanda samt i söder till Ala och Vänge socknar.

Socknen präglas av bördig jordbruksmark och tallskog i söder. I socken har också bränts kalk sedan lång tid tillbaka.

Under 1900-talet utdikades de centrala myrområderna och åkerarealen kunde därmed öka väsentligt. Ännu en bit av den gamla ängsmarken lades under plogen. Vägar och åkrar rätades ut och ägobilden blev mer linjär. Ägorna utökades i några fall med mer skog och gränserna rätades ut Flera nya boningshus av trä med verandor uppfördes.

Fram till 1970-talet har inga större förändringar vad gäller åkerarealen skett i området.

Dagens bebyggelse från främst 1800- och 1900-talet är tämligen förändrad. Gården Gandarve i Vänge visar med sina två storbyggda parter på hur en välmående gård kunde te sig under 1800-talets andra hälft.

Namnet

Namnet Sjonhem förekommer i runor och på 1300-talet (Sianeüm). Efterledet -hem står för boplats elelr gård. Förledet kan innehålla ett fornnordiskt sjaun, med innebörden syn/det man kan se.

Innebörden är oklar men kan betyda "syngård/bygd", möjligen för den vy söderifrån (från Vänge) över Brogradsmyr mot centrala Sjonhem.

Sjonhem sockens historia

Området tycks ha tagits i besittning under senare delen av bronsålder. En silverskatt kan dateras till vikingatid.

Gårdarna har legat på samma ställen under lång tid.

Sjonhems sockens historia


Området tycks ha tagits i besittning under senare delen av bronsålder. På detta tyder flera skärvstenshögar, enstaka rösen, en skeppssättning samt ett antal malstenar.

Här finns också förhistoriska åkrar från övergången mellan brons- och järnålder.

Äldre järnålder

Den tidiga bebyggelsen, gårdar från äldre järnålder, har legat i områdets mellersta och östra delar. Här finns flera kompletta gårdar med två till tre husgrunder för varje gård.

Omfattande hägnadssystem i form av stenvastar visar på respektive gårds inägomark, vars areal därmed kunnat beräknats till i genomsnitt cirka 30 ha.

Här finns också åkersystem som till del överlagrar det tidigare skedets åkrar och som har tjockare kulturlager, vilket visar på mer kontinuerligt nyttjande samt regelbunden gödsling. Inom området finns också två fornborgar samt ett större delvis undersökt gravfält i väster med över 200 gravar från ungefär samma tid. Invid området, i dess västra del, har en järnåldersgård rekonstruerats.

Vikingatid

En silverskatt funnen vid gravfältet visar att området nyttjades också under vikingatid.

Medeltid

Från medeltid härstammar kyrkan samt en enda känd bebyggelselämning, nämligen grundstenar invid kyrkan av ett medeltida stenhus, förmodligen rester efter den medeltida prästgården.

Från de svåra åren under 1500- och 1600-talet finns inga kända ödegårdar.

1600-talet

Vid 1600-talets mitt fanns i området sju gårdar, alla skattehemman. Gårdarna var små till medelstora med undantag av Gandarve i Vänge med sina 33 tunnland åker och 46 mansslätt äng. Ingen av gårdarna var vid denna tid delad i parter.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700 visar att åkrarna till största delen låg intill bebyggelsen, men det fanns även längre bort liggande åkrar. Bortom åkrarna vidtog större sammanhängande ängsområden och därefter ofta hagmark.

Hagmarkerna tycks ha utgjort en något mindre areal än ängsmarker.

I områdets mitt låg den stora Bogårdsmyr, varifrån man fick både myrfoder och äg till husbehov. Kartan visar att gårdamas bebyggelselägen i dag är desamma och att detta också till övervägande del gäller vägarna inom området.

Ännu i dag brukas större delen av de åkrar som fanns år 1700.

1800-talet

Efter de olika skiftena på 1700- och 1800-talen sammanfördes de tidigare ganska splittrade ägorna till färre och större enheter. Därvid kunde åkermarken utökas, oftast på bekostnad av ängsmarker.

Även en del hagmark omvandlades till åker.

Vid 1800-talets slut och 1900-talets början avstyckades ett flertal småfastigheter i området.

Odlingslandskapet

Den centrala delen av Sjonhems socken samt norra delen av Vänge socken består av ett omväxlande jordbrukslandskap med åkrar, ängsmarker och beteshagar.

I öster finns ett av Gotlands största lövskogsområden mellan Suderbys och Gandarve.

Landskapet vid Gandarve är efter gotländska förhållanden ovanligt kuperat. I väster skär vägen genom området på en låg grusås med gles tallskog.

Inom området finns enligt ängs- och hagmarksinventeringen ett alvarområde som saknar hävd och ett område med betad skog som har svag hävd. Två hagmarksområden ligger inom området av vilka endast det ena är välhävdat.

En slåttermark om tre hektar lider av bristfällig hävd.

Värdekriterier Sjonhem

  • Tätafornlämningsmiljöer.
  • Området har kontinuerligt brukats sedan yngre bronsålder-äldrejärnålder, vilket ett flertal äldre järnåldersgårdar med inägomarker samt fornåkrar visar.
  • En stor del av det gamla kulturlandskapet finns ännu kvar i form av viss småskalighet.
  • Spår av äldre brukande är lätt avläsbara i terrängen.
  • En stor del av 1700-talets åkrar odlas än.
  • Ålderdomligt vägnät.
  • Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer från främst äldre järnålder och 1800-tal.
  • Gårdarna har samma bebyggelselägen som på 1700-talet.
  • Området är lättillgängligt.
  • Ängs- och hagmarkerna med sina täta fornlämningsmiljöer och rekonstruktioner har förutom stora pedagogiska värden betydande skönhetsvärden och är därför av stort värde för turism och friluftsliv.

Kontakta Region Gotland

Region Gotlands kundtjänst

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

0498-26 90 00

regiongotland@gotland.se

Öppettider idag:  07.00 – 17.00

Sidinformation

Senast uppdaterad:
26 oktober 2023