Sök

Om Kräklingbo

Kräklingbo på östra Gotland består av inkland och kuststräcka i öster. I söder gränsar Kräklingbo till Gammelgarn, Östergarn och Ardre. I väster till Ala och Sjonhem och i norr till Ganthem och Anga.

Kräklingbo grundskolans gård

Vid sidan av jordbruket har kalkstensbrytning och -bränning förekommit, främst i socknens västra del.

De tre gårdarna Lilla Hammars, Stora Hammars, Histilles och Träske ligger alla men var för sig öppet och ensligt på strandängarna, på halvön mellan Skarnviken och Histillesviken i Kräklingbo. Tillsammans utgör gårdarna en gammal bebyggelsestruktur förmodligen tillbaks till medeltid.

Den nuvarande bebyggelsen består av relativt välbevarade gårdar från 1700- och 1800- talet med få moderna tillskott. Den för bygden typiska mangårdsbyggnaden är en envånings parstuga med tegeltak och symmetrisk fönsterplacering.

Namnet

Namnet Kräklingbo (1300-talet Krecklingabo) är sammansatt av kräklingar- (inge=inbyggare och troligen kräkla i betydelsen torr gren eller krok – samt bo/bygd. En tolkning är att det funnit en krokig naturformation i närheten av gården Kräklings.

Kräklingbo sockens historia

Få områden på Gotland kan så tydligt illustrera den flertusenåriga odling som finns på Gotland som centralbygden i Kräklingbo.

Kräklingbos historia i korthet

Stenålder

Området har kontinuerligt utnyttjats sedan stenålder. Vid Stenstugu nord ost om kyrkan på gränsen mellan hällmark i söder och den forna havsviken i norr har en stenåldersboplats legat under gropkeramisk tid.

Bronsålder

Spår av bronsålder finns öster om vägen mot Rågåkre med en koncentration av rösen längs den forna kusten.

Tidig järnålder

Från bronsålder-tidig järnålder finns söder om kyrkan rösen, stensättningar, skeppssättningar och omfattande odlingsspår i form av stensträngar, vallar och röjningsrösen.

Från denna tid härstammar troligen också rester av ett stort fornåkersystem i områdets centrala del. I anslutning till bronsåldersmiljöerna ligger husgrunder från järnåldern.

Järnålder

Hela området är rikt på fornlämningar från järnålder. Bebyggelsen under denna tid kan uppdelas i en större samling gårdar kring kyrkan samt tre mindre gårdsgrupper och en ensam isolerad husgrund.

Särskilt täta bebyggelselämningar finns söder och öster om Nygårdsmyr, vid Haldby och längs med vägen till Rågåkre och området norr därom. Den centrala gårdsgruppen har beräknats innehålla 13 gårdar med en genomsnittlig inägoareal om 28 ha.

Järnålderns lämningar ligger påfallande ofta i anslutning till vägar och nuvarande gårdar, vilket visar på lång historisk kontinuitet in i vår tid.

Medeltiden

Under medeltid koloniserades kustområdet och udden. Stora och Lilla Hammars, Träske och Histilles är gårdar som troligen har medeltida ursprung.

Kända bebyggelselämningar från medeltid finns vid Kräklings och prästgården. Namnet Stenstugu tyder på en medeltida stenbyggnad på gården.

1500- och 1600-talen

Från 1500- och 1600-talet är sju ödegårdar kända.

Vid 1600-talets mitt fanns i socknen 21 gårdar, alla skattehemman. De största gårdarna var Gurpe, Kräklings och Hajdeby med cirka 20 tunnland åker och upp till 36 mansslätt äng.

1700-talet

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små åkertegar vid gårdarna, men även perifert liggande åkrar. Bebyggelselägena då är till stor del desamma som i dag liksom vägnätet På många ställen odlas än i dag 1700-talets åkrar.

1800-talet och 1900-talet

Genom skiftena på 1800-talet kom åkermarken att utvidgas och en del myrmarker att odlas upp.

Under 1900-talet har avlägset liggande åkrar återgått till bete. Vid sidan av jordbruket har kalkstensbrytning och -bränning förekommit, främst i socknens västra del.

Odlingslandskapet

Omkring kyrkan finns ett öppet odlingslandskap med små gårdar liggande i de högre delarna. Brukningsenheterna är små och omgärdade med stenmurar. Karg betesmark växlar med bördig åker och betad myrbotten.

På Hammarsudden finns ett ålderdomligt kulturlandskap med igenlagda åkrar, som numer betas. Mellan St Hammars och Garnudden är landskapet halvöppet och rikt på lövträd, medan uddens östra strand är kargare med hedbetes landskap.

Söder om den öppna bygden kring kyrkan vidtar skogs- och myrmarker. Mitt i dessa ligger Hajdeby, en sluten gårdssamling med åkrar närmast gårdarna och betesmarker vid övergången mot skogen.

Havsstrandäng finns inom fyra hagmarker i området. Största arealen tillhör Hammarudden som också är välhävdad.

Drygt tretton områden innehåller hagmark, det vill säga mark tidigare använd för slätter. Hävden är med något undantag svag i dessa hagmarker. De flesta av de betespräglade utmarkerna inom området saknar eller har en svag hävd idag. En slåttermark, nämligen prästänget mittemot Kräklingbo kyrka, ingår i området.

I juli 1992 härjades södra Kräklingbo av en omfattande skogsbrand.

Värdekriterier

  • Området har brukats kontinuerligt sedan slutet av bronsålder- äldre järnålder. Här finns fornåkrar och tätt med järnålders gårdar med väl avgränsad inägomark.
  • I området finns mycket kvar av det gamla kulturlandskapet ifråga om åker, äng och hagmark jämfört med 1700-talet och spår av äldre brukande är lätt avläsbart i terrängen.
  • Stor areal naturlig betesmark.
  • Få förändringar vid och efter laga skifte. Småskalig arrondering.
  • Till stor del ålderdomligt vägnät.
  • Kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljöer, de flesta med ursprungliga bebyggelselägen med ofta förhistorisk kontinuitet.
  • I området finns stora skönhetsvärden och det har stor betydelse för friluftsliv och turism.
  • Området hyser stora pedagogiska värden.

Kontakta Region Gotland

Region Gotlands kundtjänst

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

0498-26 90 00

regiongotland@gotland.se

Öppettider idag:  Stängt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
6 november 2023