Om Hellvi

Odlingslandskapet

Området innefattar större delen av den centrala delen av Hellvi socken.
Området upptas till stora delar av en uppodlad dalgång söder om Hellvi kyrka. Dalen är tydligt zonerad med hedbetesmarker, längsgående vägar och bebyggelse i sluttningarna.
Runt dalen höjer sig skogsmark bestående av hällmarksskog. Öster om dalen öppnar sig ett småskaiigt åkerlandskap som sträcker sig till klinten innanför Kyllaj.

Kyllaj är en väl samlad miljö med kalkugnar nedanför klintkanten med raukar. Söder om Kyllaj finns spår av övergivna stenbrott mellan låga klintar, raukar och strandskog. Även längre söderut finns spår efter kalkindustrianläggningar från olika tider längs kusten.

Öarna Fjaugen och Klasen är två öar som präglas av långvarigt bete. Ön Klasen är helt öppen, så gott som helt utan träd och buskar.

Inom området finns 18 objekt med naturlig betesmark. De två största av dessa objekt utgörs av två utmarksområden, dels vid Kyllaj haidar, dels ett stort område söder om Kyllaj haidar, norr om Aurskallviken. Bådatlessa områden saknar idag hävd. Detta gäller även större delen av de alvarmarker som utgör merparten av de naturliga betesmarkerna
inom området av havsstrandäng finns 12 hektar på ön Fjaugen och Klasen.

Kulturhistoriska förhållanden

Stenyxor har hittats vid Malms i områdets Ö del.

Rosen och skeppssättningar samt enstaka skärvstenshögar på båda sidor om Fardume träsk samt vid den forna kustlinjen visar att området var besatt från och med bronsålder.

Från äldre järnålder finns i dag spår i form av husgrunder av 13 gårdar. Bebyggelsen tycks ha legat väl spridd i området Därtill finns några större samt flera mindre gravfält, enstaka stensättningar och resta stenar spridda över hela området Ett flertal ytor med odlingsrösen kan möjligen härstamma från denna tid.

Vikingatida silverskatter vid Lilla Ire, Kännungs, Sudergårde och Malms visar var bebyggelsen troligen legat under vikingatid. Sliphällar och sliprännor vid Ire-gårdarna och vid Hemmungs kan vara från samma tid. Troliga hamnar under vikingatid-medeltid finns vid S:t Olofsholm och Hide.

Medeltida bebyggelselämningar i området är kyrkan och den intilliggande prästgårdsruinen med brunn. På S:t Olofsholm finns rester av en medeltida stenkyrka. Tre ödegårdar är kända inom området under 1500- och 1600-talet

Vid 1600-talets mitt fanns i området 14 gårdar, alla skattehemman. Gårdarna var i allmänhet medelstora. Störst var Vivlings med 25 tunnland åker och 46 mansslätt äng. Ingen av gårdarna var vid tillfället uppdelad i parter.

Skattläggningskartan från 1694 visar på små åkertegar intill gårdarna och bredvidliggande större ängs- och hagmarker med inslag av en del mindre myrområden. Jämfört med 1600-talskartan är bebyggelselägena i dag i stort desamma. Vägnätet är ännu till del detsamma. En hel del av 1600-talets åkermark odlas än i dag. Efter skiftet övergick en stor del av den tidigare ängsmarken samt en hel del av hagmarken till åker. Större åkerområden tillkom genom hopslagning av mindre åkrar genom täckdikning. Vissa mellanliggande myrar dikades ut och odlades upp.

Mellan 1930- och 1970-talet har viss nedläggning av åkermark förekommit men också en del nyodling. Stenindustrin söder om Kyllaj medförde att småställen uppkom omkring sekelskiftet i utkanten av den tidigare bebyggelsen.
Stenindustrin har i alla tider präglat trakten. Kalkbränning och stenbrytning har förekommit i stor skala alltsedan 1600-talets början. I området finns rester efter många kalkugnar, bl a Gotlands äldsta kalkugn från 1621 på S :t Olofsholm. Här finns också ett flertal stenbrott, tidigare hamnar och industrianläggningar.

Vid sidan av jordbruk och stenindustri har fisket spelat en viktig roll.
Bebyggelsen i Hellvi är variationsrik och påverkad av den omfattande kalkhanteringen, där kalkpatronernas ofta storbyggda gårdar varit förebilder. Äldst är den intakt bevarade Strandridaregården i Kyllaj från ca 1730 med manbyggnad i sexdelad plan och tillbyggd brudkammare. Till gården hör drängstuga, brygghus och tullbod. Norrgarde intill vägen till Kyllaj är en väl bevarad kringbyggd 1800-talsgård med ladugård mot vägen med portlider som leder in till den avgränsade stor gården med ladugård och tröskvandring.
På lillgården finns en parstuga i sten med flygel från 1870.

Riksintressen

Kyrkan är en tidig gotisk med ett äldre torn som rasat under 1500-talet och därför har ett stympat utseende idag. I Korportalen finns en runinskrift som omtalar att Lafrans Botvidarson från Eskelhem byggt kyrkan. Dopfunt från 1600-tal och läktaren uppförd 1704 på bekostnad av skeppare från Sönderborg i Danmark påminner om hur frekventerade hamnarna i Kyllaj och S:t Olofsholm varit.