Hellvi: Kyllaj och Lörg

Spår av den tidigare kalkbrytningsindustrin finns både i Kyllaj och på Lörgeudd i form av ruiner efter kalkugnar, kalklador och hamnlämningar.

Kalkstensbrott

Mellan Kyllaj och Lörgeudd finns ett vidsträckt kalkstensbrott. Från Kyllaj har kalk skeppats från 1600-talet fram till 1900-talets början.

Stenen bröts i kalkbrott i trakten och forslades med häst och vagn till kalkugnarna, där den brändes. Den brända kalken förvarades därefter i de stora kalkladorna nere vid hamnen. Av dessa återstår endast murväggar.

Läskad kalk

En del av kalken läskades med vatten och packades i tunnor, som skeppades vidare runt Östersjön.

Kalkugnarna

De äldsta kalkugnarna ligger alldeles nedanför klintkanten. I hamnen ligger en sexkantig ugn från början av 1800-talet. Tegelugnen med den höga skorstenen tillkom vid sekelskiftet och eldades med kol.

Kalklador och kalkkistor

Vid hamnen ligger ruiner efter de stora kalkladorna. I vattnet finns ännu de väldiga stenkistorna, som hörde till hamnen.

1600-talet

Från Lörge har kalk skeppats från 1600-talet. Idag finns två kalkugnsruiner från 1600-talet respektive slutet av 1800-talet, två kalklador och två raserade bryggor efter en liten hamn.

Industrin upphörde i slutet av 1800-talet.

Bebyggelsen

Bebyggelsen på Kyllaj hör samman med kalkindustrin, men har karaktären av tätt sammanliggande gårdsbebyggelse.

Bevarade ladugårdar visar på jordbruksverksamhet under små omständigheter. Byggnader finns från hela industriperiodens utsträckning.

Johan Ahlbom

Tulluppsyningsmannen Johan Ahlbom ägde flera stora egendomar och kalkugnar på 1700-talet.

På 1720-talet lät han uppföra Strandridargården där mycket finns bevarat från ursprunglig tid: Huset har en sexdelad plan med en bostadsvåning på fem rum förstuga och kök. Väggar och tak är bemålade och köket är ålderdomligt