Grötlingbo: Kyrka

Under nuvarande kyrkans golv har murrester påträffats av en mindre romansk sandstenskyrka; den har daterats till omkring 1200 och attribuerats till mästaren Sighrafr, liksom dopfunten.

Material från den äldsta kyrkan, bland annat reliefer från en romansk rundbågsfris, har återanvänts i den befintliga sydfasaden.

Magister Egypticus

Västtornet tillfogades under 1200-talets förra hälft. Vid mitten av 1300-talet uppfördes nuvarande långhus och kor, och byggmästare var den anonyme mästaren Magister Egypticus. Sakristian härstammar från senare tid, troligen 1700- eller 1800-tal.

Exteriören

Exteriören kännetecknas av det, i förhållande till långhuset, låga tornet med sin korta huvliknande 1700-talsspira. Långhuset och det lägre koret täcks av sadeltak.

Långhuset

Långhuset har två små, högt sittande, spetsbågiga fönsteröppningar i söder, koret har en samt en trefönstergrupp i öster; inga fönster finns på norra sidan.

Tornet har kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar, tre på varje sida. Av kyrkans tre ingångar (på tornets västsida, samt på långhusets respektive korets sydsida) utmärker sig de södra med sina perspektivportaler, vimperger och skulpterade kapitälband, allt verk av Egypticus.

Kryssvalv och triumfbåge

Kyrkorummets nio kryssvalv bärs upp av fyra smäckra kolonner med skulpterade kapitäl. Koret täcks av två kryssvalv och tornrummet av ett. I den spetsbågiga triumfbågen hänger ett triumfkrucifix från 1200-talet. I koret finns kalkmålningar från 1300-talets mitt och glasmålningar från samma tid.

Gotlands äldsta predikstol

Predikstolen är från 1548 och Gotland äldsta bevarade – ursprungligen skänktes den till Mariakyrkan i Visby. Altartavlan är ett sandstensarbete från 1699.

1956-1957 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Eiler Græbe.

1986-1087 restaurerades exteriören, och 1989 avdelades tornrummet genom en glasad vägg

• Uppgifterna är sammanställda ur Riksantikvarieämbetets byggnadsregister.