Om Gerum
Lyssna
Gerum är en inlandssocken på södra Gotland. I öster gränsar Gerum till Lojsta och Linde, i söder till Fardhem, i väster till Levide och Fröjel samt i norr till Hejde.
Socknen består till största delen av skogsbygd, med odling i söder. Kullands högård är en av de botaniskt sett värdefullaste ängarna på Gotland.
Vid sidan av jordbruket har tjära och skogsbruk varit viktigt. Flera gårdar har haft fiskelott i Stenbro å.
Äldre bebyggelse kan studeras längs vägen genom socknen. Likmunds, Botes och Mickelbys är en bebyggelsemiljö med tre gårdar och åtta parter längs vägen. Miljön har kvar en del av det äldre bebyggelsemönstret trots att den glesnat och flera parter skiftats ut. Huvudgårdarna har tvåvånings manbyggnader, två med brutna tak och två med för socknen karakteristiska spegeldörrar.
Ajmunde, norr om kyrkan, är ett grannlag bestående av två parter med manbyggnader tätt intill varandra. Till en av parterna hör en bulsmedja.
Namnet
Namnet Gerum (1300-talet Gereym) innehåller geirr (spjut, spets, kil) alt forngotländskans gajrer (kil i en särk) – syftar troligen på spetsformig naturformation, möjligen en krök i den å som rinner genom socknen och ut i Maistermyr. Efterledet syftar på boplats eller gård och kan avse gård eller bygden.
Gerum sockens historia
Rikliga fynd av silverskatter söder om vägen mot Levide visar att den vikingatida bebyggelsen har legat mellan järnåldersbygden och den nuvarande bebyggelsen.
På ett ställe, strax väster om Gerums kyrka, kan kontinuitet i boendet spåras ända från äldre järnålder.
Läs mer om Genrums sockens historia och framväxt här
Gerums sockens historia och framväxt
Området låg under stenålder mitt emellan flera olika boplatsers resursområden. Ett stenåldersfynd har dock gjorts norr om kyrkan.
Bronsålder
Vid Kullands i områdets södra del har fynd gjorts från bronsålder och i områdets nordvästra del finns enstaka rösen från samma tid.
Järnålder
Under järnålder har hela området varit bebott. Här finns spår av fyra till fem gårdar från äldre järnålder med till del välbevarat stensträngssystem utvisande inägomarken, därtill röjningsrösen, odlingsterrasser och -vallar.
Intill gårdarna finns på en del håll smärre gravfält. Söder om Mickelbys låg under järnålder med stor sannolikhet ett nu bortodlat större gravfält.
Silverskatter
Rikliga fynd av silverskatter söder om vägen mot Levide visar att den vikingatida bebyggelsen har legat mellan järnåldersbygden och den nuvarande bebyggelsen. På ett ställe, strax väster om Gerums kyrka, kan kontinuitet i boendet spåras ända från äldre järnålder.
Medeltiden
Förutom den medeltida kyrkan finns belägg för medeltida bebyggelse vid Kullands, där murverk, träverksstuga och sommarhus omtalas på en runristad spisstolpe från 1487.
1500- och 1600-talen
Under 1500- och 1600-talen finns två kända ödegårdar.
Vid 1600-talets mitt fanns i socknen elva skattehemman och ett kronohemman. Ingen av gårdarna var då ännu uppdelad i parter. Hälften av gårdarna var tämligen stora, resten medelstora. En av de största var Kullands med 24 tunnland åker och 40 mansslätt äng. Två av gårdarna, bland dem kronohemmanet, var före detta ödegårdar.
Vid sidan av jordbruket fick man i socknen också utkomster från tjärtillverkning, björkved, bjälkar och andra material. Flera gårdar hade fiskelott i Stenbro å.
1700-talet
Skattläggningskartan från 1700-talets början visar att åkrarna låg nära gårdarna. Därnäst fanns stora ängsområden och ytterst vidsträckta inhägnade hagmarker. Bebyggelselägena är i dag jämfört med denna tid i stor utsträckning desamma. Samma sak gäller vägnätet Även en stor del av åkermarken från 1700-talet odlas än i dag.
1800-talet
Under 1800-talets lopp har det mesta av ängsmarken och en stor del av hagmarken i området förvandlats till åker. Små åkerstycken har slagits ihop till större genom täckdikning. Viss nybebyggelse har tillkommit genom ökad partklyvning och ökat befolkningstryck vid 1800-talets slut till 1900-talets början.
1900-talet
Från 1930-talet har en viss nedläggning av åkermark skett, framför allt av åkrar med sämre förutsättningar.
Odlingslandskapet
Södra delen av Gerums socken har ett öppet mestadels flackt småskaligt åkerlandskap på sydsluttningen av Lojsta hajd. I norr och söder vidtar barrskog.
Intill barrskogsbrynen finns på sina ställen magrare marker med hedbeten.
Kullands högård som är den enda naturliga fodermark som ingår i området, utgör en av de botaniskt sett värdefullaste ängarna på Gotland.
Värdekriterier
Täta fornlämningsmiljöer visar på kontinuerligt boende och brukande från bronsålder till äldre järnålder.
- Kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
- En stor del av 1700-talets åkrar odlas än.
- Bibehållen småskalig arrondering.
- Till viss del ålderdomligt vägnät.
- Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med en del ålderdomliga och bygdetypiska drag, oftast i ursprungligt läge.
- Området har stora skönhetsvärden.
- Kulturlandskapet innehar stora pedagogiska värden.
- Det är lättillgängligt.
- Det är av värde för friluftsliv och turism.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 29 januari 2024