Sök

Om Gammelgarn

Gammelgarn är en kustsocken, vid basen på en halvö med kust i söder och i norr. Östergarns socken i öster utgör halvöns yttre del. I väster gränsar Gammelgarn till Ardre och i norr till Kräklingbo.

En utsikt över en liten fiskehamn med tiotals små fiskebodar.

Gammelgarn är en odlings- och skogsbygd, där kalksten går i dagen, med raukar och kalkhällar.

Vid sidan av jordbruket har fiske och kalkbränning spelat en stor roll för bygden. Här finns också strandängar och allvarmarker.

Namnet

Namnet Gammelgarn (1300-talet Gamblagarn) kommer troligen från Garn som avsåg området som utgörs av denna socken och Östergarns socken. Det fornspråkliga ordet garn, (betydelsen tarm) är här använt i överförd betydelse om smala uddar, vikar eller öar. Det kan avse en smal landtunga mellan Storemyr och en forntida vik i norr - eller den nordöstliga viken av denna myr.

Bebyggelsens framväxt

Genom täckdikning under 1900-talet fick åkermarken större sammanhängande ytor, framför allt i norr, medan alltför avlägset liggande åkrar och åkrar med sämre förutsättningar lades ned och övergick till bete.

Under 1800-talets slut och 1900-talets början tillkom en del småfastigheter intill vägarna på vissa utmarksområden.

Gammelgarns historia

Området har nyttjats av gotlänningar sedan stenåldern. Skattfynd från vikingatid finns också.

Från nedgångsperioden under 1500- och 1600-talen är tio ödegårdar kända. Andelen ödegårdar i socknen har räknats till över 30 procent och Gammelgarn tillhör därmed en av de mest drabbade socknarna på Gotland under denna tid.

Gammelgarn sockens historia

Under stenåldern ingick området som resursområde för den stenåldersboplats som först låg i Katthammarsvik och senare flyttade till Stenstugu i Kräklingbo. Detta visar även lösfynd i området .

Skärvsten, rosen, skeppssättningar och malstenar visar på aktivitet och troligen också bosättning under bronsålder.

Rester av bosättning från äldre järnålder, i form av husgrunder, finns i utkanten av den nuvarande bygden, exempelvis väster om Mattsarve vid Gran by, norr om Kyrkjuves samt öster om Hugraifs intill Klintklinten.

De två senare järnåldersgårdarna har troligen haft kontinuitet in i medeltid. Skattfynd från vikingatid väster om Hugraifs talar för en vikingatida bosättning på denna plats.

Några kända bebyggelselämningar från medeltid finns inte förutom kyrkan och en väl bibehållen kastal. Väster om Hugraifs har dock troligen en medeltida ödegård legat.

Från nedgångsperioden under 1500- och 1600-talen är inte mindre än tio ödegårdar kända.

Andelen ödegårdar i socknen har räknats till över 30 procent och Gammelgarn tillhör därmed en av de mest drabbade socknarna på Gotland under denna tid.

I socknen fanns vid 1600-talets mitt 15 gårdar, varav ett kronohemman. Gårdarna var fördelade på i huvudsak tre områden, ett större men glest liggande kring kyrkan, ett i norr på fyra gårdar samt några enstaka gårdar. Ojämförligt störst av skattehemmanen var Gartarve med 32 tunnland åker och 30 mansslätt äng.

Kartan från 1700-talets början visar på små åkertegar närmast gårdarna, därnäst stora ängs- och framför allt hagmarker. Bebyggelselägena från 1700-talet är i stort desamma som i dag. Än i dag odlas i många fall 1700-talets åkrar och vägsträckningen i socknen har knappast ändrats sedan dess.

Vid laga skiftet utökades åkerarealen betydligt genom att flera åkrar lades ihop, före detta ängs- och även en del hagmark omvandlades till åker.

Ny mark upptogs genom utdikning av myrar, som Stormyr i sydväst. Även en del perifert liggande åkrar togs upp. Trots den nu, jämfört med 1700-talet, stora utbredningen av odlingsmarken bibehöll denna en småskalig karaktär.

Odlingslandskapet: Gammelgarn

Inslaget av betespräglad alvarmark är stort, ofta ligger alvarmarken i kombination med betad skog. En mindre del av alvarmarkerna har idag en god hävd.

Odlingslandskapet i Gammelgarn

Området (till större delen Gammelgarns socken) har stränder både i norr och i söder. Den norra kusten har låglänta strandängar och vikar. I söder finns sandstränder som övergår till hällmarker med inslag av kustklintar med raukpartier.

Skogar med hällmarker och inslag av träsk dominerar inlandet liksom här och var uppstickande klintpartier såsom Klintklinten öster om kyrkan.

Bebyggelsen ligger tämligen spridd och är koncentrerad till området vid kyrkan och vägarna. Bygden karakteriseras av ett småskaligt kulturlandskap.

Naturlig betesmark

Drygt 60 områden med naturlig betesmark ingår i detta område. Drygt 15 av dessa utgörs av hagmarker, det vill säga före detta slåttermarker som idag har god hävd till ganska stor del.

Alvarmark

Inslaget av betespräglad alvarmark är stort, ofta ligger alvarmarken i kombination med betad skog. En mindre del av alvarmarkerna har idag en god hävd.

Havsstrandäng förekommer inom fem områden med sammanlagt 12,5 hektar.

Haugstains änge omfattar en hektar välhävdad slåttermark som hyser späd ögontröst.

Värdekriterier: Gammelgarn

  • Området har kontinuerligt brukats sedan yngre bronsålder-äldre järnålder.
  • Stor del av det gamla kulturlandskapet är kvar i och med att få förändringar skett i samband med 1800-talets skifte.
  • Spår av äldre brukande är län av läsbar t i terrängen.
  • Många av 1700-talets åkrar odlas ån.
  • I många fall är bebyggelselägena desamma som under 1700-talet.
  • Vägnätet är mycket litet förändrat sedan 1700-talets början.
  • Bibehållen småskalig arrondering.
  • Stor areal naturlig betesmark.
  • Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer.
  • Äldre järnåldersgårdar med kontinuitet in i medeltid.
  • Området har pedagogiska värden och stora skönhetsvärden.
  • Det är lättillgängligt och har stor betydelse för friluftsliv och turism.

Kontakta Region Gotland

Region Gotlands kundtjänst

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  Stängt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
30 januari 2024