Om Fardhem
Lyssna
Fardhem är en inlandssocken på södra Gotland. I öster gränsar Fardhem till Linde och Hemse, i söder till Hablingbo, i väster till Levide och i norr till Gerum.
Socknen är till stor del odlad slättbygd, delvis på utdikad mark efter Mästermyr. Det är ett lövrikt landskap med åker, betad hagmark och slingrande vägar kantade av ask.
I Fardhem finns flera gårdar med tvåvånings manbyggnader.
Vid Brogards, med byggnader från 1800-talets slut, står en mäktig gårdsmur med tre huggna portar mot vägen.
Gardarve har en stor levande gårdsmiljö med många byggnader och en stor tvåvånings manbyggnad med årtalet 1645 över dörren.
Namnet
Namnet Fardhem (1300-talet Farþhaim) återfinns i Gutasagan. Förledet innehåller forngutniskans fardh – ställe där man kan färdas – och kan syfta på strandvallen som utgjort en god färdväg. Efterledet hem, boplats eller gård.
Fardhems socken historia
Fardhem var en känd plats redan under vikingatid. Namnet nämns i Gutasagan och en silverskatt har hittats i socken.
Läs mer om Fardhems historia här
Fardhem sockens historia
Fynd av rester från ett troligt bronsgjuteri i närheten av kyrkan visar att området nyttjats redan under bronsålder.
I norr och söder finns rester av gårdar från äldre järnålder, mellan fyra till sex stycken med i dag mer eller mindre välbevarat stensträngssystem, som en gång omgärdade inägomarken.
Vikingatid
Under vikingatid har bosättning funnits bland annat i områdets sydöstra del, där en silverskatt från denna tid upphittats.
Medeltid
Förutom den medeltida kyrkan finns belägg för medeltida bebyggelse i Gerete och i Stenstugu, det sistnämnda grundat på namnet.
1500-1600-talen
Under 1500-och 1600-talet fanns minst fyra ödegårdar i socknen.
Revisionsboken från 1653 omnämner sju skattehemman och ett kronohemman i området Störst var Gardarve med 24 tunnland åker och 35 mansslätt äng.
Ingen av gårdarna var vid denna tidpunkt uppdelad i parter.
1700-talet
Skattläggningskartan från 1703 visar på små åkrar intill gårdar eller insprängda i intilliggande ängs- eller hagmark. Området dominerades av ängs- och hagmarker. Mindre myrområden fanns norr och öster om kyrkan.
Vägnätet från 1700 är till stora delar ännu intakt. Detsamma gäller bebyggelselägena. En stor del av 1700-talets åkrar odlas fortfarande.
1800-talet
Efter skiftena på 1700- och 1800-talet blev det möjligt att utöka åkerarealen i området. Detta skedde främst på bekostnad av ängsmark men också en del hagmark. Mindre åkertegar lades ihop till större enheter. Senare dikades myrarna ut och uppodlades.
I samband med partklyvning samt befolkningsökningen vid 1800-talets slut tillkom ett antal nya fastigheter längs med vägarna.
Odlingslandskapet Fardhem
Området innefattar den centrala delen av Fardhems socken norr om vägen mot Hemse. Det utgörs av ett skiftande mosaikartat lövrikt landskap med åker, betad hagmark och slingrande vägar kantade av ask.
Mitt i området ligger den skogsklädda Sandarve kulle.
Vid kyrkan i Fardhem ligger det välhävdade Fardhems prästänge som tillsammans med en liten betad hagmark utgör de enda naturliga fodermarkerna inom området.
Värdekriterier Fardhem
- Den relativt täta fornlämningsmiljön visar på kontinuerligt brukande sedan övergången bronsålder-järnålder.
- Här finns järnåldersgårdar med husgrunder och bevarade stenhägnader, kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
- Bebyggelselägena är ännu i dag i stort sett intakta, något som också gäller vägnätet i området.
- En stor del av 1700-talets åkrar odlas ån.
- Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-tal.
- Området innehar både skönhetsvärden och pedagogiska vården.
- Det är lättillgängligt och av värde för friluftsliv och turism.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 8 februari 2024