Eksta: Fornminnen

Ajvide: Skeppssättning med mera.

Söder om Djuavik finns ett ett omfattande fornlämningsområde innehållande talrikt med högar, rösen, skepps­sättningar, resta stenar och runda stensättningar, belägna i ett stråk längs kusten. Ovanför, i den nutida åkermarken, finns boplatslämningar från den yngre stenåldern. Fornlämningsområdet sammanfaller i hög grad med naturreservatet längs Eksta-kusten.

Strax ovanför fiskeläget Djupvik finns en välbevarad och mycket illustrativ skeppssättning.

Fornlämningsområde

Ett område öster om Stora Norrgårde utgör ett kontinuerligt nyttjat landskap från slutet av bronsålder till mitten av första årtusendet efter Kr f.

Här finns om­fattande fossila åkersystem, husgrunder, stenhägnader, grav­fält och enstaka skeppssättningar. Delar av området är betat och därmed lättillgängligt och överskådligt.

Området berör även Sproge socken.

Langstite: Medeltida ödegård och gammalt fiskeläge.

Vid Langstite, längst ut på udden, låg un­der äldre tid ett fiskeläge, troligen med rötter i medeltid. Fiskeläget togs sannolikt ur bruk under loppet av 1800-talet. Området innanför kusten vid Längst iteviken (vad ska det stå där?/greta) utgörs under 1600-talet av ett åker- och ängsområde, isolerat beläget från öv­rig inägomark i socknen, inom ängsområdet finns i fält sten­ strängar, spår av gammal odling i form av röjda ytor samt en synlig husgrund av närmast kvadratisk form. Husgrunden är i laga skiftet från slutet av 1800-talet benämnd "Gammal bo­plats". Troligen hyser området lämningarna av en under medeltid öde­lagd gård.

Skansudd

Skans från början av 1700-talet. Anläggningen utgörs av en cirka 130 meter lång, 4-6 meter bred och 1-1,5 meter hög vall, bestående av grus och sand. Anläggningen är ursprungligen uppförd under åren 1712.