Bunge
Lyssna
Bunge socken ligger vid Fårösund. Från tätorten man sama namn går färjan till Fårö. I söder gränsar Bunge till Rute och i väster till Fleringe socknar.
.JPG)
Bunge socken består till stor del av skogsbygd. Efter 1930-talet har Fårösunds samhälle expanderat främst på tidigare åkermark.
Fiske och säljakt
Fiske och säljakt har spelat en viktig roll för i stort sett alla gårdarna i socknen. På 1600-talet hade varje gård sina särskilda fiske- och jaktställen vid kusten. Gårdarna närmast stranden fick sin största förtjänst genom fiske.
Kalksten
Vid sidan av jordbruk och fiske bröt och brände man kalksten både för eget behov och för export I området finns flera stora kalkugnar bland annat vid Bunn, i Fårösund och på Bungenäs. Skogen gav produkter som tjära, byggnadsmaterial och ved, vilket gav viktiga biinkomster.
Bebyggelsen
Bebyggelsen i Bunge härstammar till största delen från 1800-talet med manbyggnader som ofta har köksbakbyggen.
Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer, bland annat från trakten, finns samlade i Bungemuseet.
Gaustäde är byggnadsminne och hyser många byggnader från 1600- till 1800-talet med medeltida anor. Den långa ladugården är Gotlands äldsta stenladugård, näst efter Kattlunds i Grötlingbo.
Namnet
Sockennamnet har sitt ursprung i ett gårdsnamn, där betydelsen troligen avser "förhöjning".
Bunge sockens historia
Under Gotlands tidigaste historia låg området på en ö mellan dåvarande Lärbosundet och Fårösundet. Längs dåvarande kustlinjen finns spår även från brondålder.
Läs mer om Bunge sockens historia
Bunge sockens historia och utveckling
Området låg under tidig forntid på den ö som då fanns mellan Lärbrosundet och Fårösundet.
En mesolitisk boplats med rika lämningar har legat i Strå i områdets nordligaste del och hela Bungeområdet utgjorde under stenålder resursområde för denna boplats.
Bronsåldern
Att området varit bebott också under bronsålder visar enstaka rösen längs den dåtida kustlinjen, nu belägna långt in i landet. Från denna tid kan även en del skärvstensförekomster härstamma.
Järnåldern
Spår från äldre järnålder är sparsamma. Vid Ange i väster finns områdets enda rest av en järnåldersgård. Här och var i framför allt områdets södra delar finns också små rester efter stensträngar, som en gång kan ha inhägnat inägomark på nu överodlade järnåldersgårdar.
Gravfält från järnåldern saknas helt, däremot förekommer enstaka stensättningar.
Vikingatid
Vikingatida bosättningar har av skattfynd att döma legat vid Ducker och Biskops. Från denna tid härstammar troligen också de slipskårestenar och stenar med slipyta, som numera påträffas en bit ovan den södra och östra kustlinjen.
I Hultungsviken alldeles vid gränsen till Rute i söder har troligen en hamnplats funnits under vikingatid-medeltid.
Medeltid
Från medeltid härstammar kyrkan omgiven av en kyrkomur med skyttespringor, en port och den medeltida prästgårdsruinen. Av namnet att döma bör en medeltida stenbyggnad också ha funnits vid Stenstugu väster om kyrkan.
1500- och 1600-talen
Sju ödegårdar i socknen är kända under 1500-talet.
Vid 1600-talets mitt fanns här tolv gårdar, alla skattehemman. Skillnaderna mellan gårdarnas storlek var stora. Den största, Stucks, hade 28 tunnland åker och 40 mansslätt äng, medan den minsta, Gaustäde, endast hade 6 tunnland åker och 10 mansslätt äng.
Vid denna tid var endast en av gårdarna, Broungs, delad i parter.
1700-talet
Skattläggningskartan från omkring 1700 visar att åkrarna var små och låg nära gårdarna, men att det också fanns perifert liggande åkrar i omgivande ängs- eller hagmark. Den inhägnade hagmarken tycks ha upptagit lika stor eller något större areal än den sammanlagda ängsmarken i området.
Gårdarnas bebyggelselägen är i dag i många fall desamma, medan vägnätet till stor del är förändrat. Endast en mindre del av 1700-talets åkermark odlas i dag.
Laga skifte
Efter laga skifte har mindre åkrar slagits ihop till större enheter och de intilliggande eller mellanliggande ängsmarkerna förvandlats till åker. Även en hel del före detta hagmark har odlats upp.
Odlingslandskapet
Till största delen består området av glesa hällmarkstallskogar, med stort inslag av större trädlösa områden. Söder om bebyggelsen kring Bunge kyrka och söder om Fårösund finns ett större sammanhängande åkerlandskap.
Betesmarkerna som karterats i ängs- och hagmarksinventeringen upptar sammanlagt en stor areal. Den största delen av dessa betesmarker är alvar, öppna marker med stort inslag av hällmarker eller betespräglade skogar som är mer eller mindre glesa.
Ett drygt 20-tal hektar strandäng ingår i området men hävden är här genomgående svag eller saknas.
Före detta slåttermark som nu betas upptar drygt 70 hektar fördelade på många små områden som till övervägande del är i god hävd. De tre slåttermarker som finns saknar eller har bristfällig hävd.
Värdekriterier
- Kontinuerligt boende sedan stenålder.
- Kända vikingatida och medeltida bebyggelselägen.
- Stor areal naturlig betesmark.
- I Bungemuseet och vid Gauståde finns kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med stort pedagogiskt värde.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 3 oktober 2023