Sök

Boge

Boge är en kustsocken på nordöstra Gotland. I söder gränsar Boge till Gothem, i väster till Vallstena och Hejnum samt i norr till Othem. I socknens norra del ligger Bogeviken.

Boge kyrka

Vid sidan av jordbruket har fisket spelat en viktig roll liksom brytning och bränning av kalk samt den senare tillkomna cementindustrin.

Dagens bebyggelse härstammar från främst 1800- och 1900-talet. Mellan 1930-talet och 1970-talet har inga större markförändringar genomförts.

Laxarve änge i Boge är en av de mer välkända och värdefulla ängarna på Gotland.

Vid Aner finns en drygt 100 år gammal vattenhjulskvam som ännu brukas. Den är en av flera kvarnar som tidigare fanns vid Anerån mellan Othem och Bogeviken.

Namnet

Namnet Boge (1300-talet Boghi) innehåller ordet bog använt om terrängformation. Troligen Boge klint, som söder om kyrkan, som utgjort landmärke.

Boge sockens historia

Bildsten och runstenar visar att Boge socken varit bebott med brukad mark sedan äldre järnålder.

Sedan dess har socknen brukats. Större delen av 1600-talets åkermark brukas än i dag.

Boge sockens historia i korthet

Området ingick under stenåldern i resursområde för boplatser i Lärbroområdet. Några stenåldersfynd är hittills inte kända från Boge.

Ett fåtal enstaka rösen och högar samt skärvstensförekomster vid Laxarve kan visa var människor har uppehållit sig under bronsålder.

Äldre järnålder

Från äldre järnålder finns rikliga spår av bosättning och brukande i hela området med koncentration till området väster och söder om Boge kyrka samt vid Laxarve.

I området har hittats en bildsten liksom två runstenar, av vilka Pilgårdsstenen är den mest kända. Från samma tid härstammar troligen de enstaka slipskårestenar som påträffats i området.

Medeltid

Kända medeltida bebyggelselämningar finns i den medeltida kyrkan samt vid Laxarve.

Vid Laxarve och Västers finns medeltida minneskors i sten.

1500- och 1600-talen

Från 1500- och 1600-talet känner vi till två ödegårdar i området.

År 1653 fanns här enligt revisionsboken åtta gårdar, alla skattehemman och de flesta medelstora. Störst var Laxarve med 21 tunnland åker och 44 mansslätt äng. Två av gårdarna var vid denna tid uppdelade i parter.

Skattläggningskartan från 1699 visar på små åkrar intill gårdar och längs med vägar samt en del perifert liggande åkrar. Bortom åkermarken vidtog ängs- och hagmarker, där den inhägnade hagmarken tycks ha dominerat. Jämfört med skattläggningskarta är bebyggelselägena i dag i stort sett desamma. Vägnätet är till del detsamma. Större delen av 1600-talets åkermark brukas än i dag.

Laga skifte

Vid laga skifte lades mindre åkrar ihop till större åkerområden. Intilliggande hagmarker och större delen av den tidigare ängsmarken omvandlades till åker. Nybebyggelse till kom i samband med ökad partklyvning och anläggandet av en cementfabrik i Slite.

Bebyggelsen förtätades omkring kyrkan och längs med vägarna.

1800- och 1900-talen

Dagens bebyggelse härstammar främst från 1800-talet och framåt.

Mojner och Pilgårds vid kyrkan är ett grannlag med fyra parter, varav tre ligger tätt intill varandra.

Vid Pilgårds har den mellersta parten en gårdsmiljö med ett stort antal byggnader där mycket små förändringar har skett. Här finns en envånings parstuga i sten från 1874 med källare och trappa med bislag, två flyglar från olika tider, varav ett brygghus från 1700-talet. Till storgården hör grishus med faltak och timmerbular.

Laxarve änge i Boge är en av de mer välkända ängarna på Gotland och hör även till de mest värdefulla.

Modern tid

Mellan 1930-talet och 1970-talet syns inga större markförändringar ha skett i området.

Lauritse, Sles och Hägvide är en bebyggelsemiljö längs vägen mellan Lauritse och Klinte med parter liggande tätt intill varandra på båda sidor om den slingrande vägen.

Vid Aner finns en drygt 100 år gammal vattenhjulskvam som ännu brukas. Den är en av flera kvarnar som tidigare fanns vid Anerån mellan Othem och Bogeviken.

Värdekriterier: Boge

  • Täta fornlämningsmiljöer på kontinuerligt nyttjande sedan stenålder och brukande sedan äldre järnålder.
  • Mycket av det gamla kulturlandskapet är ännu bevarat.
    De flesta 1700-talsåkrar odlas än i dag.
  • Stor areal naturlig betesmark.
  • Flera områden med ängsmark som hör till de mest värdefulla på Gotland.
  • Spår av äldre brukande är lätt av läsbart i nuvarande terräng.
  • Till övervägande del småskalig arrondering.
  • Ålderdomligt vägnät.
  • Kulturhistoriskt vårdefulla bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-talet, oftast i ursprungligt läge och med ålderdomliga bygdetypiska drag.
  • Området har stora pedagogiska värden.
  • Här finns stora skönhetsvärden.
  • Det är lättillgängligt och har stor betydelse för friluftsliv och turism.

Kontakta Region Gotland

Region Gotlands kundtjänst

Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.

Öppettider idag:  Stängt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
3 oktober 2023