Ardre

Ardre: Bebyggelsens framväxt

Vad gäller bebyggelsen tillhör Ardre socken Gotlands mest välbevarade bygder. Här

finns många storbyggda parstugor i två våningar från 1700- och 1800-talet, exempelvis vid Bringsarve, Kaupungs och Botvalde.

Bringsarve är ett grannlag med tre kvarvarande parter som tydligt visar det äldre bebyggelsemönstret. Här finns två välbevarade manbyggnader, varav en stor tvåvåningsbyggnad med brutet tak och för bygden karakteristiska fönsterfoder. Den andra parten har en före detta flistaksbyggnad. Vid Kaupungs finns en tät bebyggelsemiljö där vägen leder mellan fyra parter, varav de tre sydligaste ligger på ursprunglig plats.

I socknen finns också mindre ställen och enskilda byggnader av mer ålderdomligt utförande med kulturhistoriskt värde.

Ardre sockens historia

Fynd av stenyxor och flinta i områdets centrala delar visar att området nyttjats som resursområde redan under stenålder.

En skärvstenshög och ett större antal malstenar vittnar om att bygden bör ha brukats åtminstone från yngre bronsålder.

I och i anslutning till den centrala odlingsbygden ligger rester av tre gårdar från äldre järnålder.

I socknen är fem medeltida bebyggelselämningar kända, förutom kyrkan och den medeltida kyrkoruinen Gunfjauns kapell. Kapellet kan ha fungerat som gudstjänstlokal för en medeltida marknadsplats öster om ruinen vid Kaupungs klint, något som namnet på klinten (kaupa = köpa) antyder.

Från nedgångsperioden under 1500- och 1600-talet är två ödegårdar kända i Ardre.

Vid 1600-talets mitt fanns 13 gårdar i socknen, alla skattehemman. Ingen av gårdarna var då uppdelad i parter. Ojämförligt störst av dem alla var Bringsarve med 24 tunnland åker och 32 mansslätt ängsmark.

Skattläggningskartan från 1700-talets början visar på små åkrar samlade i nära anslutning till bebyggelsen, därnäst en stor andel ängsmark och ungefär lika mycket hagmark. Bebyggelselägena är ännu i dag till stor del desamma som omkring år 1700. Detsamma gäller också vägnätet i bygdens centrala del. Nästan alla åkrar som odlades år 1700 brukas än i dag.

I samband med laga skiftet på 1800-talet utökades åkerarealen väsentligt. Flera enskilda åkertegar sammanfördes till större enheter och en stor del av ängsmarken och även en del hagmark lades under plogen. Myrar i området, som till exempel Visne myr, dikades ut och omvandlades till åker. Även en del nyodling i utmarker förekom.

Under 1800-talet och 1900-talets början tillkom ett flertal småfastigheter främst i anslutning till vägar i områdets utkanter.

Under 1900-talet har åkerarealen utökats framför allt i den nordöstra delen av socknen.

Odlingslandskapet: Ardre

Russvätar i Ardre upptar 169 hektar ohävdad ängs- och hagmark.

Ardre präglas av ett småskaligt åkerlandskap med hedbeten i väster och öppen lövskogsbeväxt mark i sydost.

I östra delen av området ligger två de två klintsystemen Petsarve klint och Kaupungs klint med mager hällmark. Vid Mullvalds och söder om kyrkan finns hävdade ängen.

Russvätar

Hällmarkerna vid Russvätar har grunda sänkor som är vattenfyllda förutom en kort torrperiod under högsommaren. Vegetationszoneringen är mycket tydlig.

Omgivningarna runt Russvätar intas av vresig kalkhälltallskog med torrängs- och alvarvegetation i fältskiktet. Vid den västra av vätarna finns den rikaste lokalen för gotlandssippan, en variant av backsippa som bara finns på Gotland.

Betesmarker

Tio naturliga betesmarker ingår i området. Bland dessa kan nämnas en välhävdad sötvattensstrandäng i kanten av en agmyr.

Russvätar som upptar 169 hektar i ängs- och hagmarksinventeringen är helt ohävdat. Mullvalds äng om två hektar är ett värdefullt och välhävdat änge.