Alskog
Lyssna
Alskog ligger söder om Ljugarn vid östra Gotlands kust. I söder gränsar Alskog till Lauviken samt Lau och Garda, där den sistnämnda också är Alskogs västra grannsocken. I norr gränsar Alskog till Ala och Ardre.
De obebodda öarna Laus holmar ingår i Alskog socken.
Alskog har varit brukad odlingsbygd sedan lång tid tillbaka. I sockens norra del växer barrskog.
Bebyggelsen i Alskog härstammar från 1700-talets slut, 1800-talet och 1900-talets början med få sentida tillskott.
Manbyggnaderna är ovanligt storbyggda med smala höga tvåvånings parstugor som dominerande inslag i det öppna landskapet Många av dessa hus har dessutom stora bakbyggen, innehållande kök, brygghus med mera.
Äldre byggnadsmetoder används i bulhus och yngre i hus med snickarglädje i olika utförande från detta sekels början.
Vid Rommunds finns en välbevarad gårdsmiljö, där även bakbygget har två våningar. Så ser det också ut vid Ollajvs.
Snausarve är en från 1850-talet förändrad gårdsmiljö, med tvåvånings parstuga byggd i ett sammanhang och vinkel byggd ladugård med portlider.
Kalkbrytning och bränning av kalk för eget behov har förekommit i socknens utmärker.
Namnet
Namnet Alskog (1200-talet Alsku, runinskription på guldarmring) består av Al/ål, i betydelsen revel/ås. Efterledet sko/skog kan å enda sida syfta på skog – alternativt något täckt, skyddat.
Bebyggelsens framväxt: Alskog sockens historia
Alskog har varit ett brukat och bebott område sedan bronsåldern. Här finns många väl bevarade fynd med skeppsättningar, bildstenar, gravsösen och husgrunder.
Läs mer om Alskog sockens historia här
Alskog sockens historia
Ströfynd av stenåldersföremål visar att området använts som resursområde under stenålder.
Området har varit kontinuerligt från åtminstone sen bronsålder. För detta talar rösen och skeppssättningar vid Gålrum i öster, fornåkrar i söder samt ett stort antal malstenar som upphittats i socknen.
Järnålder
Väster om och i direkt anslutning till ovanstående områden finns mycket omfattande lämningar av järnålders gårdar med husgrunder och stenssträngssystem som inhägnat gårdarnas inägomark. Fynd av silverskatter visar på vikingatida bosättning vid Bote och Snausarve i söder och Lassor i norr. Området har också hyst ett flertal bildstenar.
Medeltid
Kvarvarande medeltida bebyggelselämningar i området är i dag endast kyrkan. Namnet Stenstugu kan tyda på att denna gård under medeltid hade hus av sten.
1500- och 1600-talen
Under den allmänna nedgångsperioden på Gotland, under 1500- och 1600-talen, fanns här två till tre ödegårdar.
Vid 1600-talets mitt fanns i socknen 18 skattehemman och två kronohemman. Kronogårdarna var två före detta ödegårdar som nu åter börjat brukas helt eller delvis. Störst av skattehemmanen var gården Utalskog med 24 tunnland åker och 40 mansslätt äng. Sju av gårdarna var vid denna tid delade i två, i ett fall tre, parter.
1700-talet
Skattläggningskartan från omkring 1700 visar på små åkerlappar intill gårdarna. Därnäst låg stora ängsmarker och längst bort från gården låg hagmarkerna. Bebyggelselägena är till stor del desamma än i dag.
Även vägnätet på 1700-talet är i stort överensstämmande med dagens. De flesta åkrar som odlades på 1700-talet brukas än i dag.
1800-talet
Efter skiftena på 1800-talet förvandlades större delen av ängsmarken och en del av hagmarken till åker.
Flera mindre åkrar slogs ihop till större enheter och myrmark dikades ut och omvandlades till åker.
Odlingslandskapet: Alskog
Den centrala odlingsbygden i Alskog består av kulturlandskap med storskaligt åkerlandskap i norr och mer småskaligt i söder.
Inom området finns fyra naturliga betesmarker och en naturlig slåttermark.
Alskog avdelas av en grusås i sydväst-nordostlig riktning. Marken söder om åsen är relativt bördig och beväxt med lövträd. Därefter övergår landskapet till kargare marker beväxta med tall.
Värdekriterier: Alskog
- Området har kontinuerligt brukats sedan tiden yngre bronsålder-äldrejärnålder, vilket fornåkrar och omfattande lämningar av äldre järnåldersgårdar visar.
- Till övervägande del ursprungliga bebyggelselägen.
- I många delar ålderdomligt vågnät.
- De flesta åkrar från år 1700 odlas än i dag.
- Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med få sentida tillskott.
- Det öppna något kuperade landskapet har stora skönhetsvärden.
- Det är lättillgängligt. Området innehåller pedagogiska värden liksom värden för friluftsliv och turism.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 3 oktober 2023