Ala
Lyssna
Ala socken är en del av östra Gotlands inland. I söder gränsar Ala till Ardre, Alskog och Garda socknar. I väster till Buttle och Vänge, i norr till Sjonhem och i öster till Kräklingbo.
Socknen består i södra delen av skogsmark och i norra delen till stor del av myrmarker.
Tillgången till kalksten har gjort att kalkbränningen varit viktig vid sidan av jordbruket. I området finns rester efter åtta kalkugnar bevarade.
Utdikning av myrmarker och partsdelning av gårdarna har påverkat landskap och bebyggelsen under de senaste seklen.
Gårdarna med smala envånings parstugor, där vägen slingrar sig fram mellan byggnaderna, är typiska för socknen.
Namnet
Namnet Ala (1300-talets början Alum) innehåller al eller ål, i betydelsen revel/ås. Andra tolkningar har gjorts. Exempelvis kan stavelsen Al tolkas som hednisk kultplats.
Bebyggelsens framväxt: Ala sockens historia
Läs mer om Ala sockens historia här
Ala sockens historia
De äldsta spåren av mänsklig verksamhet i området är fynd av skafthålsyxor. Dessa visar att området utnyttjats redan under stenålder och då av en befolkningsgrupp vars boplatser påträffats i Kräklingbo.
Järnåldern
I anslutning till den mer eller mindre sammanhängande våtmark som en gång till stora delar omgav området, har det legat åtminstone tre gårdar under järnåldern. Rester efter husgrunder och hägnadssystem till dessa gårdar är synliga på många platser i landskapet. Under järnåldern har också fornborgen vid "Snubblebacke" anlagts uppe på en kalkbergshöjd alldeles invid den i dag uppodlade myren.
Medeltiden
En ruin belägen vid Hembygdsgården i Ala benämns "Kastalet" och kan vara resterna efter ett medeltida försvarstorn.
1600-talet
Vid 1600-talets mitt fanns i området fyra gårdar, alla var skattehemman. Gårdarnas åkerinnehav varierade mellan 10 till 20 tunnland åker. Det finns uppgift från 1585 om en ödegård i området, Lilla Bjärges. Gården skall ha lagts under Stora Bjärges.
1700-talet
Skattläggningskartan från början av 1700-talet visar hur större delen av åkermarken låg i anslutning till gårdarna. Endast enstaka åkerytor låg ett stycke från gårdarna. Utanför åkermarken, som brukas ännu i dag, låg ängs- och hagmarken.
Kartor visar att betydligt mindre ytor utnyttjades till hagmark än ängsmark i området under 1700-talet.
Gårdsbebyggelsen från 1700-talet ligger på samma plats som bebyggelsen i dag. Vägnätet i området är endast delvis detsamma som under 1700-talet. Vägarna har rätats ut, dragits om, och helt nya vägsträckningar har kommit till.
Bebyggelsens framväxt
Uppodlingen av ängs- och hagmarken, vilket skedde efter laga skiftet, har förändrat landskapsbilden.
En ännu större förändring av landskapet innebar utdikningen av myrmarkerna i området, och omvandlingen av dessa till åkermark.
Bebyggelsen har sedan början av 1700-talet framför allt förändrats genom partsdelning av gårdarna. De nytillkomna gårdarna har i de flesta fall lagts i anslutning till de ursprungliga gårdslägena och bebyggelsen ligger fortfarande i dag väl samlad kring dessa gårdslägen. En väl bevarad miljö är grannlaget vid Bjärges, som består av tre parter.
Gårdarna med sina smala envånings parstugor som är typiska för socknen, ligger oregelbundet kring vägen som slingrar sig fram mellan byggnaderna.
Odlingslandskapet: Ala
Landskapet i norra delen av socken består huvudsakligen av brukad mark med skog- och hällmark i nordväst .
De nio olika naturliga betesmarker som ingår i området består till stor del av utmarker – såsom älvar, buskrik utmark eller betad skog. I två fall har dessa marker god hävd och i tre fall svag hävd, i övrigt saknas hävd.
Värdekriterier
- Relativt stor areal naturlig betesmark.
- Området har utnyttjats sedan stenålder.
- Synliga spår efter människor som bott och brukat marken under äldre järnålder finns på flera platser i området.
- Rester efter försvarsanläggningar finns i området dels från järnåldern (fornborgen vid Snubblebacke), dels medeltiden (kastalruinen vid Hembygdsgården).
- Nuvarande bebyggelse ligger fortfarande samlad kring de gamla gårdslägena, även om gårdarna i dag är uppdelade på flera parter. De gamla gårdslägena kan följas tillbaka till åtminstone tidigt 1700-tal.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 25 april 2024